DIY - barngunga i mildare färg

Nästa så att jag skäms över att skriva detta, det är ju inte riktigt PK att i vårt curlande samhälle inte precis alltid sätta barnen i främsta rummet. Men kanske att jag kommer undan med det eftersom jag är inredare (sagt med li-ite förhöjd pitch och a-aningens överlägsen ton) och ni vet ju hur känsliga sånna är med färger och disharmonier...
 
Hursomhelst ni är många som har frågat om en central tingest i ett par av de senaste inläggen så här kommer storyn bakom g u n g a n. När Marsipanrosen fick en önskad trägunga (de växer minsann inte på träd höll jag på att skriva men det är ju typ precis det de gör) i 1-årspresent av stormostern (stor som i äldst, annars är hon precis lagom) så blev vi så lyckliga och tog genast med den ut till torpet. Väl där tog sommaren slut innan vi hann skaffa fram en stege hög nog att nå killimanjaro-trädet vi hade för avsikt att hänga den i så mean while gungades det friskt i storstugan, från takbjälkarna mellan linneskåpet och kakelugnen. När även hösten tog slut (gjorde den förresten det någon gång, det kom ju aldrig någon vinter 2013?!) och vi kramade torpet hej då så kom vi på att vi hade takbjälkar även hemma på vår gata i stan och gungan fick lämna de evigt gröna ängarna och bli stadsbo för en "vinter" ("lång kall höst" om du frågar mig).
 
 
Jamen så vad jiddrade jag om i början av detta inlägg om barns bästa och hitan och ditan? Jo, ni förstår, det finns ju massa studier på att barn gillar klara och starka färger varför majoriteten av alla leksaker görs i just det, målgruppsanalys och sånt ni vet. Sen finns det ju andra studier (i.e. littlemissfixit.blogg.se) som påvisar att inredare gillar en dovare färgskala och hade den här gungan kunnat dingla bland de andra färgglada happy happy-leksakerna må det vara hänt men när den skulle bli en del av inredningen i vardagsrummet så fick den helt enkelt anpassa munnen efter matsäcken såattsäga, och målas om. Om det inte vore så att jag omedelbums var tungen att köpa nya rep eftersom originalet fick gungan att hänga oroväckande högt även för den mest äventyrliga av föräldrar, så hade den kanske kommit undan med sin tjofaderittan-look, men så fort repen blev vita (de svarta var f ö slut) så såg jag att en re-make var nödvändig.
 
 
Så här kom det där presskittet från Sadolin in i bilden, det var ju liksom lite som från himlen skickat med sina perfekta små färgburkar i många olika men väl samstämda kulörer och demonteringen var ett faktum. Gissa om jag fick måla som en liten iller, man tar ju inte ner "gongan" obemärkt liksom och när den alltid lika peppande maken deklarerade för nejonungen att "den där gungan lär du inte få se på ett halvår när mamma ska hinna med alla projekt" så tog det fyr och den var klar i en kattblink (ni vet, snabb som en blink men ändå lite långsam) en tisdagkväll framför Bygglov. Hur smidigt som helst att måla med träkulorna på rundstav.
 
 
Inget ont som inte har något gott med sig för från att bara kunna påvisa grundfärgerna tidigare deklarerade Marsipanrosen glatt igår att den översta kulan var "be-esch". Jag fick ju givetvis rätta henne till Ljus-rosa (pastell) men snart kommer hon kunna både Mullvad och Vinröd också!
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

DIY - en personlig kudde till dagis

Innan ni säger nåt. Jag vet att det heter förskola och jag vill abslout inte förminska någons yrkesroll eller trampa på någons tår, men jag orkar inte med att vara så himla PK hela tiden så jag kallar det bara för dagis i denna rubrik (för att jag tycker det har en gulligare klang). Okej?
 
