DIY - tidningskorg av sadelgjord

 
En av de upcyclade grejerna jag visade i Nymo var en tidningskorg med sadelgjord. Ursprungskorgen hittade jag för 10 kr på Kalmar Stadsmission.
 
 
Jag skruvade isär delarna och slipade av dem med sandpapper innan jag vitlaserade dem med en slatt som blivit över från de platsbyggda möblerna i Boo's rum.
 
 
 
När jag sedan skruvade ihop den igen valde jag att montera gavlarna i rundstavarnas ytterkant för ett mer stilrent utseende. Ett par spillbitar skinn från ett annat pyssel blev lagom att häfta fast i de undre pinnarna som en fin detalj och för att hindra att korgen går ner i split.
 
Sadelgjord finns i olika material och bredder men jag valde en i linne eftersom det är ett fantastiskt naturmaterial, hållbart och vackert. 60 mm bredd blev det för det var vad som fanns hemma hos min närmaste materialbutik Tapetsören Wallin. Jag använde små klämmor och provde lite olika varianter med sadelgjorden för att se vad som blev finast och kom fram till att fem längder var proportionerligt och då satte jag saxen i den.
 
 
Sadelgjorden häftade jag fast med häftpistol upptill på rundstaven så att bandet dolde själva infästningen.
 
 
Som botten använde jag en spillbit (inte stuvbit som jag sa i Nyhetsmorgon) av playwood som också vitlaserades. Klart!
 
 
 
Antingen använder jag den fortsatt som tidningsställ eller så kanske den får tjänstgöra som vedkorg om Lisa vill ha tillbaka sin spånkorg.
 
Foto: Sara Zetterström

DIY - laga spånkorg med läderhandtag

Igår var jag inbjuden till Nyhetsmorgon i TV4 för att prata återbruk, Gör Det Själv och förhoppningsvis inspirera till att laga saker hellre än att slänga dem när de gått sönder.
 
När vi hälsade på Lisa & Marcus i mellandagarna satt Lisa och jag och bollade idéer inför programmet, smart att fråga ett riktigt tv-proffs tänker jag, och med mig därifrån fick jag hennes farmors fina gamla spånkorg, numera med avbrutet handtag - alldeles utmärkt att laga i direktsändning.
 
 
Ganska omgående föddes tanken att byta ut det gamla handtaget mot ett bälte av läder och jag passerade ett par second hand-butiker innan nyår och höll utkik efter patinerade skärp utan resultat. Då inventerade jag istället min egen garderob och hittade inte mindre än fyra skärp. Två arvegods, ett second hand-köp och ett nyinköp (hur nytt det nu är från 2001 vill säga). Egentligen är jag alldeles för nostalgisk för att slakta mina accessoarer hur som helst och jag hoppades faktiskt att second hand-fyndet jag gjorde för ett par år sedan skulle vara det som passade bäst för uppgiften. Men det var alldeles för smalt och opropertioneligt så det blev det inte. Istället var det bältet jag fick för sisådär 25 år sedan av mammas f d sambo Benny. Ett bälte som redan då hade ett antal år på nacken efter en avslutad karriär som ridande cowboy på High Chaparral - Smålands svar på Vilda Västern. Perfekt graverat, lagom slitet och i helt rätt dimensioner till den lilla spånkorgen.
 
Såg framför mig att små vagnsbultar skulle bli bra och fin infästning på vardera sida men när jag begav mig till byggmarknaden i onsdags med feber i kroppen så hittade jag inga. Istället föll ögonen genast på en liten gevärsknapps-skruv (hade aldrig sett en sådan förut) och det var ju vara så perfekt om man enkelt vill ta bort handtaget någon gång. Trots 10 googlingar så får jag inte fram vad den heter och jag fotade den inte innan jag fäste den i korgen. Får återkomma med en länk.
 
 
Sagt och gjort, mellan slot:arna (de korta inslagen på tv-språk) så sågade jag av det trasiga handtaget med en japansåg, fintandad och smidig. Jag förborrade korgen med en 3 mm borr och skruvade in knappskruvarna med hjälp av en skiftnyckel.
 
Bältet hade en fin rundning som jag använde som mall när jag kortade det. Jag utgick från det präglade mönstret som jag ville ha symetriskt längs hela remmen och ritade ut rundningen med en tuschpenna i båda ändar och klippte längs linjen.
 
 
Sen måttade jag ut ett behagligt avstånd för infästningen och tryckte hål i vardera ände av remmen med en håltång.
 
Här blev det lite bråttom (jag hade liksom fullt upp med att äta VM-choklad och skoja med de andra gästerna) så när det var dags att kliva in i studion igen och jag insåg att jag gjort för små hål fick jag de sista skälvande minutrarna innan take 2 snabbt som tusan knipsa ett par snitt med lädersaxen för att få på remmen på piggarna. Hade minst 5 sekunder till godo när remmen satt på plats, phew!
 
Skruvarna kostade 5 kr, skärpet var gratis om än med ett högt affektionsvärde och korgen blev som ny, eller faktiskt lite finare än i orginalutförande, om du frågar mig.
 
