Sweet home Alabama

Galet klyschig rubrik, jag vet men när tusan annars ska man citera Lynyrd Skynyrd om inte när jag faktiskt är på väg till just Jacksonville i Alabama? Planet lyfter i svinottan imorgon och sen väntar en veckas häng i den amerikanska södern. Hemma har vi varje kväll denna vecka tittat i kartboken (tidigare ombloggad här) som vi gör varje gång jag eller Jesper reser ifrån familjen och pratat om vilket land jag ska åka till, hur långt det är dit, vilka djur som lever där och annat. Världsbästa boken för både stora och små och mycket mer konkret än att bara prata om en resa i allmänhet. När vi i morse diskuterade hur många pussar en mamma egentligen behöver för att klara sig nio (n i o!) dagar i USA så tydliggjorde Boo "-Mamma, det heter också Amerika." Rätt ska ju vara rätt och som svar på frågan så finns det helt enkelt inget övre mammapuss-tak känner jag.
 
Vad jag ska göra på andra sidan Atlanten? Jo, jag råkade ju ha världens bästa Au-Pairfamilj i London -98 som jag har haft kontakt med sedan dess och "min" lilla tjej Nattis blir snart 19 och ska nu flytta till staterna för att spela tennis på universitetet. Inte utan att jag känner mig hedrad över att åka med och installera henne. Nu ska jag bara hinna med ett möte med Hildur som också befinner sig i Stockholm innan jag far vidare. See you over there!
 
Foto: Sara Zetterström

Semsterslut och Formexfrånvaro

 
Så, tillbaka på ett semesterdammigt kontor. Hej rutiner och dagistider - chocken är total och från noll till hundra är det nu jobbplaner och höstpepp deluxe. Med en Formexmässa som grädden på moset tänkte jag. MEN. Förkylning och en annalkande resa till Amerikat gör att det inte blir någon mässa för min del. Dumt att stressa ut bland massa folk med sänkt immunförsvar, och svårt att göra utställningen rättvisa på några få timmar som är alternativet. Tur då att många av mina bloggkollegor brukar rapportera flitigt. Kan inte du heller gå på mässan - gör som jag och spana in #formex2015 på instagram och läs rapporterna från bloggar som Daniella Witte, Inredningshjälpen och Add Simplicity. Dessutom väntar jag med spänning på Trendenser som alltid brukar göra en fin sammanfattning.
 

Hej från Gotland

Här kommer en semesterhälsning från min favorit-ö. Vecka 33 har liksom blivit lite av vår vecka. Jag gillade den redan när vi bodde här, i stort sett allt är fortfarande öppet men sommarhysterin har lagt sig lite efter kulmen av medeltidsveckan som avslutades igår, dessutom råder det sensommarvärme och havet har äntligen värmts upp till badbar temp. I år hade vi dessutom ett hedersfyllt uppdrag på agendan - Jesper har blivit gudfar och helgen har bjudit på namngivningsfest med cirkustema.
 
Idag har jag jobbat lite, i våras lämnade jag ett inredningsförslag på en trappa och nu var det dags att färdigställa så jag läderlindade ett trappräcke på eftermiddagen. Ska försöka sammanställa en DIY här på bloggen. Knixigt och trixigt men så otroligt vackert när det är klart, och inte minst efter några års patina. Annars har vi mest njutit av innerstadens alla vackra dörrar, solnedgångarna och stenstränderna - stenar kan man visst kasta precis hur länge som helst.
 

Foto: Sara & Jesper Zetterström

På väg

Den här semestern känns verkligen evighetslång! Och till skillnad från de flesta andra ser jag mig som lyckligt lottad med gott om soltimmar och vackert väder, vi lyckades ju lämna regnet på östkusten och fick en fantastisk västkustsvecka i början av juli och sen har det varit precis så lagom regnigt och soligt som jag gillar.