Med några extra dagar inom hemmets fyra väggar och med en väldigt villig h(st)jälpreda som sina prickar till trots gladeligen hjälper sin mamma med allt vad pyssel heter så fixade vi ett örngott till kudden hon har på vilan. De flesta barnen har visst någon filt eller gosedjur men Marispanrosen har alltså en kudde (ersatte Mysmusen för cirkus ett år sedan) och tydligen uppskattade inte personalen att vi skickade med den i ett likadant vitt örngott som alla de andra sjuttielva kuddarna har. Jag valde mellan att trycka ett motiv på det befintliga eller att sy ett örngott men med tanke på assistenten så kändes "textilfärg på saker som jag inte ens visste kunde färgas av textilfärg" inte fullt lika bekvämt som att säga "försiktigt med nålarna, de är vassa" tusen gånger (om det räcker). Så när jag bestämde mig för att sy inventerade jag tygförrådet och valet blev ganska enkelt med tanke på att det här tyget har packats upp ur sin låda säkert tre gånger om dagen de senaste månaderna, och även slunkit med en och annan natt i spjälsängen. För hon gillar verkligen det här "kiget". Och med tanke på mönstret så kändes det mer lekfullt och mindre bordellmamma att sy dit öron och en svans...
 
Så här gjorde jag:
Jag utgick från det tidigare vita örngottet som passar kudden och klippte, förlåt skar till en rektangel i samma höjd och knappt längden×2,5. Alltså bästa redskapet, en rullkniv! Köpte min för något år sen och det är så himla smidigt men man måste akta fingertopparna för bladet är verkligen skitvasst. Sen fållade jag ena kortsidan och sydde ihop det likt modellen jag utgick ifrån. Bästa sytipset istället för att dona med mönster om du frågar mig, kolla på ett plagg eller fodral du redan har och ändra i så fall det du inte gillar. Svansen sydde jag på frihand, först en lång tub och sen lade jag sömmen i mitten på baksidan, nålade så att inte tyget skulle glida och sydde en rundning av tippen och rättvände den. Eftersom jag skulle ha två öron ritade jag en liten mall i papper, Just i såna lägen, när man ska duplicera något, är det bra med ett mönster. Till slut måttade jag ut var öronen och svansen skulle sitta, skar ett snitt (OBS! Tänk på att ha skärmattan under rätt lager tyg, annars blir det ett ärrat kattdjur...) där jag petade ner ändarna och vände allt ut och in igen och sydde ihop alla tre snitt. Voila!
 
Marsipanrosen är salig, hon drar den i svansen och slänger den runt och kastar sig i soffan och borrar ner ansiktet i den och utbrister lyckligt "Gosig!" och "Mysig!". Tror hon tycker det är extra roligt att hon hjälpte till att sy den också (även om mamman fick räkna till både ett, två och trehundra), "kigern", som hon envisas med att säga. Ärligt talat, leopard eller tiger, det känns som det kvittar. Båda ryter ju, eller hur? Känns nästan lite tråkigt att den kommer flytta till dagis i nästa vecka.
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

DIY - personliga galgar med mönstrad tejp

Här kommer ett pysseltips, helgen är liksom räddad. Vanliga galgar i trä är ju inte de roligaste attributen i en garderob precis men om man gör de lite personligare så kan de bli så fina att de t o m får hänga framme!
 
Man behöver:
Galgar och mönstrad tejp, här har jag använt washi som är en japans papperstejp som inte kladdar när man tar bort den.
 
 
Tejpa galgen från mitten och utåt sidorna. Jag gjorde ett riktigt skådebröd med en nitisk framsida där till och med prickarna är mönsterpassade och en kaosartad baksida. Vill man få den fin på båda sidor ska man nog låta skarvarna vara på galgens ovan- respektive undersida om ni förstår, och använda en kniv att skära tejpbitarna med. Jag valde att bara tejpa en liten bit och i samma färg men variationsmöjligheterna är lika många som bokstäverna i just det ordet...
 