Foto: Sara Zetterström


Mot Nyhetsmorgon

God jul, gott slut och Gott Nytt år! Och vilken inledning på nya året sen! Befinner mig nämligen i Stockholm och ska snart packa ihop mig innan jag blir upphämtad för att åka ut till Tegeluddsvägen och TV4 där Nyhetsmorgon väntar.

Jag ska prata återbruk och Gör Det Själv. Jösses det är så att jag måste nypa mig i själv i armen, lyxen av att få möjligheten att inspirera till mer kreativitet och det helande i att jobba med händerna samtidigt som man skapar något vackert att vila ögonen på, i en så stor plattform som Nymo. Wiiiii!

Peppen (läs: magpirret) vet ingen gräns just nu. Om ni vill kolla så kommer jag vara i rutan kl. 09.26 och 11.07. Håll tummarna!

(null)

(null)


Om inte jag, vem? Om inte nu, när?

Vaknade med ett ryck med känslan av att jag försovit mig. Vågen av lugn när jag insåg att det är lördag och jag bara kan försova mig från livet självt spred sig genom kroppen och jag Sir Väs-gosade ner mig i kudden igen en stund, för det är ju också livet. Vissa helger är bara mer välkomna än andra helt enkelt.
 
Det är så mycket jag vill skriva om, sånt som far genom huvudet när jag gör annat men som försvinner så fort jag slår upp datorn för att plita ner det. Som att jag vill få fler att lyssna på Jonas Gardell i Framgångspodden, så mycket visdom och laglöshet i en och samma person. Som att jag vill svara på alla frågor som dök in via frågestunden på Instagram. Som att jag vill dela med mig av mer gör det själv-känsla för det är så mäktigt att skapa med sina egna händer. Som att jag fick ett så fint mejl häromdagen från en läsare och känslan av att kunna vara någons kompis fastän vi aldrig träffats (tack Malin) - så fint och sånt gör att jag typ får storhetsvansinne och tänker att tusan, varje människa må delvis vara en ö men varje människa har också världens möjlighet att påverka andra. Som Greta Thunberg som skolstrejkar för klimathotet och fått tusentals elever ex. i Frankrike och Australien att engagera sig. Magiskt! En annan sak är magknipet över ignoransen som råder i just tidigare nämnda klimatkris. För annars borde väl ALLA prata om hur vi kan förändra vårt beteende? Julklappshandeln borde nå bottenrekord i år och Black Friday borde vara ett minne blott och inte vuxit till fucking Black Decade. Läser inte folk tidningarna, ser de inte på nyheterna eller lyssnar på radio??? INGEN kan väl ha missat att vi bara har tio år på oss att vända på skutan Miljökatastrof för att rädda vår tillvaro på jorden. Jag menar, att vi människor bara är på tillfälligt besök det får man ju inse eftersom jorden klarat sig utan oss i miljontals år, men att så lättvindigt blunda för att sättet vi lever på är o h å l l b a r t och kommer bidra till att vi så sakteliga utplånas. Fast innan dess kommer det vara många decennier av ett helvete, I tell you.
 
Mitt dåliga miljösamvete har aldrig skrikigt så högt, min inre klimatkompass har aldrig stått stadigare och jag säger inte att det är enkelt att bestämma sig för att sluta flyga till exempel det säger jag inte. Herre gud jag älskar också att resa! Det är något av det bästa jag vet, att känna främmande dofter och bekanta mig med nya maträtter och guddomliga platser med människor som inte är... som jag. Att slappna av -att glömma det som är vardag och få sand, så finkornig att den knarrar som snö, på ställen man absolut inte bett om, särskilt så här års när Sverige är som ett svart slukhål mellan jobb och middagsmat. Eller swishet ner för ett oändligt vitt landskap där solen förblindar en och man carvingar skiten ur låren som aldrig mött den typen av mjölksyra i Gustav-backen. Jag fattar att man vill ha det, JAG vill också ha det, men till vilket pris?! Av samma anledning är det ett val att äta vegetariskt, även om jag kan dregla mig dyngsur över en flankstek med bea, klyftpotatis och ett glas rosé. För att inte tala om allt jag villhöver. Det uttrycket myntade jag för flera år sedan eftersom det blev så tydligt att jag har det mest grundläggande; tak över huvudet, mat på bordet, kläder på kroppen och kärlek från så många människor att jag inte hinner återgälda den tillfredsställande till alla. Resten är ju bara pynt. Ingen med ett illa dolt förakt av matlagning av samma kaliber som jag behöver ännu en skärbräda. Trots det villhöver jag ha även en femtonde i raden för att det ser så kontinentalt köksaktigt ut på min hugg-kubbe. Lång väg att vandra I tell you.
 
Om man inte ser skogen för alla träden så tipsar jag om att spana in och/eller ansluta sig till Klimatklubben.se (ja, genom att följa på Instagram och Twitter eller gilla på Facebook, man behöver inte ingå blodsbrödraskap eller sälja sina barn). Där finns tips både till den som inte vill skiljas från sin årliga Thailandssemester och den som tänker större och vill förändra själva kulturen kring vår välfärd som hotar klimatet. En bra början kan ju vara att från och med idag följa deras klimatsmarta julkalender!
 