Nu ska här kramas ur det sista av ledigheten och det tänkte vi som vanligt göra på Gotland. Men först en lunchpaus längs vägen mot familjekalas i Ulricehamn. Och vet ni, för första gången någonsin är vi där en vettig vardag och jag ska få en personlig tur i Sandbergs tapetfabrik i eftermiddag. Lyckan i det liksom!

Foto: Sara Zetterström

Som en soluppgång

Helt oplanerat var det, kanske sånt man inte ska säga om en ska verka strukturerad och superordentlig, men det blev visst tidernas bloggpaus. Vaknade idag och kände att nä nu håller den här lilla snöbollen till uppehåll på att rulla sig stor och ostoppbar så bäst att bryta det som brytas kan. Det känns som om om jag inte riktigt förmått mig att göra plats för bloggen den här semestern. Jag borde väl lärt mig efter mer än nio (9!) år bakom tangentbordet i det här formatet - att semester helt enklet inte är tiden för mig att fylla bloggen med allsköns fix och tips utan att istället stoppa undan datorn och istället bara vara i nuet - i den analoga världen. Men jag beundra de som lyckas med både ock.
 
Oh well, de senaste veckorna har varit fyllda med mycket utflykter, semestermål och väldigt mycket  i n g e n t i n g. Men från och med nu är jag redo att dela detta med er, vi kan säga att det dagas. Fast på bilden är det ingen soluppgång utan tvärtom en av de vackraste solnedgångar vi upplevde i Bohuslän.
 
Foto: Sara Zetterström

Vatten blir till vin eller hur det nu var?

Karaffer i all ära men jag tycker det är fint att servera bordsvatten i gamla flaskor, lätt är det att variera sig också. Diska bara i hett vatten och diskmedel och ta bort eventuella etiketter och folie från vin, olja eller spritflaskor och använd till dukningen, extra fint blir det om flaskan har en speciell form. Det senaste flaskfyndet gjorde jag från ett nytt rosé. Vinet var inte helt i min smak men flaskan däremot var tillräckligt tjusig för att klara sig från glasigloon och numera gör den oss sällskap vid middagsbordet och agerar även blomvattnare ibland. Återvinning modell gilla som dels tar till vara på befintliga material och dels ersätter ett nyinköp. Win-win även om jag likt antikrist snarare förvandlar vin till vatten.
 
Foto: Sara Zetterström

Min lördag på landet

Igår var det en sån där dag som jag tänker spara i flera kopior på den alldeles speciella lilla hårddisken kallad hjärtat. Ni som följer mig på Instagram (@littlemissfixit) vet att vi kollade på ett drömhus. För mig en våt renoveringsdröm och för Jesper något av en mardröm, men det var faktiskt hans idé - med förmaningar att vi inte gjorde det för att vi var spekulanter (tjöta). Drömmigt som tusan och bra för energinivåerna. Sen åkte vi ut till torpet och.. ja gjorde mest ingenting. Just nu är det helt galet vad det blommar kring stugan och om det inte vore för att vi ska resa iväg alldeles i dagarna så hade jag plockat den vildaste blombuketten ni kan tänka er.
 
Där bakom all Vildkaprifol som omfamnar den lilla stenmuren ligger vår stuga, vid slutet av vägen som har en frodig sträng av gräs i mitten.
 
 
Vissa gungade medan jag mest gick och luktade på alla blommor som fullkomligt exploderat sedan vi var ute sist. Magarna började kurra ganska snart så det blev perfekt med en sopplunch på trappan.
 
 
Dasstunnan ska hämtas så den måste vi köra ut till vägen. Och när vi ändå var vid infarten passade vi på att palla lite jordgubbar. Ett helt fält alldeles intill torpet ligger nämligen i träda i år men det hindrar inte plantorna att fullkomligt digna av söta små bär.
 