 
Här hänger Marsipanrosens finaste klänning på tillväxt, och bara det är ju ett tips i sig, att inreda med fina kläder på väggarna, det blir som små konstverk.
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

DIY - träleksak i pastell

En sak som jag köpte långt innan Marispanrosen kunde säga "gungälg", okej det kan hon fortfarande inte men men, var gungälgen EKORRE från IKEA. Jag gillar verkligen deras rejäla leksaker och känner mig trygg med att de är tok-säkerhetstestade undsoweiter. Däremot är ju färgsättningen något man inte kan välja och vraka mellan i det blågula varuhuset. Den är röd kort och gott. För att få den i en mild färg som passar i Rosens rum för övrigt tog jag helt enkelt fram sprayburken.
 
  • Först skruvade jag av medarna, hornen och handtaget sedan ruggade jag upp ytan med ett fint sandpapper och maskade av skruvhuvuden och nosring med tejp.
  • Sen grundade jag hela kroppen med grå primer, Clas Ohlsson har en bra, för att inte riskera genomblödning av det röda. Tänk på att spraya i många tunna lager för att undvika rinningar. Ett tips är att hänga upp det ni målar i taket så det är enkelt att komma åt överallt, eller varför inte i ex. äppelträdet i trädgården eftersom bra ventilation är a och o vid målning.
  • När grundfärgen torkat gav jag den en omgång med kulören jag ville ha, det blev Venice från Montana Gold, tyvärr mycket blåare än åt det önskade gröna hållet. 1 burk gick åt.
  • Efter torkning, låt gärna det ni målar stå i minst ett dygn för att dels torka ordentligt och framför allt vädra bort färglukten, monteras delarna ihop igen. Jag behöll dem trärena för att jag ville ha kvar det lite mer levande träet men annars finns det ju ingen hejd på de olika färgkombinationerna man kan få till. Eller, tänk en helt högbland kritvit älg från topp till tå, ursnyggt! (men kanske inte så lekfullt)
Happy fixing!
 

Bildcollage: Sara Zetterström, Little miss fix it, den övre produktbilden är lånad av IKEA
 

DIY Play-Doh-lera

Här kommer ett perfekt helgpyssel! En annan julklapp signerat Little Miss Fix It som blev poppis var setet med leklera som tomten levererade till en tvååring to be. Men precis som med utklädningslådan så behöver man ju nödvändigtvis inte ge bort det här pysslet, eller så gör man dubbla set och behåller ett själv.
 
Receptet på själva leran som räcker till sex färger á drygt 1 dl:
 
5 dl vetemjöl
2 dl salt
2 msk alun
2 msk matolja (jag använde solrosolja) blandas  med 5 dl kokande vatten
karamellfärg
 
Dessutom behövs små plastburkar med lock till förvaringen.
 
 
Blanda först alla torra ingredienser. Häll sen över olje- och vattenblandningen och rör runt. Dela upp degen i lika stora delar och knåda in karamellfärg. Vissa färger behöver många droppar för att djupna (ex. röd) och andra får snabbt en fin färg (gul). Grön, röd och gul finns i de flesta matvarubutiker och en mängd övriga finns hos ex. Panduro, som svart och blå. En klump behöll jag ofärgad. Förvara degen i plastlåda med lock så den inte torkar så håller den ca 2 månader i kylskåp.
 
Jag sydde även en förvaringspåse till burkarna så att det skulle vara lätt att ha dem samlade, och mer personligt med ett monogram. Receptet skrev jag på en etikett som jag fäste i bandet. Vill man kan man ju även inkludera några formar till presenten.
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

DIY utklädningslåda

De två julklapparna som nådde störst popularitet var faktiskt de jag hade gjort själv. Den ena var utklädningslådan till mannens brorsbarn och den här idén behöver man inte vänta med till jul, den passar faktiskt perfekt till vilket presenttillfälle som helst, gärna till syskon som inte har allt för stor ålderskillnad. Eller så skippar man hela presentbiten och kör bara ett helgpyssel tillsammans med ungarna. Vem minns inte utklädningslådan som fanns hos kompisen eller på lekis som barn?
 