Kanske en passus är på sin plats för ingen är perfekt och även om jag predikar om att ta cykeln till jobbet så kommer det dagar då jag väljer bilen och även om jag har det mesta jag behöver så kommer jag att handla saker jag villhöver och även om jag förespråkar hållbara alternativ så kommer även jag försätta mig i situationer där jag köper kemikaliestinna material till både hus och hem p g a tidsbrist, budget eller okunskap. Men låt det så sakteliga höra till undantagen. Låt oss stärka vår inre hållbarhets-kompass vare sig det gäller matsvinn, kommersiella högtider, kläder av fossila material eller ursprungsland på grejer så att det känns lite lagom dåligt i magtrakten och vi kan säga - det här är tillräckligt bra. Just nu är det detta jag mäktar med, och när jag har möjlighet så kan jag förändra/påverka/välja ännu lite bättre. Men för nu är detta gott nog.
 
Dessa bevingade ord har väl aldrig suttit mer kroppsnära tänker jag. If not me, who? If not now, when?
 
Illustration Hanna Wendelbo för Klimatklubben.se

DIY - miljösnällt sköljmedel

Det var flera år sedan jag slutade använda sköljmedel, strax innan Boo föddes tror jag det var. När jag läste om hur dåligt det är för både människa och miljö så kändes det som ett självklart val. Det finns många argument för att inte använda sköljmedel och två av de viktigaste är förorening av grundvatten samt utveckling av allergier. Så varför används sköljmedel då? För att göra textilierna mjukare, ta bort en del av den statiska elektricitet som uppstår vid tvätt av syntetiska plagg och för att det ska lukta gott helt enkelt. Hemma hos oss föredrar vi frottén lite rivigare och vissa plagg kan till och med skadas av sköljmedel, till exempel förlorar många träningskläder sin förmåga att andas och absorbera fukt och handdukar får sämre uppsugningsförmåga. Så här års blir det extra påtagligt att vissa blusar smiter om kroppen på ett obehagligt sätt (ja alltså att de är elektriska, jag menar inte sådär som efter en vecka med julmat i överflöd) och då använder jag ett miljösnällare alternativ med i stort sett samma egenskaper som en kemikaliebomb till sköljmedel. Den innehåller bara tre ingredienser och en av dem är valfri;
 
  • vatten
  • ättika
  • etierisk olja (valfritt)
 
För en liter sköljmedel behövs 7,5 dl vatten som man kokar upp och låter svalna, 2,5 dl 24% ättika (fungerar som mjukgörare, använder man 12%:ig behövs dubbelt så mycket) och 10 droppar av valfri doftande olja. Blanda allt i en flaska.
 
Jag använder Primaveras oljor som jag beställer från Jordklok.se. Min favorit är Citrongräs, jag har även testat Rosengeranium men föredrar den milda citrondoften på tvätten. Om man gillar lavendel så är det ett dofttips för att hålla skadedjur borta från garderoben för det gillas inte av exempelvis mal. Dosera som vanligt i tvättmaskinens sköljmedelsfack, glöm inte att skaka flaskan så att oljan blandar sig innan användning.
 
Foto: Sara Zetterström

Många bollar och ett suddigt mål

Inspirerad av Fridas ärliga blogginlägg kring boken hon skriver blev jag manad att plita ihop ett eget blogginlägg om mina vedermödor.
Så värst vedermödosamt vet jag inte om jag har det egentligen, men när jag går tillbaka till det här inlägget så är det så som mina dagar har sett ut i en och en halv månad nu. Många bollar och ett suddigt mål. Men igår blev det i alla fall klarhet i vissa saker. Jag har numera ett deltidsjobb och som grädde på moset så ska jag jobba med en plåtning för IKEA i ett par veckor framöver. Det är nästan tre år sedan jag gjorde det sist och jag ser så himla mycket fram emot hektiska dagar bland fina gamla kollegor i Älmhultsstudion! Tycker det är så galet härligt att jag kan göra det från och till, när livet synkar med uppdragen och Jesper kan ta ruljansen på hemmaplan 100% eftersom jag antingen bor borta hela veckan eller åker långt innan soluppgång och kommer hem vid nattning.
 
På eftermiddagen blev det storkok på Galgbacken för jag levererade ett antal liter ingefärshutt på REKO-Ring Kalmar. Jag har ju så gott som shottat ingefära de senaste två vinterhalvåren och när Jesper utbrast en kväll att jag borde sälja den på Kalmars REKO-ring så tänkte jag att jag testar, några samtal med kommunens miljö- & hälsaavdelning senare så är det efter ikväll ett antal härliga köpare som kan inleda mornarna framöver med "Galgbackens Goda ingefärshutt" och det bästa är att jag finansierar mina egna köp av ägg, mjölk och grönsaker med intäckterna.
 
