Jag kom att tänka på en sak som min pappa sa till mig för kanske en 13-14 år sedan. Att jag har sånt flyt, att saker och ting liksom ordnar upp sig lite som av sig självt för mig. Utan att jag behöver göra så mycket. Jag hade glömt det men så i förra veckan hände det en grej som påminde mig.

 

Ni vet hur det kan vara ibland, man går och blir tokkär i något och om man inte ser till att införskaffa det direkt så är det svårt att få det ur huvudet. Precis så var det med den här klänningen. Det blivande brudparet kom till Kalmar för att kolla på brudklänning. Jag följde med som smakråd men råkade vid ett mindre uppmärksamt ögonblick få syn på en liten orange/fushia-färgad tyllhistoria… och föll handlöst. Säljaren var ju inte dummare än att hon såg sin chans och bredde på ordentligt ”-Åhhh, den sitter ju som gjuuuutet på dig, vi kommer inte att behöva göra några ändringar alls!” Jag var såld. Efter ett par veckors betänketid (jag måste oftast suga på karamellen en stund innan jag bestämmer mig) var dessvärre klänningen det också. Note to self: Slå till direkt - om du så måste ta banklån! Gråt och tandagnisslan, vad göra? Jag kontaktade den danska klänningsgrossisten och frågade om de möjligtvis visste någon annan återförsäljare i Sverige. Jag fick en lista. Efter tre samtal fanns det en ny möjlighet - i Kungsbacka, nu c:a 30% dyrare. Jag köpslog med mig själv Om jag bär den på båda bröllopen vi är bjudna på i sommar så blir den ju inte sååå dyr, halva priset liksom. Men hur skulle jag få tag i den, butiken klargjorde snabbt att de inte var intresserade av att skicka någon klänning per post. Veckorna blev till månader och plötsligt låg bröllopet kusligt nära i kalendern och ingen klänning var inhandlad. Fina Frida erbjöd sig att fixa leverans, mitt i sin egen bröllopshysteri, men hoppsan inte heller denna butik hade förstått att öronmärka klänningen åt mig och den var än en gång såld. Note to self: Slå till direkt - om du så måste ta banklån!!

Starta paniken. Nu endast några veckor till bröllopet och ingen klänning i sikte. Jag betade snabbt av resten av listan på butiker som köpt in modellen, PartyLine 7.5022, men ingen hade den i rätt färg (men i väldigt många andra!), sen tog jag den danska grossisten på orden och ”återkom ifall jag behövde fler återförsäljare”. Ännu en lista betades av. –Hej, jag är på jakt efter en speciell klänning… hjärtformat (lärde jag mig att det heter) liv.. paljetter, många lager tyll… orange/fushia.. S eller kanske XS? Inte det… nähe. Hela tiden jobbade jag utifrån något slags system Kristianstad före Helsingborg ifall jag måste köra och hämta. Sundsvall före Falun för då kanske jag kan ringa min vän C som kan skicka. Men I N G E N  H A D E  M I N  K L Ä N N I N G. Jag hittade en blek kopia på Nelly.com och efter lite smakråd från familj och vänner hade jag bestämt mig för den. Just som jag klickar ner den i den virituella kundvagnen sent på söndagkvällen piper det till i mobilen. ”Hej! Tack för mailet, vi har en klänning hemma. Är osäker på storleken men återkommer imorgon efter att ha varit i butiken”. Mitt sista long shot, ett litet semesterstängt handelsbolag i Ö-vik har alltså min klänning. Jag messar snabbt tillbaka och frågar om det verkligen är orange/fushia (den finns ju uppenbarligen i 349 andra färger också) men hon försäkrar att så är fallet. På måndagen hörs vi igen och jag pratar även med hennes kollega och jo, allting stämmer och visst kan de buda ner den med express, mitt under semestern, "min man åker in och postar inga problem!" Underbara, underbara människor med känsla för service!! Tusen och åter tusen tack Jeanette och Sowoon på JS Brud & Festkläder i Örnsköldsvik.

Så kom det sig alltså att jag fick min klänning som jag suktat efter i ett halvår. Och jo pappa, du har nog rätt. Det brukar ordna sig för mig. Men jag ringde i alla fall 19 butiker innan det skedde av sig självt…

 

Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It