Man behöver:
  • En koffert, resväska eller annan praktiskt låda. Kappsäck klingar ju bra i Pippi-fantasters öron...
  • Kläder - ju mer karaktär desto bättre. Glittrigt, glansigt eller kanske gubbigt?
  • Accessoarer - bälten, flugor, slipsar, mössor, handskar, halsband, hattar!!, skor, glasögon, väskor, hårdekorationer, scarfs, klämörhängen, armband, en käpp, paraply... Bara fantasin sätter stopp och än en gång ju tjusigare (e. g. glittrigare och färgglatt) desto bättre.
 
Fyll utklädningslådan med allsköns ting, börja med att rensa i din egen garderob och räcker inte det så ta en runda i en second hand-butik eller varför inte på lågpriskedjornas januarirea? Där finns mycket glittrigt vill jag lova. Se sen fram emot många glada skratt och personligheter som dyker upp hos både barnen och dig! När även halsband och glasögon åkte på den här lille killen så uppenbarade sig plötsligt Rut från Änglagård-filmerna. Bara en sån sak.
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Färg som piggar upp sömniga ben

Tack för alla fina kommentarer efter förra inlägget, jag blir så glad av er alla härliga läsare som delar med sig av egna små historier! Med en liten ung-sudd här hemma ögnar jag som oftast bara igenom favoritbloggarna via mobilen i någon amningspaus vilket gör att jag missar en hel del. Idag hittade jag ett gammalt men härligt inspirerande inlägg på Livet Hemma-bloggen:
 
En rolig detalj och ett enkelt sätt att förändra är att måla sängbenen. Kanske randiga som polkagrisar, eller tigrar? Guldiga ben som anstår en prins/prinsessa? Eller prickiga och busiga? Se upp bara så att inte cirkussängen förvandlar John Blund till en clown som gör det omöjligt att sova...
 
Foto: IKEA, Livet Hemma

Tillväxtkurvan

Barn vill bli stora. Växa. Och fort ska det gå för tänk om man råkar vara lite kort i rocken då dröjer det ju hur-länge-som-helst innan man får åka de allra häftigaste attraktionerna på nöjesfältet. På insidan av skafferidörren hemma hos min dagmamma var det fullklottrad med alla ungars längdutveckling: Jocke, Micke, Linda, Malin, Johan, Jimmy, jag, Ceasar... och Lill-Mickes förstås. Många små markeringar och datum. Men sen flyttade hon och kvar blev varenda tillväxtkurva. Men om man målar en mätsticka på en möbel - en hylla eller ett högt skåp så det blir som en jättelinjal, så kan man ju flytta med alla minnen av hur man skjuter i höjden. Och se om det blir den här eller nästa sommar man äntligen får åka FlumeRide.
Tipstack till Tiger.
 
Foto: Kristina Kurronen, styling: Susanna Vento

Regnmolnsmobil DIY

Här kommer ännu ett DIY-tips till barn snarare än för barn. När Marispanrosen var nykläckt svischade en pinterestbild av en molnmobil förbi och jag ville göra något liknande att hänga ovanför skötbädden. Nu i efterhand har jag sett att den som inspirerade mig finns på Etsy. En mall till min 3D-variant i papper hittar ni i utskriftsformat här.
 
Skriv ut mallen på ett A4-papper och rita av figurerna på styvare papper/kartong i valfri färg. Varje del, utom paraplyhandtaget, görs i dubbel uppsättning. Skär sedan ett snitt från mitten nedåt på den ena och från mitten uppåt på den andra delen för att kunna kila dem i varann och skapa 3D-effekten. Jag gjorde själva upphänget, där jag knöt fast pappersfigurerna i tunna trådar, av en kemtvättsgalge som jag formade om med hjälp av en avbitartång.
 
Marsipanrosen gillar sin mobil skarpt, särskilt när man sätter snurr på den!
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

 
 
 
 
 

Adventskalender DIY

Med knappt två veckor kvar av november cirkulerar det en mängd gör det själv-varianter av adventskalendrar i bloggosfären och här kommer Little Miss Fix Its version. Det var det som jag använde tejpen till, kommer ni ihåg?
 
Tejp, papper, snöre, miniklädnypor, sax, penna och linjal är bra att ha.
 
