Vår lägenhet är till salu

Den är fantastisk de är den, för att inte tala om området och föreningen (som vi döpte till Melrose - bara en sån sak), men vi har vuxit ur den trots sina 109 m² kärlek. Och visst hade jag fler planer, var inte riktigt "färdig", men de där planerna verkar vara beständiga och nu har föremålet växlat. Hej Hundraåringen, snart kommer vi, ska bara hitta en ny ägare till Hundrakvadratarn först (förlåt). För fler bilder kika in på mäklarfirman Pontuz Löfgren eller Hemnet här.
 
Idag blir det Skogsmulle och grilla kolbulle för hela familjen och jag hör regnet smattra mot rutan och undrar i vilken kartong regnkläderna packades ner inför plåtningen...
 

Om att längta igen och igen

 
Egentligen skrev jag dessa ord för flera dagar sedan men det var ju så mycket glädje och lycka och DIY och LOL så att jag inte ville förstöra det hela med ord på tankar som gör ont.
 
Marsipanrosen, vårt lilla mirakel ja faktiskt bokstavligen, är ju det viktigaste vi har och vad vill man som förälder till det viktigaste en har om inte ge henne det bästa hon kan få? Och förutom kärleken, tryggheten, maten, taket över huvudet och en rejäl grund för att bli en något så när vettig människa så... Ja, och det är väl i just den biten, människogrunden, vi känner att det vore himla bra att ge henne ett syskon. Kanske det allra allra svåraste i just vår lilla familj. Jag har inte tagit upp ämnet på jättelänge för det har inte varit någon brådska, och egentligen är det inte det nu heller men kanske hänger det ihop med att jag har jobbat i Älmhult igen. Att jag satt på det kvalmiga tåget och mindes känslan av att vara så illamående att papperskorgen kan anses vara ens bästa kompis, och jag besökte toaletten som jag somnade på under arbetstid för den där ofantliga tröttheten tog för en period bort minsta lilla bit av självbehärskning. För att det snart är november, månaden vi lurade storken. Kanske därför, för att det påminde mig så mycket om graviditet. Och för att vi träffade läkaren igen i somras. Hej, hej, har det redan gått 2,5 år sedan sist, ja jisses.
 
Han är så bra min gynnis (jag bara måste envisas med att kalla honom det, dessutom på finlandssvenska, efter en sjukt rolig sketch vi gjorde på gymnasiet), han lindar inte in. Han har en stark hand och varma ögon men han skippar skitsnacket och pratar om verkligheten. Hur ont den än gör.
 
"Man kan likna det vid ett lotteri. Ni drog verkligen högvinsten när ni fick Boo och nu är det en vinstlott mindre men det har tilkommit ännu fler nitar."
 
Så här är vi igen, med ägglossningstester och granatäppeljuice. Och funderingar på om vi ska boka in en ICSI ändå. För att bli mamma, pappa och barn i plural. Provrörsbefruktning fastän vi gjorde tre utan resultat och trots att vinstlotten fanns i kärlekslivet utanför sjukhusets väggar förra gången. Men törs vi chansa och låta bli? Samtidigt blir jag lite rädd när jag tänker på vad de där hormonbehandlingarna gjorde med mig. Då hade jag bara mig själv att tänka på men nu har jag en perfekt tvååring i full blom och kanske finns det inte plats för humörsvängningarna från helvetet, supersvettningar och inflammerade äggstockar som gör mig immobil. Halvhjärtat försöker vi ha koll på storkschemat, eller inte halvhjärtat men inte heller lika livsavgörande som det en gång var, innan vi fick byta vanmaktens tårar mot lyckliga dito och en vild bebis gjorde oss hela.
 
Men längtan finns där igen, längtan efter en syster eller bror.

DIY - magnetisk skoltavla av bordsskiva

 
Många efterfrågar fler DIY's och därför testar jag nu att köra mer av inspirationsvarianten. En hel del projekt går jag upp i så mycket att jag glömmer fota längs vägen och då finns det inga steg-för-steg-bilder att visa men jag tänker att det kanske kan vara inspirerande ändå. Rent av utmanande och kanske mynna ut i något som ni inte tänkte er från början, hoppas ni känner likadant och blir pysselsugna till helgen!
 
Den här anslagstavlan var från början en idé som som jag gjorde till ett IKEA-projekt men som i somras fick flytta ut i torpet.
 
Man behöver:
En massiv träskiva, MDF eller plywood. Jag använde GERTON från Ikea.
Magnetfärg, denna gång var blev det från Flügger för det var ont om tid och närmaste butik.
Svart tavelfärg, även den från Flügger.
En finluddig roller, gärna skumgummi med konkav ytterkant (för att minska färgränder)
tavelkritor finns bl a på Granit
extra starka magneter
 
Rugga upp ytan på träskivan med ett fint sandpapper, torka av med en trasa. Läs på förpackningen om täckningsförmågan, vanligtvis brukar jag måla varje färg 1-2 gånger men magnetfärg är svindyrt så det blev bara ett lager och sedan ett lager av tavelfärg (som är lite drygare). I det här fallet är det onödigt att tvätta rollern mellan strykningarna, förvara den i en lufttät påse under torktiden och rolla sen av överflödet efter magnetfärgen på en torr yta (ex. kartong) innan tavelfärgen. Magnetfärgen funkar så att ju fler lager desto starkare magnetisk förmåga (såklart) så en variant kan ju vara att välja delar av ytan och måla i flera lager för bättre funktion. Annars har Clas Ohlson extra starka neodym-magneter till bra pris.
 
GERTON är en tung skiva (26,6kg) så den funkar att bara luta mot väggen för att stå stadigt och rymmer både viktigheter, inspo och kreativitet a la treäpplare.

Colour of the year 2015 - eventet, sista delen

När du läser det här står jag troligtvis och puffar kuddar medan fotografen gör sitt för att fånga vindsvåningens USP men jag lovade ju visa mer från Colour of the year-eventet i Göteborg så here go:
 
Efter föreläsningarna som hölls i de vackra lokalerna till Lilla Götafors gick vi en trappa ner där 2015 års kulör Copper Orange stod i centrum och det var uppdukat till en stylingbuffé värd namnet! 
 
Efter fri gruppindelning gick vi loss på proppingen och jag hade inget att klaga på eftersom stilen föll mig personligen på läppen och kändes lättarbetad. Människan trivs ju i flock och brukar därför hålla sig till det som är bekant och bekvämt och typiskt vid sådana här tillfällen försöker jag utmana mig själv så jag hookade helt sonika upp med fyra norskor som jag aldrig träffat tidigare, inte helt enkelt med olika stilar och viljor. Under en timme släpades det möbler, spikades i väggar och lånades prylar hej vilt från lokalens alla hörn. Och där emellan hördes ett konstant smatter från ett kameraupplag i nivå med vilken internationell presskår som helst.
 
 
Vår grupp valde väggen som var lite ofärdigt målad och det är alltid lika kul att vara med om hur en bild växer fram. Först tänkte vi maskulint och kantigt som motsatsförhållande till den varma kulören men sen hittade vi fina kompletterande metaller och rekvisita som snarare speglade en vardagsrumssituation och vi spann loss om hur det varit världens fest där man förlustat sig så till den milda grad att blomkrukor vält, slipsar satts i pannan för fuldans på mattan och den billianta fem-i-två-idén att måla om väggen som inte fullföljdes och persedlar som glömts kvar till dagen efter... Ja vi ville kort och gott berätta en historia, skapa en miljö som triggar betraktaren att dra sina egna slutsatser, storytelling - modeordet inom kommunikation. Här är jag i full färd med detaljerna.
 
 
När alla var klara gick vi runt och lyssnade till tankarna bakom stylingen. Hildur har länkat till alla som var med.
.
 
