Sedan sist
Äntligen, kan jag väl säga, så har semesterkänslan slagit rot i mig tillräckligt mycket för att jag ska ta mig tiden att uppdatera bloggen. Här kommer en summering av vad jag haft för mig sedan sist:
När det var fullmåne en söndag körde jag ner till Karlskrona för att vara med på SUP-yoga. Jag kom dit lagom när solen började dala och vi paddlade ut mot Ljungskär där vi ankrade och hade den mest närvarande yogalektionen jag varit med om. Kvällen var sval men vattnet var varmt när man stack fingrarna i det under avslappningen, där mitt i den dallrande månljuskäglan.
Precis lika vackert som månljuset är om natten, lika förtrollande är morgonljuset i burspråket i Hundraåringen, åhh man måste ju älska ljuset så här års!
När hela familjen till slut var lediga tillsammans så gick vi på festival. Äntligen fick vi uppleva Sveriges kanske vänligaste festival - Öland Roots. Reaggetoner i baktakt, bara veganskt i matstånden och människor i alla åldrar som dansade och njöt av musiken. Inte för ett ögonblick oroade jag mig när Boo sprang iväg med sina kompisar på området, faktiskt var jag mer orolig när hon satt och dinglade med benen vid klinten i solnedgången. Varför är det inte en självklarhet att inte en enda våldsbrott anmäls efter en stor musikfestival?!
Jag tänker absolut inte klaga på vädret, jag vet inte varför men jag upplever sällan dåligt väder som just dåligt (eller jo, semestern 2008 reste vi bokstavligen med ett regnmoln över oss vilken ände av landet vi än landade i och det ledsnade jag på) och inte heller den här sommaren håller jag med klagokören som ljuder. MEN, det har onekligen varit en ovanligt blåsig sommar så jag och Boo har bakat och pysslat inomhus en hel del. Här testade vi att göra chokladlöv och när den tråkiga väntan på att de skulle stelna var över kunde inte besvikelsen varit större "mamma, mörk choklad är inte alls god!". Förlåt, men det var ju det vi hade hemma (av eh, ja förklarliga skäl).
I förra veckan åkte vi ner till våra kompisar som har stuga i Åhus, det blev strandhäng när solen sken och en heldag på Österlen när den inte gjorde det. Bland annat hälsade vi på Marianne, en stylistkollega som driver butiken Harrys Hardware och hyr ut sina ljuvliga små hus.
Innan vi for hemåt igen passerade vi Byggfabriken och fick badrumsinspiration, hur ska jag någonsin kunna bestämma mig för ett golv när det finns så mycket fint att välja mellan!?
I helgen svämmade jag nästan över av känslor. Först åkte jag till Öland och träffade Ida, ljuvliga pastelliga Ida som driver Nordic Remake ni vet, som var där och semestrade. Det var inte tyst en sekund och om jag inte hade lovat min familj att jag skulle vara hemma till middagen så hade vi nog kunna sitta där än för det tog liksom aldrig slut, eller blev aldrig konstigt. Pratet. Eller det var väl det som var det fina också, att vi stundtals kunde sitta alldeles tysta utan att det kändes konstigt. Jo, i några sekunder var det tyst i alla fall.
Och i förrgår då, så kom den där kvällen som vi sett fram emot sedan biljetterna köptes i november. Laleh i Borgholms slottsruin. Jag grät flera gånger och jag dansade och jag skrattade högt och det var alldeles underbart att uppleva alltsammans med Jesper och fina vänner. Vi vände oss flera gånger mot varandra i bilen när vi körde hem i natten, liksom för att förankra vad vi precis hade upplevt för några sekvenser var så magiska att man liksom trodde att det var en dröm. Som när svalornas kvitter och dykningar över borggården ackompanjerade Some Die Young i skymningsskenet... Hon är som ett väsen hela hon.
När vi inte haft middagsgäster eller varit på resande fot, (eller snarare efter att gästerna åkt hem och alla andra sover) så har jag frossat i nytillskottet på TV-fronten, HBO. Big Little Lies och Girls har fått fylla upp tomrummet efter SKAM och snart behöver jag något nytt, tar gärna emot tips på sevärda serier!
Oh well, det var isbrytaren så att säga. Ibland måste man bara dra bort plåstret i farten för att komma vidare... Inte för att bloggen är ett gammalt skrapmärke precis men ibland funkar det bäst att bara gräva där man står för att hitta tillbaka till bloggrutinerna igen. I morgon kommer svärföräldrarna på rekordlångt besök och de har lovat att ta med sig en oanständig mängd körsbär så det kan ju sluta lite hur som helst. Jag vill prova körsbärsmojito, tänker att det blir signaturdrinken den här sommaren.
Foto: Sara Zetterström
Kommentarer
Postat av: Emma T
Vilken härlig uppdatering <3 Har din sommar varit dubbelt så lång som alla andras? Själv har jag liksom bara hunnit vända riktning på en säng, vara några få dagar i Stockholm och ja just det, jobba. Kan ju bero på det ;) men det låter som om ni lyckas fylla dagarna med fina minnen.
Och morgonljuset, håller med, går inte att inte älska!
Trackback