Mera barnarbete - BCWW

Idag var det första morgonen som det var min tur att ge välling vid femrycket, medan jag ammade och även nu senare under mattanternas avpolletering så har Jesper skött den biten för att undvika konflikt i Rosens matleverantörsval. Det gick sådär. Jesper sover, Rosen sover men jag, nejnej. Stört omöjligt att somna om, för så funkar jag lite - en gång vaken då är det bara upp och köra. Måste nog förhandla om den här dealen, eller så får jag vänja mig att helgmornarna kommer starta vid fem (J är ledig idag, så det räknas som helg).
 
Tur att det finns så mycket att roa sig med så här dagen innan kalaset - som att tejpa mustascher på sugrör, klippa vindsnurror och kolla instagramflödet. Det sista hinns med alldeles för sällan så idag var jag noga att gilla allt fint som florerar på IG. Bl. a fick jag se att Äntligen Hemma-Björn, eller Björn Christiernsson som han faktiskt heter har ett arbetsklädmärke för barn. BCWW. Och eftersom jag fått en onge som, precis som sin mor i den åldern, är mer vild än tam och fullkomligt Ä L S K A R att vara med och fixa, pilla och leka när vi bygger och pysslar (ongen har somnat fullkomligt ovaggad oräkneliga gånger under de senaste veckornas utomhusrace på torpet) kände jag att detta måste hon ekiperas med. Deras affärsidé gick gick rakt in i hjärtat och det hade kunnat vara mina egna ord:
 
"Vår förhoppning med BCWW är att barn ska vilja vara mer UTE och låta sig inspireras av vuxna till att snickra, måla, fixa och "greja" och sist men inte minst LEKA, som jag gjorde när jag var liten"
 
Marsipanrosen kryper, klättrar, pillar och smakar och praktiskt taget inget är ajaj, vi tänker att hon får lära sig vad som går att göra och inte helt enkelt. På så sätt utvecklas motoriken väldigt bra, i takt med blåmärkena tyvärr (japp, det är nackdelen - ont i mammahjärtat, blåsa kramas och så på't igen). Som att meka lite med gräsklipparen (iklädd glesbygdskavaj), det går alldeles utmärkt. Älskade barn! Och vet ni, jag dog lite när jag fick syn på snickisarna. Strl. 86 är minsta, och de är lite stora i storleken verkar det som, visserligen hinns det inte med innan namngivningskalaset men till 1-årsdagen är de minsann ett måste. Och trots att jag är en motståndare till genusuppdelningen på barnkläder (klargröna, eller gula hade varit fint!) så föll jag direkt för de rosa. Som sagt, i augusti får vi se till att bana väg för mera barnarbete.
 
Foto: littlemissfixit via Instagram och pressbild från BCWW
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback