Lagom nu när högsommarvärmen (mm, så gott det ordet smakar) hittat hit har jag värsta rabattipset som passar ljumma sommarkvällar. Genom Femina Hemma som jag skrev om här får man nämligen 38% rabatt på den fina oljelampan från Stelton, och det är väl inte mer än rätt att ni kära läsare kan ta del av detta va? Erbjudandet gäller fram till 10/7 2012 (endast i Sverige) och ni gör så här: Gå in på www.frapp.se och lägg valfritt antal oljelampor från Stelton (finns med klart eller blästrat glas) i varukorgen. Gå till kassan och och ange rabattkod Femina (tryck på uppdatera för att aktivera rabatten). Med rabatten betalar man 499 kronor/st med gratis frakt, det sparas alltså 300 pix, bra va!?

Jag som lyckades slå sönder min loppisfyndade variant här om veckan borde också passa på att klicka hem denna designklassiker.


Foto: via unrealmedia.se

Ikväll har jag permis från slutprojektet i Älmhult och åkte hem för att träffa snickaren som ska bygga om hemma hos oss. Vi gick igenom den kommande rockaden mellan sovrum/arbetsrum. Veckan efter midsommar drar det igång vilket betyder att min midsommarvecka tillika första semestervecka kommer vara späckad av förberedelser, som att beställa specialmaterial till klädkammaren och skjutdörrar, beräkna material och stuva undan 15 m³ pryttlar.

Och innan dess är det ännu mer fix för byggritningarna måste bli klara (och jag kanske kan få grepp om ArchiCAD en gång för alla), en dörr och ett fönster skall snokas rätt på, golvslip (alt. golvslipare) skall bokas, möbler handlas och draperier sys. Eller åtminstone skall tyget hittas och inte minst ska jag försöka övertala svärfar att komma och måla alla ombyggda väggar... Nä, jag vet, det är inget litet projekt varför jag vill få det gjort så tidigt som möjligt på ledigheten, innan den vilda bebin får för sig att byta bostad. Så här sitter jag nu med ritningar och tumstock och magen full av glass. Ja för glass är nästan ett måste vid såna här byggplaneringar. Med extra strössel.


Foto: Sara Zetterström, Litle miss fix it

Så fort det kommer ut ett dra-efter-andan-objekt på Hemnet mals det till smulor i den stora bloggkvarnen. Om och om igen upprepas hemmet under oh-anden, ahh-anden och tänk-om-man-hade-sju-miljoner-anden... Jag och säkert många med mig brukar hinna tröttna på de stylade bilderna innan objektet ens haft sin första visning. Men nu tänkte jag dela med mig av ett hörn av objektet för veckan. Utanför Borås ligger ett gammalt missionshus, fint som snus, men det jag främst inspirerades av är den enkla pergolan som de byggt av rostiga armeringsjärn och gamla byttor. Hamnar direkt i mappen Framtida hus.


Foto: beskuren bild från Hemnet

Jesper och jag firade ju syttende mai på en ultraljudsklinik i Malmö. Det var ett fint ställe med bebiskonst a la Isa och eftersom de var lite försenade så vi hade gott om tid att bläddra i föräldralektyr och dricka espresso (svårt att gissa vem som gjorde vad?) men till slut blev det vår tur. Och där var hon, den vilda bebin. Något vi fick erfara direkt var att trots cirkuskonsterna hon gärna bjuder på till vardags verkar rampljuset inte riktigt vara hennes grej. För där låg hon med händer, fötter och navelsträng framför ansiktet och all aktivitet stannade av så fort det blev publik.

Barnmorskan försökte på alla sätt att lura henne men knipslugt höll hon sig inkognito både länge och väl. Först efter att jag hoppat av britsen och dansat loss lite så kunde vi skymta hennes ansikte. 3D/4D ultraljud is the shit! Ja för vi fick minsann med oss några små videosnuttar också. Där låg den lilla juvelen och kliade sig i huvudet, med anstiftan till pappas bekymmersrynka i pannan och med rejäla tantnyparkinder och trulig mun. Svalde lite fostervatten och plutade lite till. Och jo, jo pannkakorna och stripsen har gjort sitt, det är ett rejält flickebarn. 4% över medel och med tre månader till förlossningen tycker jag helt plötsligt att grönsakslunch känns som ett smaskigt alternativ. De där kinderna borgar ju för något stadigt och jag vet faktiskt inte om jag är redo att föda fram en småländsk kulstöterska, hur söt hon än är. Nä det lockar inte. Inte det minsta. Hörde jag sallad.