Andra uppdrag som fortfarande cirkulerar är totalförvandling av enrummaren som man har kunnat skymta i Insta stories. Projektet har dragit ut på tiden, som de så ofta gör p g a för optimistiska tidsplaner, men mitt uppdrag är slutfört så när som lite färgsättningskonsultation och bygghandledning framöver. Superkul att få ha helhetsgreppet och fakturan skickas imorgon, alltid en skön känsla! Igår hade jag ett möte med ungdomshuset Unik där jag kommer hålla en kreativ workshop på höstlovet. Och jag träffade även superdriftiga Therese från Slottsbutiken i Kalmar och Maria från stans mysigaste blomsterbutik Blomman för dagen. Vi tre ska hålla i en inspirationskväll på slottet och jag måste beställa hem grejer för lite skapande i sann Little miss fix it-anda för 100 kreativitetssugna personer!
 
Appropå den där Little miss fix it andan så tar det nya företaget små, små bebissteg framåt. Det är så otroligt många saker att rodda med; leverantörer, distributörer, förpackningar, namn, logo, hemsida och inte minst de kreativa idéerna som utgör affärsidén men jag hoppas att landa några av grejerna den närmaste månaden. Dags att ställa skärpan på målet, vilket är lättare sagt än gjort när man studsar mellan storslagna entreprenörsvisioner och att bara själv få jobba mer skapande med händerna...
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it
 

Fredagsfeeling och pomodoro-metoden

Regnet öser ner och jag sitter i ett nystädat vardagsrum med ett roligt uppdrag framför näsan. Jag fick frågan om jag ville inreda en nyinköpt bostadsrätt på 37m². O M jag ville. Det är ett riktigt drömmigt uppdrag eftersom det är litet och jag får vara med i hela processen. Jag gillar ju att ha kontroll, inte så charmigt kanske men sån är jag.
 
 
Något annat som kännetecknar mig så är det att prokastrinera och tidsoptimista mest hela tiden så den här veckan har jag tagit fasta på pomodorometoden när jag projekterar. Man bestämmer en uppgift, sätter en timer på 25 minuters intervall (en pomodoro) och jobbar fokuserat och effektivt utan att låta sig distraheras av ex. mejl eller sms. När klockan ringer tar man 5 min paus (sätter klockan även här) och ringer ett samtal, tar en kopp te eller varför inte fuldansa lite? Sen börjar nästa pomodoro. Metoden utvecklades av italienaren Francesco Cirillo i slutet av 80-talet och kommer namnet kommer sig av att hans äggklocka såg ut som en tomat och det heter just pomodoro på italienska. Jag har använt mig av den här tekniken tidigare men liksom glömt bort den tills den här veckan när jag insåg att jag behövde jobba efter en rejäl struktur för att överleva alla "att göra" eftersom Jesper dessutom varit på jobbresa. Jag använder förresten mobilens timer och det går lika bra det.
 
 
Appropå tomat så ligger de här skönheterna och väntar på att få bli pizzasås. Ikväll kommer tre av mina tjejkompisar från gymnasiet och hälsar på. Vi ska bo på torpet och bara mysa, äta gott, promenera, dricka vin och skratta en hel del om jag känner oss rätt. Inleder helgen efter önskemål om blomkålspizza, en glutenfri favvo! Receptet hittar du här. Tomaterna är de sista kvar efter förra helgens systerhäng på Österlen där vi bl. a tillbringade några timmar på Rörums backar hemma hos Mandelmanns (måste nog berätta mer om det i att annat inlägg). Nu ringer snart klockan och det är dags att höja volymen till Sam Smiths senaste och fuldansa som om det inte fanns någon morgondag. Happy Friday!!

Foto: Sara Zetterström

Igår var idag imorgon

Den här veckan har höstterminen verkligen dragit igång så jag tänker inte vara sämre. Men det är onekligen lite segt för jösses vilken semesterledighet jag haft som ni kanske har märkt eftersom bloggen ekat tom i många veckor. Men nu, dags att ställa väckarklockan igen och planera hösten och början på resten av livet liksom. Semestern känns redan långt borta hur det nu är möjligt och värmen då, den förrädaren, som om den gått på en termostat slog den över till höstsvalka bara vi tänkte ordet vardag i förra veckan. Men jag var inte riktigt färdig känner jag, blev lagom överrumplad. Sommaren, kom tillbaka, allt är förlåtet.
 
Befinner mig överallt och ingenstans just nu. Jag har ett skolbarn (förskoleklass förvisso, men ändock ett skolbarn), jag renoverar nyss nämnda skolbarns rum, jag bollar frilansuppdrag med sökandet efter en deltidsanställning och jag håller på med ett nytt projekt/företag. Däremellan föröker jag hålla mig i form, ta in offerter på nästa större husrenoveringsprojekt och funderar samtidigt över varumärket Little miss fix it och peronligutvecklar skiten ur mig själv. Det är precis så överväldigande som det låter. Men så, nu är sommarplåstret draget och imorgon är idag igår. Och jag bloggar igen!
 