Sen åkte vi tillbaka in till centrum och nyöppnade Harrys. Maten var att dö för, jag rullade hela avenyn tillbaka till hotellet, och sjukt fotovänlig. Kvällen blev lång och jag skrattade mig halvt fördärvad tillsammans med alla nya fantastiskt begåvade och kreativa kvinnor från grannlandet. Förutom mitt stylinggäng var där också Tonje - Forever Love, Henriette - Designlykke och Linda - Hviit.
 
 
Gränsöverskridande dream team! Fr vä:
May Helen bakom bloggen KROnPRINSESSENE, Ann Merete - Kreativ-i-tet, moi i orange dagen till ära, Marthe - Marsipan og Smilefjes och Therese - Eye on Details
 
"Nachspiel" kallar vi den, Copper Oranges efterfest. Alla bilder via pr-byrån Change för Nordsjö.
 
Tack för inbjudan till detta härliga event!

DIY - tavla av tranor till tusen

Egentligen är jag genomsvettig och har ganska höga kortisolnivåer as we speak för jag ilar runt och försöker minska på stöket och öka på köplustan i vårt hem. Imorgon kommer fotografen och på fredag ska lägenheten alltså ut till försäljning.
 
Och appropå just försäljning så var Jesper och jag på en husvisning i slutet av sommaren (innan Hundraåringen gjorde anspråk på våra liv) för ett himla ohhh, ahhhh och iihhhh-aktigt hus på många sätt. Ameh kolla bilderna, hur maffigt?! Sen var det liksom också väldigt mjnee, ptjaa och hmmm-aktigt så vi sa tack, men nej tack. Däremot hittade jag ett par smygfotade bilder i mobilen och insåg att jag sitter på värsta fina gör det själv-tipset. Som jag inte gjort själv, än. Tranor har jag förvisso vikt en masse och tavlor gör jag allt emellanåt eftersom jag är synnerligen ofin i kanten, på gränsen till autistisk, men någon trantavla no, nope, njet.
 
Du behöver (skulle jag tro):
en himla massa tunna kvadratiska (origami) pappersbitar
en tavelram
lim eller dubbelhäftande tejp
ett tjusigt bakgrundspapper, om man vill målad i akvarell, likt nedan
+ ev. penna och triljarder (eller hur många fåglar du nu orkar vika) av bevingade ord.
 
Vik tranorna, se youtubeklipp här, limma/tejpa upp dem huller om buller på bakgrundspappret, skriv alla bevingade (nu i dubbel bemärkelse) ord du kan uppbringa på origamifåglarna och rama in klabbet. Klart på ett kvartal!
 
Eventuellt kan jag ha varit upptagen med att hindra Marsipanrosen från att välta glasskulpturer värda mer än huset självt eller äta kattmaten utspridd runt en skål på golvet men jag hann liksom förutom smygfotandet inte riktigt att titta närmare på tavlan varför jag är sjukt nyfiken på vad det faktiskt står på varje trana? Sjukt nyfiken. Så har du röntgenblick eller gör egna får du gärna dela med dig av budskapet.
 
Lycka till!
 
Mobilfoton: Sara Zetterström

Som en favoritfåtölj

Igår kväll när jag kommit hem från ett nytt jobbprojekt för IKEA Communications i Älmhult ägnade jag en stund åt att läsa svaren som kommit in från läsarundersökningen som ligger ute nu. Jag hade en vision om att jag skulle läsa alla först när svarstiden gått ur. Eller hu-ur!? Jag är ju så galet nyf.. jag menar intresserad av människor att jag bara var tvungen att tjyvstarta lite. Och woop woop vad många som svarat. Helt underbart!
 
Jag satt och skrattade så jag grät över de ärliga svaren och lite grät jag för att ni är så himmelens fina också och säger saker som att mina texter berör, och att ni gillar idéerna och bilderna. Och jag blir stolt. Som en liten mallgroda tänker jag nu att min blogg är smått fantastisk för här samlas det allt ifrån tandsköterskor till advokater och designers till miljöbiologer och det är ett himla myller av personligheter och kunskap som alla finns med i mitt liv, mitt bloggliv, vare sig jag vet om det eller ej.  
 
