Det var länge sen nu, en tyst vecka. För dagarna som gick var som en enda lång ström av gäspningar. Jag har varit så förjordat trött. Som om vinterns mörker och brist på snö till slut vann och bara dränerade mig totalt. I lördags bytte vi ju tack och lov blad i kalendern och gick in i mars - vårmånaden, och jag hoppas innerligt att det betyder att ljuset kommer tillbaka. Och energin med det.

 

Den gågna veckan innebar både glädje och sorg, det känns som att det händer mycket nu, på alla fronter. Ett jobb jag verkligen ville ha gick till någon annan och tävlingsmänniskan i mig knyter näven i fickan och tänker att nu, nu jäklar är det dags att växla upp, att fokusera och fundera igenom mål och inte minst vägar dit. Samtidigt, mitt i den sorgen (ja för en förlust är ju en förlust vad det än handlar om) bokades den efterlängtade New York-resan och jag måste nypa mig själv lite i armen för att tro att vi bara om tio veckor är på väg över Atlanten. Tänk att vakna upp i hotelllakan, att ta en frukost på stan och kryssa mellan gula taxibilar på gatorna. Fyra ljuvliga nätter i dessa hotellakan. Som i en blockbuster-film fast på riktigt. Och lika mycket nytta som nöje.

 

Tre dagar i veckan i fyra veckor jobbar jag nu på IKEA-varuhuset i Kalmar. Där allt började, där jag fick mitt första jobb som inredare för sju år sen, där jag hade fantastiska kollegor som fortfarande är lika härliga och tar emot mitt frilans-jag med öppna armar. Det känns lyxigt. Och ännu lyxigare att jag fortsätter att göra andra roliga uppdrag som att färg & formsätta nya träningslokaler t ex. eller som idag då jag ska skicka ett heminredningsförslag till en familj som har svårt att få ordning på sin nya villa. 

 

Japp, det är sammanfattningen av dagarna som gick medan det var tyst på bloggen. Och eftersom det både varit bokrea och jag har vilat ovanligt mycket så har jag också nätshoppat en del (smartphones och surfplattor - förste sak att eliminera, dagens tips till Lyxfällan-redaktionen) så både belysning och böcker väntas hem framöver, för som sagt - jag kan stå emot vad som helst utom frestelser. Ptjaa.