Häpp!
 
Följ mig gärna på instagram @littlemissfixit
 

Sommartårtornas sommartårta

Inte ens VM-förlusten igår verkar kunna knäcka sommarkänslan som råder i landet. Härligt tycker jag och har precis hämtat upp en unge på en brygga efter båtutflykt med bästisen, för att köra henne vidare till nästa ställe som bjöd på "ormkalas", livet som blivande sexåring alltså.
 
Själv njuter jag av ett par timmar fri lek och passar på att blogga/tipsa om något annat kalasigt, eller om man eventuellt bara råkar vara sjukt tårtsugen en vanlig söndageftermiddag. Jag har både blivit bjuden på den och även bakat den själv inför senaste middagsbjudningen så jag går i god för att det här kanske är sommarens absolut smarrigaste glutenfria tårta. Den heter passande nog Himmelsk marängtårta och jag följde recepten på både lemoncurden som jag gjorde från grunden (och åt upp resterna av som godis häromkvällen) och själva tårtan från Fridas bakblogg. Alltså det är som den mest perfekta symfoni av syrligt och sött. M-m-m!
 
Nu blir det till att jobba någon timme (prototypfas, sjukt kul och sjukt jobbigt!) innan det är dags att packa ihop strandgrillen och kylväskan för en kvällsutflykt till Öland. Utan någon himmelsk tårta tyvärr!
 
 
Foto: Sara Zetterström

Semestervittring och allt runtomkring

Den senaste veckan har bara flugit förbi och bloggen har negligerats, igen. Det är som att börja träna efter ett uppehåll, eller sluta röka eller som vilken ny rutin man än vill få igång (även om mitt blogguppehåll inte varit så kraftigt så har det ju haltat betänkligt en längre tid) så tar det tid och kontinutet för att komma in i gängorna igen. Så hav tålamod mina kära läsare. Hav tålamod.
 
Så vad händer bakom kulisserna? Det är självklart mycket med det nya företaget som händer. Jag har träffat Kenneth, affärsutvecklaren som jag bollar min företagsidé med och som hjälper mig ta den till högre höjd, eller alldeles realistiska höjder kanske.
 
Jag har lunchat med en potentiell person att hjälpa mig med budget och övriga ekonomiska bitar i firman. Toppen, för så fort jag försöker sätta mig in i det så ställer min hjärna in sig på "myrornas krig" eller "radiobrus" och jag kan inte säga det ofta nog, fokusera på det ni är bra på för lustigt nog så finns det andra personer som är bra på det just du prioriterat bort!
 
Igår hade jag (ännu ett) telefonmöte med Robin, en kompis som är otroligt grym på konceptutveckling och branding, för att jag ska landa i ett namn på produkten. Det vi diskuterade ska jag fortsätta jobba med i eftermiddag.
 
Boo går på sommarsimskola. V a r j e  k v ä l l. I fyra veckor. Jag är medveten om att jag låter lite kinkig här men det är liksom rätt meckigt att både hinna med att t ex. heja fram Sverige i VM och sitta i en fuktig simhall vareviga sommarafton. Men hon fullkomligt älskar det och med vattensäkerheten på köpet så, vem är jag att gnälla?!
 
Vi tog det jobbiga beslutet att kastrera Fleur. Planen var egentligen att vi skulle ta en kull kattungar på henne först (söthetsdöd deluxe!) men efter många turer med uppfödare och den tilltänka hanen som det inte blev något med så kände vi bara näe, nu kastrerar vi henne så att vi kan aktivera kattluckan och låta henne bli den katt hon vill vara och gå ut och in (även om det skrämmer mig från vettet att jag ska hitta henne platt nere på gatan när jag kommer hem en dag). Så en hårig liten konvalecent stryker omkring här hemma idag.
 
Vi har haft ett par snickerifirmor här för att räkna på badrumsrenoveringen, det ska bli spännande att få deras offerter. Om man tycker det är spännande att bli pank vill säga. Men nytt härligt badrum i Hundraåringen - ja tack!
 
Dessutom har vi tittat på ett hus - ett riktigt drömhus. En jämn hundraåring, ett gammalt kapell som stod klart trekvart härifrån 1918. Den som följer mig på insta-stories såg det kanske fladdra förbi tidigare i veckan? 300 kvm sommarhus med den största potentialen på den här sidan Jesu födelse. Till priset av en badrumsrenovering. Jo men det är faktiskt sant, det låg ute för nästan inga pengar alls, förhållandevis. En veckas vånda och några turer till det där drömmiga som var i behov av ett antal kubikmeter färg innan vi landade i att det inte blev någon budgivning/affär. Varför vi inte slog till? För att det egentligen bara var världens häftigaste hus, på helt fel plats. Tomten var i stort sett obefintlig och jag pratade med bonden nästgårds om att arrendera eller köpa till mark men det ville han absolut inte gå med på och då spelar det ingen roll hur fantastiskt häftig centralkaminen var, eller vilka ljuvliga tapeter det sattt i den gamla lärarinnebostaden på övervåningen. Men grattis du lyckliga ägare som får förvalta en av Svenska kyrkans forna stoltheter och inte behövde större tomt! Grattis, verkligen. (Jag är inte bitter.)
 