 
Så jag tänker att jag, eller jag menar bloggen fast det är ju nästan samma sak, är lite som den gamla fåtöljen som jag renoverade i somras, den som följde med i torpköpet. Och du, du, du och du. Och ja, du där som ibland scrollar förbi familjeinläggen - du också, är dynorna, kuddarna och plädarna som med sina olika former och texturer skapar ett himla mysigt ställe att sjunka ner i. 
 
Utan er hade bloggen bara varit en väldigt färgstark stomme som i brist på motstånd, ja relevans, troligtvis skulle klappat ihop efter ett tag. Istället är det nu en plats där jag kan hänga. Och tanka energi. För det är jag er evigt tacksam.
 
Foto: Henrik Petersson

DIY - kontrastmålat bord av MDF

När penseltillverkaren Anza frågade om jag ville göra ett samarbete med dem så jublade min inre lilla målare (den utan inflammation i armbågen) och jag sa genast ja! För om det är något jag tycker ska vara en del av Little miss fix it så är det bra grejer för hemmafixet. Just penslar, rollers och allt som gör målningen lite roligare ska man välja om inte av bästa så i alla fall bra kvalitet för det finns en nästan vetenskaplig bevisning mellan skilsmässor och skitgrejer i verktygslådan. Nåväl, så värst vetenskaplig kanske den inte är men jag vet att mitt äktenskap harmonierar mycket bättre när jag använder mer kvalitativa grejer som förlåter en stressad småbarnsmorsa som inte hinner med att vara supderdupermeganoga (och tåligheten blidkar framför allt frun till en man som inte har vett att göra rent grejerna ordentligt så mycket målarson han är).
 
Nu kommer jag med min matematik igen men bättre kvalitet=mer lättarbetat=bättre resultat=längre hållbarhet och lägre kostnad per användning. 
 
Jag skulle måla ett måttanpassat bord till en kund (min hyresvärd) och föreslog en kombination av burgundy och lejongul. Bordet byggdes samman av 19 mm MDF, rejält för att matcha benen av gamla bjälkar. Obs! bockarna på bilden är bara spinkiga body doubles under tillverkningen av de riktiga benen.
 
 
Ytan och de spacklade skruvhålen slipades av med en slipkloss och torkades rent med en trasa.
 
 
 
Bordet grundades två gånger med häftgrund. Särskilt viktigt att mätta sågytorna/ändträet där det suger mycket och extra viktigt när man målar gult som är en lågpigmentskulör, så att det täcker. Slipa noga igen för att få bort fibrer som reser sig av färgen. Till vattenlöslig latexfärg använder man bäst en pensel med syntetborst och den ska inte vara för klumpig om det är mycket skrymslen och vrår.
 
 
 
Det är mycket torktider när man målar i flera lager och ett fiffigt knep är att låta målarverktygen vila i en lufttät påse medan man väntar, så sparar man både färg och avfall. 
 
 
 
Använd en roller med finaste ludd eller ännu hellre skumgummi och rolla lugnt och försiktigt för att inte kasta in luftbubblor i ytan. Slipa noga (men inte hårt) med ett fint sandpapper mellan varje omgång. Jag brukar slipa med cirkulerande rörelser över hela ytan. Eftersom jag skulle ha en avvikande färg på toppskivan tejpade jag kanterna och för att säkra att färgen inte skulle krypa emellan förseglade jag tejpen med underlagsfärgen (den gula). Skarpa kanter-tricket har jag även bloggat om här.
 
 
 
Slipa, slipa, slipa för att få till den proffssläta ytan på skivan.
 
 
 
Sista lagret med färg rollade jag på rikligt och efterströk med en fin bred pensel för att få ett mer arbetat utseende, penseldrag flyter nämligen ihop (i synnerhet oljefärg) medan rollergräng (knottrighet) förblir.
 