 
Den här varianten är baserad på små påsar gjorda av papper och tejp.
1. ta ett A5-ark och vik det på följande sätt
2. ca 4 cm in från ena sidan
3. möt upp vikningen från andra sidan
4. tejpa hela skarven längs med glipan
 
 
För att få till en påse med botten viker man så här:
5. vänd påsen med tejpen nedåt och vik upp ca 4 cm
6. fäll in ytterkanterna mot vecket så att de bildar två trianglar
7. vik de två långsidorna in mot mitten
8. använd en linjal för att få till en rak vikning längs med bottens kortsida
9. gör en inverterad vikning av den yttre långsidan
10. vik likadant på andra sidan
11. gör färdigt påsen genom att tejpa ihop botten
12. numrera påsarna med en tuschpenna, lägg ett skyddspapper emellan så att pennaninte blöder igenom
 
 
Upprepa tjugofyra gånger (jag vet, lite tidskrävande så bäst att börja redan ikväll). Den sista påsen gjorde jag av ett A4-ark som kan rymma en extra stor klapp för julafton.
 
 
Jag tejpade upp formen av en stiliserad gran på en skiva ock drog en girlang av snöret från sida till sida för att hänga påsarna i.
 
 
Toppstjärnan sydde jag av tillklippta pappersark som jag stoppade med rivet hushållspapper. Voila! Årets kalender blev till efter inspiration av några rullar tejp. Så kan det bli.
 
Happy pysslande!
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It
 
 
 
 

Ett paket för bebis till föräldrar

Det var underbart att träffa alla kollegor igår, och inte minst alla nya bebisar som levererats under sommaren. Marsipanrosen fick paket, ja alla småfolk fick paket. Samma form i olika tappning och de var så fina paketen att jag måste visa, och tipsa hur man gör ett paket för bebis fast till föräldrarna om man säger. Fint utan att bli tuttenuttigt.
 
Välj ett neutralt papper att slå in presenten i, ett fint snöre och ett passande plastdjur...
 
 
Till oss var det ju väldigt passande med en stork eftersom vi hade storktorka så länge och längtade så mycket efter vår bebis... Och boken av Camilla Lundsten/littlephant är så himla fin med sina illustrationer. För att inte tala om titeln - bajs blir liksom aldrig tråkigt när det kommer till barn.
 
 
Stämpla barnets namn på paketet.
 
 
Knyt en enkel rosett av snöret och fäst plastdjuret. Klart!
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It
 
Det blir ännu finare om man har många! Och man kan väl konstatera att det varit en riktig babyboom på jobbet för på den här bilden saknas dessutom ett paket... Tack alla fina kollegor för en dag som gör att jag längtar tillbaka till jobbet!
 
Foto: Jenny Wik via instagram jvwik
 
 

Unik bricka DIY

I tisdags gjorde vi så mycket så att det blev bloggtorka av pur utmattning igår, men idag tänkte jag dela med mig av ett roligt DIY nämligen hur man kan göra unika brickor. Underlaget kan vara både digitalt, papper eller som här textil och väljer man papper eller tyg så är det bäst att fråga bricktillverkaren om de har några materialkrav.
 
En av de öppna förskolor som vi brukar gå till hade kvällsöppet och bjöd in till lite tryckverkstad men det här kan man lika gärna göra hemma och motiv kan ju vara allt ifrån teckningar till potatistryck och vi valde att föreviga Marispanrosens små tassar. Nu kom jag på att det här kommer ju bli julklapp till väl valda familjemedlemmar... så schhhhh (sluta läs om du känner dig träffad och inte vill låtsas överraskad den 24/12).
 
Du behöver: tyg, textilfärg, stämplar, roller och en gullig modell (på något vis blir ett par 43:or inte lika charmigt...) allt utom möjligen modellen hittar du i en hobby/pysselbutik. De brukar i alla fall inte finnas till försäljning.
 