Ja som ni hör så händer det både det ena och det andra och jag ska försöka komma in i rutinen att uppdatera bloggen i samma takt. Men faktiskt så flaggar jag sedan nu för att det en stund framöver kan bli lite si och så med den saken för på måndag så räknar jag med att vara semesterledig, och familjenära, tillsammans med Jesper som tjuvstartade igår. Hur mycket semester man nu tar när man har världens roligaste affärsidé som vill bli förverkligad...
 
 

DIY - Festlig och frusen drinkkylare

 
Responsen på midsommarsnapsen var så överväldigande att den faktiskt får ett eget blogginlägg. Egentligen är det världens enklaste sak och passar lika bra för alla drycker och festtillfällen (men obs! ju högre alkoholhalt desto högre fryspunkt, så kanske bättre att använda en tom vinflaska att frysa in och istället hälla över låt säga vitvinet i sedan);
  • Ta ett tomt juice-eller mjölkpaket i kartong och skölj ur det. Klipp av paketets övre del, vid vecket ungefär.
  • Plocka fina blommor, växter eller kryddor.
  • Ställ flaskan i paketet och peta ner dekorationen längs sidorna. Försök att vända de vackra delarna utåt.
  • Fyll upp med vatten och ställ i frysen över natten.
  • Riv bort kartongen och servera gästerna. Obs! Isen smälter eftersom så placera flaskan på ett fat med kant.
Skål!
 

Foto: Sara Zetterström

Nyöppnade Ekenäs hantverksbageri

I torsdags var hela familjen ledig för att förbereda inför midsommar och eftersom vi vaknade tidigt så kunde vi lagom till 10-fikat nästan hänga på låset hos Lilian som precis öppnat bageri hemma i sitt kök på Stånguddegatan i Ekenäs/Hagby. Ekenäs är den gulligaste lilla byn man kan tänka sig, med det drömmigaste lilla trähuset efter det andra, idyllsikt just vid vattnet och det ligger nästan precis mellan Hundraåringen och torpet om man tar gamla E22:an. Jesper hade koll på öppettiderna via deras instagramsida @ekenashantverksbageri
 
 
Det är i den röda lilla stugan bredvid sitt barndomshem som Lilian numera bor med sin sambo och där den gamla konstnärsateljen som blev förråd, som blev kök, som blev Ekenäs Hantverksbageri finns.
 
 
Lilian själv stod och bakade bullar utan hejd och svarade tålmodigt på alla mina frågor om hur man får till de bästa kardemummasnurrorna (hon kör treslag på degen och väger varje bulle för ett jämnare resulat, tips tips), medan hennes bästis Jonna skötte cafédelen. Så coolt, modigt och helt förträffligt bra att göra sin grej och ta hjälp av nära och kära för att förverkliga hela alltet! När jag skulle fylla 26 pluggade jag på folkhögskola och visste knappt vilket ben jag skulle stå på, just sayin´.
 
 
Men hur gott!? Svenska och/eller närproducerade råvaror, blir helt lycklig!
 
 
Vi kunde inte hålla oss utan provade hela sortimentet i ett par omgångar. Så himla gott att det var värt varendaste litet glutenfyllt magknip för min del. Svingod rabarbersaft på söta små flaskor. Svingod.
 
 
Det bästa av allt? Kardemummabullarna som jag åkte och hämtade lite senare eftersom de fortfarande stod och kalljäste under vårt besök. De var så förträffligt goda att vi beställde ett stort lass till alla våra midsommargäster dagen efter. Mycket poppis!
 
 
Den här veckan har de öppet torsdag-fredag: kl. 9-15 och lördag-söndag: kl. 8-14. Jag tror man ska vara där tidigt för risken finns att det säljer slut och stänger tidigare. För egen del tror jag inte vi kan hålla oss utan att det blir ett nytt besök i helgen.

Genom mobben på sistone

Jag vet inte vad det säger om mig men jag har 26 603 bilder och 1320 videos på min telefon. Och jag k a n  i n t e radera något. Eller självklart slänger jag bilder som blivit tagna i fickan eller oskarpa tillfällen på flykten (om de inte är vackert oskarpa förstås) men jag har liksom inte hjärta att radera sju av de åtta gulliga bilderna på Boo som ser snarlika ut. Oh well, den frågan kan säkert någon psykolog reda ut åt mig framöver men tills dess fortsätter jag knäppa mobilbilder som om det inte fanns någon morgondag. Här kommer ett gäng från den senaste veckan, vissa hamnar på sociala medier och andra - ja de simmar runt med sina andra 26 602..3...4...5.. kompisar i mitt mediamoln.
 
 
Här är mina favoritpersoner, mitt gäng, mina musketörer. Bästa valet av pappa till mitt barn.♥ Ibland driver deras retstickefasoner mig till vansinne, ibland genomskådar jag dem innan.
 