 
Dra helst bort maskeringstejpen innan färgen torkat och njut av den knivskarpa linjen! Bordet som helhet kan jag visa när det är ihopskruvat och på plats. Fler smarta proffstips och inspirerande gör det själv-filmer hittar du på Anzas hemsida här.
 

 

En våg av tacksamhet

Eller ska jag säga dusch? Jag har nämligen typ jordens bästa bloggläsare! I somras hörde Wiveka av sig och sa att hon hade ett duschmunstycke som skulle kunna passa till torpet och bifogade bild på den mest torpiga duschen ever. Via snigelpost och med ny slang blev väl denna 60-plussare en riktig snygging på södersidan så säg? Tack än en gång! Och föresten jättetack alla ni som redan svarat på enkäten! Har du inte det så finns det chans hela oktober månad. Bästa läsarna. Bästa bränslet! Det är alltid för att ni ska känna er som hemma...
 
Foto: Sara Zetterström

Little miss fix it läsarundersökning - vinn fina priser från Mokkasin

Ny vecka, nya möjligheter heter det ju och jag avrundar helgen med att publicera en läsarundersökning. Så här ett år efter att jag tog första steget som egenföretagare känns det viktigt att stanna upp och sätta kompassriktning. Bloggen har funnits med mig större delen av mitt yrkesverksamma liv och ju mer jag tänker på det desto mer är det ju främst med bloggen (och allt där omkring) jag vill jobba, för det är så lätt - så kul! Det är här du som läsare kommer in för jag behöver verkligen din hjälp eftersom kompassnålen mest vinglar än hit än dit och ibland t o m snurrar runt.
 
Vad vill ni läsa om, egentligen?
 
Som tack för att du frivilligt väljer min blogg som en del av din internetupplevelse och dessutom svarar på min (ganska) snabba webbenkät har du chans att tävla om den åtråvärda Frankie Daily Journal 2015 och ett presentkort på 500 kr (sammanlagt värt 795 kr) från Mokkasin, en av mina absoluta favoritaffärer. För att kunna vinna anger du din mejladress längst ner i frågeformuläret. Observera att anonyma svar inte kan delta. Jag hoppas att ni tillsammans vill bidra till bloggens framtid och ser otroligt mycket fram emot att ta del av era tankar. Tack på förhand! För att svara på frågorna, klickar du här!
 
Tävlingen pågår tom 31/10-14, då alla svar sammanställs och bästa förbättringsförslag vinner en Frankie Daily Journal 2015 och ett presentkort från Mokkasin sammanlagt värt 795 kr. Anonyma deltagare som besvarar enkäten kan av tekniska skäl inte vara med i tävlingen. Vinnaren utses av sponsrande företag och deras beslut kan ej överklagas. Little miss fix it reserverar sig för ev. komplikationer i systemet/formuläret som ligger utanför vår kontroll. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren.

Colour of the year 2015 - eventet, första delen

Det är så mycket både jobb och privat att minsta nysning (nänä, alla höstbaciller, tänk inte ens tanken) riskerar att rasa de närmsta veckornas digra schema som ett välstaplat domino. Alltså var det liksom på vippen att jag ställde in göteborgsresan tors-fre men vad glad jag är att jag åkte! Tänkte därför dela med mig av eventet även till er som inte lyssnar på podden.
 
Nordsjö bjöd nämligen in ett antal bloggare till sitt event Colour of the year 2015. Vi samlades på hotell Scandic Rubinen på Avenyn (och det var ju såklart även där Hildur och jag spelade in senaste podden).
 
På dessa event så ser en liksom direkt vilka andra som är inredningsbloggare trots att det är första gången en ser dem. De bär med fördel svart, sticker på det ena eller andra viset ut från mängden (den mest utskjutande delen brukar vara ett canonobjektiv) och förutom ett nästan omedvetet intresse för miljön runt omkring (svepande blickar över tak och inredning, nypande i textiler) kännetecknas de även av att ogenerat kidnappa elkontakter på offentliga platser. Bloggverktyg och Instagram kräver ju sitt mobilbatteri.
 