Idag har jag kört omkring på möbler i en stor cool van, broderat matta, sytt sittpuff och ätit katalogfirartårta på jobbet. Ibland min arbetssituation helt enkelt förskräcklig...

Alltså, jag har nästan tre månader kvar till leveransdatum och så här ser vilda bebins enrummare ut. Man kan ju undra om det stod fotboll på middagsmenyn? Okej att det blev en rejäl bit tårta men på riktigt, hur stor kan man bli egentligen, finns det några läsare med erfarenhet? Ja och nu hoppas jag verkligen att min målgrupp inte är 14-åriga pojkar för då kommer jag bli orolig på riktigt (hej Lust och fägring stor), för det känns inte som att 14-åriga pojkar ska ha så mycket rutin av kvinnor i sjunde månaden.

Bilden avslöjar dessutom dagens preggo-nyhet, något jag trodde mig vara befriad ifrån - raggar-randen is in the house! Snyggt värre. Nu ska jag titta på de ljuvliga 3D-bilderna. Igen.

Åkej, om det inte var för att de var gratis, vilket inte ämnar för likviditeten, så skulle jag starta firma i ekollon. Vill dock förtydliga en sak, det är alltså ett ekollon som jag skickat, ingen spirande planta och inga garantier om sjumetersekar, utan en påbörjad grodd som kräver fortsatt omvårdnad och vattenfyllda vaser för att kanske ta sig vidare mot ekarnas motsvarighet till förskolan (tips: är ekollonet för litet kan man sticka 2-3 synålar i det så att det vilar på vaskanten med grodden i vatten).

Jag blir lite nervös nämligen att ni har för höga förväntningar för det var sån strykande åtgång. Ja, ja nu vet ni förutsättningarna och nu befinner de små gynnarna sig på väg mot alla nya familjer runt om i landet, beklagligt för er som inte hann få ett men tack för visat intresse! Jag känner mig lite som en kennelmorsa och ångrar att jag inte döpte alla på samma bokstav så där som man gör med kullarna. Men hey, vi kan väl starta en facebookgrupp där vi kan följa vedermödorna och lägga upp bilder när det spirar och dela eventuella nederlag och... Eller vid närmare eftertanke. Kanske inte (om ni inte väldigt gärna vill förstås).


Mobilfoto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Nu har jag parkerat mig i sängen på hotellrummet i Älmhult där jag ska hänga i fjorton dar, ja inte främst på hotellrummet då men nu är det examensarbete som innebär full kareta tjugofyrasju. As we speak har jag och den vilda bebin kvalitetstid och kollar på Hjälp, vi flyttar ihop! Och speaking of wich, hos min inneboende verkar det pågå full ommöblering vilket får kulmagen att gunga i takt med att lungorna och magsäcken dansar tryckare. Tur att hyreskontraktet löper ut om elva veckor.

Och nåt annat som var tur var att det fina vädret höll i sig hela helgen för när det inte blev mycket till födelsedag i lördags så bjöd istället gårdagen på riktigt sommarkalas. Det var blommor och paket och ballonger och vimplar och glass och strössel och världens bästa man och solglasögon och topping och ännu mer glass och fina barn... Alltså det är därför man ska försöka bygga bebis i augusti - så att alla får chansen att fira födelsedag i maj. Bästa månaden om du frågar mig.


















Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Ibland vet ni så blir det inte riktigt som man tänkt sig. Den hära lilla minisemestern som jag fantiserade om hör definitivt dit. Jag, mannen och vilda bebin i bilen mot kontinenten, so far so good. En hysterisk dag vädermässigt som pendlade mellan 5-15 grader och drog av hagel, strålande sol och allt där emellan och Malmö på kristiflygare erbjöd inte så mycket förlustande mer än på ultraljudskliniken men den var ju å andra sidan huvudattraktionen på vår resa. Dessutom visade sig Köpenhamn vara ännu mer religiösa då några danska grannar på hotellet informerade oss om att allt är stängt denna helg i jesu namn. Så vi blev kvar i vår New York-inspirerande businessvit på Radisson Blu hela eftermiddagen och kvällen, där vi fnittrade halvt ihjäl oss åt raddan med möjliga och omöjliga bilder på den vilda bebin, AKA kulstöterskan från Småland. Den lilla skönheten (jag är ju hennes mor, tro inte att jag säger något annat) med tantnyparkinderna och plutmunnen. Vi badade och använde alla småflaskor med schampoo och over all schampoo och badsalt och handkräm (funkar perfekt på preggomagar) och beställde roomservice och åt middag iklädda fluffig frotté.

Sen var det igår - den där dagen då jag sett fram emot att susa genom skånes rapsfält och stanna på loppisar var och varannan meter men istället vaknade upp till en migränfredag som jag tilbringade bakom solglasögon, under jackan liggandes i baksätet och önskade att någon skulle flytta fram älgjakten och kanske fyra av ett vådaskott genom vänster bakdörr på den gubbgröna Saaben och göra slut på lidandet. Typ. Lägg till sex fullbokade restauranger (som vi noggrannt hade prio-ordnat) vilket gjorde att vi istället hamnade på en illa inredd medioker landsortsbistro med överpriser. På hemvägen började mannen känna sig febrig och sen blev det idag.

Efter att helt tagit ut sig på att pynta, duka frukostbrickan med bakelse och tårtljus och sjunga (dovt) för post-migrän-preggot har mannen legat däckad hela dagen och jag likaså. I det finaste födelsedagsvädret man kan tänka sig har jag legat med neddragen rullgardin och smärtsamt kisat med ena ögat bakom solglasen när mobilen plingat till.

Det blir som sagt inte riktigt altid som man vill. Men nu har solen gått ner bakom grannhuset och jordgubbarna ligger nysköljda i mitt senaste medelhavshärliga inköp, migränen lämnade nyss byggnaden och mjölken är kylskåpskall. Dessutom har mannen hasat sig ur sängen så nu tror jag det är dags att vända den här födelsedagen till något bra. 34 jordgubbarmedmjölk-fina år. Jamen grattis dårå.


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Kolla, kolla kanten med sina små radband av bankad metall (ignorera oskärpan). Jag är så kär i min nya jordgubbsskål!

Idag jobbade jag som vanligt men på fredag har jag tagit semester vilket betyder f y r a ljuvliga dagar av ledighet som just har börjat. Nu ska det packas för fullt för jag och mannen åker tidigt som tusan i morgon till Malmö för spännande 3D-ultraljud. Sen blir det Köpenhamn och Österlen innan vi åter landar hemma för att fira födelsedag på lördag. Fast den tjuvstartades visst lite redan idag när min fina vän Jenny gav mig detta paket. Hur nyfiken tror ni jag är på en skala? Mm, lägg till det dubbla!

Oh, ja just ja. Blir det lite glest mellan inläggen här i under helgen så vet ni att det är för att det är så svårt att blogga samtidigt som man sitter och förälskat håller sin finaste i hand och tittar honom djupt i ögonen... Eller nåt.

Det känns som om det har varit mycket annat än inredning här på bloggen på sistone så därför kommer här ett tips för alla trångbodda:

Skaffa en hyfsat attraktiv partner av det motsatta könet (hel och ren är en bra början) och spendera utvalda dagar i månaden tillsammans sådär som vuxna gör. Vänta sju månader och vips så har du ett inbyggt bord. Tip of the day.


Foto: Jesper Zetterström, Little Miss Fix It

Den som planterat ett träd har inte levt förgäves, säger ett kinesiskt ordspråk och vem vill leva förgäves liksom? Efter att äntligen införskaffat mig ett par ekollonvaser vid mitt senaste besök på Tennet gick jag nästan och längtade efter hösten för att ha något att sätta i dem. Som tur var fick jag tipset att hålla utkik efter fjolårets ekollonskörd, plocka med mig några hem och lägga dem i en skål vatten i x antal veckor tills de börjat gro för att sedan placera dem i vasen så nu är även sommaren välkommen. Och vet ni, jag har i rätt många veckor vårdat det handfulla gäng små ekbebisar jag hittade, bytt vatten varje dag (jag hade till och med en ekollonvakt när jag var bortrest) och nu gror de!