 
Fabbe-badet, med alldeles perfekt coca-colabrunt vatten för oss som gillar insjöar.
 
 
Sommarregn på torpet, ligga i soffan och läsa loppisfyndade däckare med fröken Fleur framför brasan.
 
 
Har du någonsin varit i en Norrgavel-butik? Om inte så ordinerar jag varenda uppvarvad människa detta. Gå där och andas djupt in genom näsan och ut genom munnen, stryk med handen över de oljade möblerna och de mjuka linnekuddarna och laga alla trasiga synintryck med totala färgharmonier. Inträdesbiljett för stressade själar, det hade funkat som affärsidé Nirvan - jag lovar.
 
 
 
Papaver - eller Vallmo som man säger. En av de vackraste blommorna. Kommer för alltid tänka på min mormor som drog vidare från jordelivet för två år sedan, just som vallmon blommade som mest. Det tappa-andan-fina printet följde med mig hem häromdagen. Jag känner samma svaghet för sköra vallmos som jag gör för starka ballerinor, så vackert att jag vill gråta. Skönhetstårar, de finns absolut. Strax intill fulgråten med rinnande snor.
 
 
Ännu en insjö i Småland. Jag stannade bara för att sprattla av mig lite av den bubblande energin jag haft de senaste veckorna, just då efter ett möte med en potentiell samarbetspartner. Så häftigt med alla inspirerande människor jag träffat och fortsätter träffa.
 
 
Rostis, salami och melon-feta-myntasallad. Så enkelt men obeskrivligt gott på en och samma gång.
 
 
Kaprifolen som helt skamlöst svämmar över bakom lillstugan och vars doft gör en fullkomligt vimmelkantig. Jag njuter och njuter innan den vinkar adjö för i år.
 
 
Min lilla, stora tjej. Så envis och underbar, kan knäcka mig på en sekund i min föräldraotillräcklighet och hela mig lika snabbt med en liten hand i min. Och ingen sportar en outfit som hon. Urvuxet nattlinne och leopard-Vans under paraplyet. Frågor på det?
 
 
Jordgubbsskörden är lika snål som vattentillgången. Men smaken, oh smaken på de små juvlerna.
 
 
Min vän Maria kom hem från Nederländerna och prydde min cykel alldeles förträffligt. Jag måste skriva mer om den känner jag, bästa cykeln jag haft. Maria går inte heller av för hackor.
 
 
Att vandra runt i Kalmar för att söva ett litet lånat barn, en totalt oregerlig rabatt i stadsparken får mitt hjärta att ta ett skutt - så rakt igenom fint med allt det vilda.
 
 
Lunchrester x2. Färsk basilika och microplane-riven parmesan lurar vilken insladdande halloumilasagne och mosad myntasallad som helst att se så aptitlig ut att snålvattnet lockas fram. Mums.
 
 
Solen har trollat bort mina ögonbryn och fram en oövervinnerlig attityd. Ni vet de där dagarna då en vårdslöst placerad tändsticka skulle få en att självantända av ren positivism? Ibland finns det bara där -det kan vara en känsla, ett par favoritbyxor eller en alldeles perfekt uppsatt knut av slarvigt hår och då är det bäst att rida på vågen och vara världens mesta sprudelpudel medan det varar.
 
Peace out.

Mitt senaste fynd

Imorse vinkade jag av kusinen med familj som skulle till ALV, lyllos dem! Sedan har jag ägnat förmiddagen åt att leta entreprenörer till att renovera vårt badrum. Jag vet inte om det är likadant i hela landet men här på sydostkusten byggs det så mycket att privatpersoner med sina småprojekt i stort sett får vara tacksamma om någon byggfirma v i l l ta sig an jobbet. Väldigt frustrerande. Firman vi har närmast till hands frågade om det kunde vara aktuellt nästa vår? Nä, nu har livet kommit emellan länge nog så nu vill vi göra det genast (d v s när de har tid att bygga, strax innan jul). Nog om det.
 
Det var länge sedan jag visade något loppisfynd, och helt ärligt så var det jä-ättelänge sedan jag var på någon loppis överhuvudtaget. Jag blir mest stressad över att fylla mitt hem med fler saker nu för tiden så därför har jag nog undermedvetet undvikit att utsätta mig för att handla något onödigt. Och ja, just nödvändigheten i dessa fynd kan nog diskuteras. För visst kan havregrynen fortsatt stå i sin påse i skafferilådan men med den här fina burken har jag dem gärna framme. Precis som ovanför sittbänken vid matbordet på torpet så planerar jag att sätta upp en hylla som ska få löpa övanför köksdelen och husera torrvaror. Dekorativt och lätt tillgängligt.
 
 
Besticken har jag klurat på vad de är avsedda för, någon som vet? Vickningsgaffel eller bestick för enarmade, s. k. Nelson-gaffel? Hursomhelst föll jag för materialen och ser dem som ett tillskott vid en annorlunda dukning, eller middag med lättskuren mat. Klart står i alla fall att de är från Eskilstuna Jernmanufaktur med den fina loggan med ankaret, ett E och kronan över.
 