Så efter att ha hälsat/nickat till ett tiotal okända men identifierade medbrottslingar i hotellkorridoren och nästan lika många bekanta, blev vi allesammans skjutsade till Lilla Götafors i Mölndal.
 
 
Redan vid minglet fick man en ledtråd och efter att ha lyssnat ohälsosamt uppmärksamt på konceptualisering med Pär Svensson från Stylt och en omvärldsanalys av Per Nimér från AkzoNobel (som Nordsjö är en del av) så var det alltså dags att få reda på vad de kallar den där lite smutsiga och urvattnade terrakottafärgen.
 
 
 
Copper Orange är färgen för 2015, och det var inte kärlek vid första penseldraget det var det inte, men den växer lite för varje dag så snart dyker den nog upp igen på en fixarblogg nära dig ska du se.
 
 
Jag tänkte bjuda på lite fler bilder från COTY15-eventet, men det får bli om ett par dagar när näsan är ovaför vattenytan igen, och där emellan tänkte jag faktiskt be dig som läsare om lite hjälp. I'll keep you posted.

Kom In-podden avsnitt 39 - Colour of the year 2015

 
Jag sitter på tåget igen nu på väg hem från Göteborg (fortfarande blöt efter monsunregnet som vinkade mig adjö) och vill påminna om att det är fredag och ett nytt avsnitt av Kom In-podden finns ute! Så färsk att färgen knappt hunnit torka delar vi i denna vecka med oss av årets kulör 2015. I slutet av året släpper Pantone sin ”årets kulör” och nu var det för 14:e året i rad dags för Nordsjö att berätta vilken kulör de utsett till nästa års kulör. Håller du med måntro? Tillsammans med ett gäng andra bloggare har vi under en dag i Göteborg utforskat kulören som enligt analytikerna får inredning att andas värme och gifter sig fint med metaller. Från en dator som nästan vill ge upp sänder vi denna gång Kom In-podden direkt från hotellrummet.
 
Som vanligt hittar du podden på iTunes eller Libsyn. Senaste avsnittet kan du även lyssna till via Hildurs blogg.

All work no play ahead

Period 1 Gutt, äntligen lite lugn och ro så man kan t ä n k a. Skönt att få lite koll på det administrativa. Gu vad jag ska sova länge imorgon.
 
Period 2 Hjälp, jag har inga uppdrag så jag drar i lite jobbtrådar, privat händer mycket kul, bl a går jag och kärar ner mig i ett hus och umgås med familjen.
 
Period 3 Shit, shit, shit dagarna går och jag har i n g e n t i n g bokat mer än tjänster/gentjänster och ickekommersiellt arbete, ringer en drös med besvärliga samtal ang. jobb som jag borde tagit tag i för länge sen. Köper huset och drar igång en lägenhetsrenovering inför försäljning.
 
Period 4 Får avkastning på jobbtrådarna plus ett roligt uppdrag, och två förfrågningar. Och en förfrågning till. Och ett annat uppdrag som skjuts på obestämd framtid. Målar, rensar och röjer mellan förrådskontrakt och banklånsmöten.
 
Period 5 Fakturerar två färdiga jobb, får en jobbförfrågan som innefattar pendling, är gräsänka och kör kalendertetris samtidigt som jag simmar fram i tvåårstrots. Åker på fortbildning/nätverkande i ett par dagar, är fokuserad och produktiv men sover mindre.
 
Period 6 Jobb, jobb, jobb. Ser inte familjen bakom pendling, lägenhetsfotografering, möten och deadlines.
 
Period 7 Jobb, jobb, jobb men ser familjen ibland eftersom även de måste fly från hemmet vid visningarna. Sover knappt alls.
 
Period 8 Börjar knyta ihop säcken, följer upp och fakturerar. Sover bättre.
 
Period 1 Gutt, äntligen lite lugn och ro så man kan t ä n k a. Skönt att få lite koll på det administrativa. Gu vad jag ska sova länge imorgon...
 
Befinner mig just nu i femte perioden. Är det någon som känner igen sig?
 