Rolla på färgen på händer och fötter och tryck sen vald kroppsdel mot tyget. Har man en sprattlig bebis är det bra att vara två och hjälpas åt, och tänk på att textilfärg liksom är gjort för att inte gå bort från kläder så använd förkläde eller ofavoriter.
 
 
Händerna är kluriga att göra på små bebisar som gärna knyter näven men fötterna är både supersöta och lätta att använda som stämpel. Om och om igen.
 

En bricka har ju både fram- och baksida så då kan man skriva något fint på baksidan. God Jul, Grattis, eller vad motivet föreställer kan ju vara passande.

När motivet är klart skickar man in det till bricktillverkaren som fixar resten. Jag har använt mig av Åry Trays både nu och förr och de är jättebra (levererar till Tennet bl. a). I tryckbranchen gäller oftast ju fler desto billigare, men när du själv står för materialet, tyget i det här fallet, så kostar det inte många slantar för en unik produkt. En bricka 27x20 cm 65:- och en dubbelt så stor oval bricka  för strax under hundralappen. Sen tillkommer förstås lite frakt och så och tänk på att leveranstiden så här års är 3-6 veckor så skynda er om det ska bli en julklapp!
 
Tänk också på att en hårt arbetande modell kan ledsna och kinka ihop även fast det är ett roligt jobb och då är det bra att ha något som piggar upp. Hejarop och tjänstvilliga mattanter till exempel. Jag kan säga att enda anledningen att vi slutade vid ett par brickor och inte gjorde hundra var att det kändes lite som om vi tänjde på gränsen till barnarbete... Men roligt var det, sa föräldrarna.
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It
 
 
 

Pro Memoria

Ja, för minnet som det heter på tjusiska. Idag vaknade vi upp till det gråaste av gråa väder och varken jag eller Marsipanrosen tänker sticka näsan utanför dörren innan det är absolut nödvändigt. Nä istället kurar vi i köket med tända ljus, lyssnar på Johnossi - hon kör ett monsterpass i gymmet och jag försöker samla alla marsipan-minnen i två böcker. En klassisk Mina första år för mindre smickrande bilder i samband med födseln, sjukhusarmband, längd- och viktkurva, första julen och sånt ni vet och en tjock historia för dagliga små iakttagelser likt Emils mamma (för alla hyss) som alltså kommer räcka ända till 6 augusti 2017.
 
 
Roligt att sida för sida kunna jämföra vad som händer år efter år men oj så krävande att plita ner dessa rader varje dag. Ibland har jag glömt och då får anteckningar i mobilen agera mellanhand men som sagt roligt och framför allt bra för att just minnas. Fast jag sitter redan på pottkanten, ett avsnitt heter Världen runt omkring med fakta som Vår stadsminister hette (nåväl den var ju rätt lätt) och På löpsedlarna handlade det om. ??. Det var ju inte direkt så att vi kilade ner till Pressbyrån med hoppsasteg efter 20 h på förlossningen, någon av oss. Ommansägerså. Så den raden är fortfarande tom.
 
 
Förmodligen var det något om OS och känner jag mig själv rätt så har jag snart mejlat kvällstidningarna och tagit reda på vad de hade för scoop för tre månader sen. Jo det är sant, snart blir hon tre månader vårt lilla mirakel. Var tog tiden vägen? Med den här takten kommer hon snart vara tolv och tycka att alla de här små anteckningarna är skitapinsamma. Men mamma, varför skrev du att jag bajsade ner hela mig den fjortonde oktober 2012, den sidan river jag ur! ...pinsamt jöh!
 
Pro Memoria. Jag säger bara det.
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Annorlunda dockhus

Har förlustat mig på Pinterest idag och fick syn på det här dockhuset. Man har tapetserat och inrett en liten bokhylla avdelad till små rum. En rolig detalj är taket och himlen som vuxit upp på väggen bakom, ja varför bara hålla sig inom ramarna? Personligt, bra mycket roligare än ett köpehus och väldigt fint till en liten människa, så bums ner i mappen: När-hon-blir-lite-större. Då.
 
Foto: från flightynaty.blogspot.se via Pinterest