 
Dessutom prutade jag med ett par böcker och en bättre begagnad majblomme-pin som Boo hittat, på köpet. Det är liksom lite av sporten med att shoppa loppis.

Midsommar 2018

Det är söndag, det regnar och att sitta inne och kura framför kakaelugnen i stugan känns helt befogat. Idag har vi haft familjehäng, en lunchutflykt till Karlskrona och bokläsareftermiddag i stugan och jag tror allihop pustade ut aningens efter att ha arrangerat det stora kalajset på den här sidan av 2018 - midsommar. Jag flaggar redan nu för halvtaskiga mobilbilder men att vara värdinna och ha en systemkamera runt halsen det är helt enkelt en utmaning över min förmåga. I år var vi åtta familjer som firade tillsammans, alla med barn mellan 1,5-10 år så det gäller att framför allt måltiderna sitter där de ska för att blodsockret skall hållas i schack. För säkerhets skull skrevs alla de viktigaste hålltiderna upp på svarta tavlan.
 
 
Det blåste lite kyligare vindar än vi varit vana vid den senaste månaden så partytältet fick på sig en gavel innan lunchen ens startade. Den stora utmaningen med att fira så många på vårt lilla torp är vädret. Det är stört omöjligt att tränga in +30 pers på torpets 30 m² så gissa om väderapparna gått varma den senaste veckan?! Men även detta år höll det sig strålande fint så gott som hela dagen. När Boo och jag dukade bordet utbrast hon med emfas: "-Jag älskar det här tältet med de här gardinerna!" Och jag är beredd att hålla med. Spetsgardinerna Alvine från Ikea lyfter vilket PE-schabrak till tält som helst. Loppisspets blir superfint ovanpå lakansväven på borden. I år, till skillnad mot förra året, lyckades jag hinna med att göra de enkla björkkransarna som hängde i taken. Tipstack till Helena.
 
 
Med så mycket folk är det lätt att tappa bort sin servett, och jag väljer alla dagar i veckan tygservetter framför papper när det vankas festligheter. Så jag knåpade ihop en enkel servettring av ståltråd och Boo skrev allas namn på en liten etikett.
 
 
Midsommarlunch med sill, paj och nypotatis stora som marsvin. Det märks att vi har haft högsommarvärme i ett par månader redan när potatisen kostar 1 öre kilor och de små potatisarna inte går att finna .
 
 
Det har blivit tradition att frysa in snapsen i blomster-is. I år blev det med blommor från rabatterna inne i stan, så gott som de enda blommorna som fanns då allt blommat över här ute i skogen.
 
 
Efter lunchen vankades det 5-kamp och vi delades snabbt in i fyra olika lag genom leken"Fruktsallad". Vi samlade vatten från en vattenpistol i en mugg, kastade boll, drack bubbeldricka på tid och krossade ballonger utan att använda händerna. Jublande glad segrade jag med lag päron. Vaddå tävlingsmänniska.
 
 
Strax därefter var det dags för traditionsenlig jordgubbstårta. Lyllos mig som inte äter gluten (måste passa på att lyfta den tanken eftersom det oftast känns o-lyllos) och fick njuta av en himmelsk marängtårta som min kompis Chali bakat via receptet här.
 
 
När alla tallrikar, glas och bestick var diskade för andra gången, ja det är nog det största debaclet med att fira spartanskt. Disk vid temporärt utekök med vatten från slangen. Men det är också mysigt! Ja, efter disken var det dags att resa stången och dansa. I fjol var det i stort sett bara de vuxna som dansade men i år, konstigt nog så dansade a l l i h o p. Vet inte om det hade att göra med att det vankades godisregn efter dansen och eventuellt kan någon förälder sagt att det rådde obligatorisk dansnärvaro för att få delta i godisregnet. Eventuellt. Väldigt kul var det i alla fall med allihop som skulle enas i vilket håll vi skulle dansa (det gick att avnjuta spektaklet på instastories @littlemissfixit) och när det för en kort stund blåste friskt och stänkte några regnstänk så kändes det 100% svensk midsommar.
 
 
När det fallit både sommarregn och godisvarianten så tände vi grillarna och vid det laget var all mat välkryddad av hunger. Mobilen fick uppenbarligen ta paus för mellan 17.59 och 23.43 togs inte en enda bild. Regnet föll stilla i natten och vi satt uppe och pratade sådär som bara småbarnsföräldrar har vett att uppskatta. Det vill säga de som inte hade somnat vid nattning då... Vackra är de inte, partytälten, men tusan så bra både mot sol och regn.
 
 
Igår vaknade vi så smått till liv i stugor, tält och husvagn och det är nästan det bästa tycker jag, när man hänger så där opretantiöst innan alla börjar droppa av hemåt, med håret på svaj och pyjamasar med brännvinsknäppning och äter kollo-frukost och lunchrester. För att inte tala om tårtresterna, och kardemummabullarna som lyckligtvis blivit över...
 
Glad fortsättning på sommaren!