Syskonkärlek

Just nu är jag så himla tacksam för mina systrar! Vi är lika olika på insidan som på utsidan och bara det är ju rätt fascinerande. Storasyster har farit runt som en renoveringsvind medan lillasyster har haft mostertid med Marsipanrosen och Jesper & jag har både signerat bankpapper och besiktigat Hundraåringen, fast i omvänd ordning. Så besynnerligt det kändes att gå runt på de kalla trägolven i huset på kullen och samtidigt föreställa sig att det snart är jag som eldar i den vackra kakelugnen, att vi faktiskt ska bo där.  Och nästa höst ska jag bara baka äppelpaj med Ingrid Marie från tomten, bara en sån sak! Och systrarna får komma och stanna hur länge de vill.

Foto: mobilbild Sara Zetterström

Triss i lampor som gärna får flytta in i nya huset

Mina syrror är på besök. Lyxen av att ha två musketörer som rycker ut när det hopar sig, lil' sis som hänger med Rosen och big sis som är som en duracellkanin i blåställ. Jag sladdar mellan jobbuppdragen och lägenhetsfixet och när försäljningen är över med förhoppning om en vinst så ska jag börja planera för nya huset. Men en liten tjuvstart är väl på sin plats?
 
I senaste avsnittet av Kom In-podden pratar vi nämligen belysning, ack så viktigt i avlånga landet falukorv och vet ni om bara tre veckor ställer vi om till vintertid. Jag gav mig själv uppdraget att välja tre lampfavoriter och fastnade för dessa: en gammal trotjänare och två nykomlingar som skulle passa fint i Hundraåringen. En för pussar, en för mat och en för prat. Kan du gissa vilken som ska vart?
 
Foto via Egg of Columbus/Seletti, PJ50/Örsjö, Kuu lamp/hem

Färga in fog - ett enkelt sätt att förnya köket

Jag avslutade alltså i helgen det jag påbörjade vid köksrenoveringen mars-13. Istället för att knacka ner kaklet och sätta upp ett nytt med mörk fog så valde jag att måla den befintliga fogen med Fog Finish från Tile Guard (tipstack till Studio Karin). Jag valde Antracit, en mörkgrå färg för att få ett tydligare utseende med konstrasterande fogar men gav då upp rätt snabbt. Det kladdade och såg inte alls särskilt proffsigt ut. Ni kan se det påbörjade delen skymta i bilden till höger. 
 
Som sagt, en mörkare fog för lite tydligare identitet hade inte suttit i vägen.
 
Med detta i bakhuvudet valde jag en tunnare och mer följsam pensel än den medföljande, bet ihop och tänkte att sämre fredagsmys kan man säkert ha. Jag började lagom till Idol för att runda av någon gång efter midnatt, då hade Jesper hjälp till i en timme eller så, och avslutade det sista på lördagmorgonen. Så i runda slängar tog det 5-6h. För det är pilligt. Fasligt pilligt och tålamodskrävande. Det står på förpackningen att man ska vänta en timme och gnugga bort det överflödiga men det var så jag gjorde första gången så nu provade jag istället att dra bort spillfärgen direkt med fingret och torka av på en våt trasa och sedan en torr (om fingret var blött kladdade det mer). Efter ett tiotal fogar fick jag in snitsen så ett tips är att börja på det stället som syns minst, inte mitt i kökets blickfång för där vill man ju ha det prickfritt. 
 
renoveringsnaglar
 
Färgen är jättedryg och nu minns jag inte exakt men jag tror att den kostade runt 175kr på Bauhaus vilket säkert räcker till 100 m fog, om en nu orkar måla så mycket för jag tyckte våra dryga 30 m i köket räckte gott och väl.
 
Lustigt ändå hur vissa saker växer till höga barriärer som blir svåra att ta sig över. Nu känns köket mycket mer i stil och jag tänkte flera gånger under helgen; varför gjorde vi det inte tidigare?
 
Foto: Sara Zetterström & Jesper Zetterström