Därför undrar jag om det är någon annan där ute som liksom jag sitter på en ekollonvas utan ett ekollon att sätta i den? För nu är det alltså dags att låta grodden spira och jag har ett tiotal små ekbebisar till övers. Så vill du ha en att ösa kärlek över eller om du kanske kommer vara lite ensam på semestern och behöver ett spirande träd att prata med så kan jag skicka en grodd på posten. Först till kvarn... Så mejla mig namn och adress på littlemissfixits(at)gmail.com, inred barnkammaren och vakta brevlådan. Kostar gratis! Men jag garanterar inte att ni har en sjumeters ek att ge barnbarnsbarnen vid nästa sekelskifte. Tyvärr.

Uppdatering: Oj vilken härlig efterfrågan det var på ekollon! Nu är alla små groddar adopterade och har en spännande resa med Posten över hela landet as we speak. Tack för visat intresse!

För ett par timmar sen kom jag hem från en cykeltur med kameran för att föreviga några av alla vackra träd som står i blom och jag slängde mig på soffan för att vila ben, bäcken och bebisbula en stund. SvD på mornarna och barnvagnskataloger på kvällarna har varit lektyren på sistone men idag blev det veckans blandade kompott av inredning och föräldraskap. Mama köpte jag på vägen hem från Göteborg. Ett mammamagasin som innehåller en ganska bra blandning av mode, kändisar och hemma-hos, allt ur färälder/barn-perspektiv såklart. Lite som ett modemagasin för gravida.

Den andra tidningen, Föräldraguiden gravid, ges ut av allt för föräldrar.se och distribueras gratis via Mödravården. Detta nummer kändes högaktuellt för fam. Z med artiklar om bl. a: förlossningsplan, namngivning och barnvagnsguide. Mycket annonser som det alltid är i gratispress men definitivt matnyttig i övrigt.

Den sista tidningen är ett nytillskott som jag fick hem i LMFI-brevlådan, så nu blir det reklam eller en recension, välj själv. Det jag kallat tantmagasinet Femina (som jag börjat läsa på senare år vilket tydligen gör mig mognare än jag vill tillstå) har tagit fasta på det största intresset bland sina läsare och ger sig in i inredningssvängen ordentligt med sitt nya magasin Femina Hemma. För mig är det ungefär som en blandning mellan Plaza Interör och Hus & Hem, fast något dyrare med sina 55kr. Lite inspiration, lite mat, lite resa, lite hemma-hos och lite köpguider. Jag tog på mig kritikerglasögonen och tyckte på minussidan att den var aningens tunn men Jesper som bläddrade igenom den medan jag har skrivit detta inlägg inflikade att de det bjöds på mycket på de 132 sidorna och så är det. Jag gillade särskilt att de i sin småhusguide skrev ut priserna och om du blev nyfiken så finns tidningen i butik från nu till 10/7.


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Jag vill påpeka att som bloggare får jag en hel del mer eller mindre tvivelaktiga förfrågningar om att blogga om saker i utbyte mot betalning/varuprover och jag vill att ni ska veta att jag inte har någon dold agenda på Little Miss Fix It. Jag skriver helt enkelt om det jag gillar och de saker jag inte kan stå för eller ogillar vill jag helt enkelt inte skräpa ner bloggen med. Min blogg är min borg och perspektivet är mitt, men jag delar gärna med mig av det som får mitt gillande och som jag tror kan tillföra mina läsare något. Bara så ni vet. Och när jag fått något, som tidningen i det här fallet, eller samarbetar med något företag så skriver jag det. Är detta något något som stör eller tillför undrar jag?

Alltså det är något med mig och läder. Särskilt virad läder, ni vet sådär som det är på ledstänger eller dörrhandtag till butiker som är lite fancy-schmancy. Det blir så snyggt med tiden, lite mörkare och levt liksom. Därför höjdes pulsen kraftigt när jag fick bilder i mejlen från IKEA i veckan. Superbilliga MULIG klädställning i lackad stål invirad i lite naturfärgat läder som limmas fast, plättlätt DIY och vips blir denna dussinpryl lite exklusiv. Woop woop, blow my whistle baby!


Foto: IKEA/Livet Hemma