 
På vägen tillbaka plockade jag några Vallmo för att torka fröna, sen fick vi nästan nackspärr av att titta på Kaprifolen som slingrar sig uppför en gran.
 
 
Gunga kan man liksom göra hur mycket som helst tycker Boosan och så högt att hatten flyger alla världens väg. Och när alla gräsmattor var klippta och jordgubbarna snoppade så åt vi dem med socker och mjölk och kände att det är en himla fin plats det här.
 
 
På hemvägen åkte vi förbi ett par kompisar och blev bjudna på spontanmiddag. Som sagt, en himla härlig dag att spara i hjärtat. Förhoppningsvis surrar humlorna i blommorna ända tills vi kommer nästa gång.
 
Foto: Sara & Jesper Zetterström

Tips kring att semestra med husbil, någon?

Snart drar cirkusen ut på turné. Nu har hela familjen semester och vi har överraskat oss själva och hyrt en husbil en vecka men eftersom varken Jesper eller jag har någon erfarenhet av detta så tänkte jag kolla med er. Do's and don'ts? Speciella bra att ha grejer? Och förresten så tänker vi oss en rutt längs Västkusten, från Fjällbacka till Falkenberg ungefär så medan ni ändå är igång så kan ni väl dela alla pärlor på den fronten också innan vi kastar oss ut på djupt vatten.
 
Badet är från bästisens egen brygga tidigare i veckan, hur härligt som helst (bryggan och viken alltså, för appropå djupt vatten - fråga aldrig en badkruka om djupet utanför en brygga - mvh hon med skrapsår på knäna).
 
Foto: Caroline von Büren
 

Doktor Westerlund har flyttat in

Den här veckan, min första semestervecka, har Boo och jag varit på långresa genom Sörmland. Vi landade i Hundraåringen i natt och hur kul & mysigt det än är att träffa familj och vänner så är det himla skönt att komma hem igen. Bland annat hälsade vi på hos min kusin Fia med familj och gissa lyckan när jag fick en alldeles egen superstickling av Rosengeranium (Pelargonium graveolens) med mig hem. Eller Doftgranium. Eller doktor Westerlunds hälsoblomma som den också kallas. Kärt barn har många namn och den här lilla gröngölingen är mig redan väldigt kär.
 
Foto: Sara Zetterström

Hon frågade ju bara

Alla med treäpplare vet att det finns tillfällen då det är extremt svårt att hålla sin uppfostringslinje. Eller att de många gånger har svar på tal som gör att en allt som oftast måste bita sig i läppen. Detta utspelade sig hemma i cirkusens högborg:
 
Jag: - Du får använda kritorna på stenarna här ute, bara på stentrappan och stenarna runt rabatten, inga andra material okej?
 
Boo: -Jag målar här på den stora stenen mamma.
 
Jag: - Fint, det går bra.
 
5 minuter senare
 
Jag: -Men Boo, jag sa ju att du inte fick måla på något annat än sten, nu har du målat på terassen som är gjord av trä. Jag vill att du bara målar på stenarna.
 
...
 
Boo: - Mamma, är din cykel gjord av metall eller?!
 
Foto: Sara Zetterström

En lysande liten gåva

Vid en spontanmiddag i kvällssolen på altanen i förra veckan fick jag plötsligt en present av ett par kompisar, bara så där. Ibland är det himla lyckosamt att blogga om finheter som mannen dragit i handbromsen mot, för gåvor kan en ju liksom inte förvägras. Tillsammans med detta urtjusiga övertonade ljus modell större (f ö en inflyttningspresent från Holland) samsas numera en grönskön Nocto med fjädersparrisen på spiselkransen.
 
Uppdatering efter 5 minuter: Men hallå vad knäppt. Set ni vad jag ser? Produktbilden av Nocto är ju plåtad med typ identiska ljus som de vi fick i julas. Jag såg det inte ens innan, det var slumpen som gjorde att jag hade ett sådant kvar och satte det i staken. Och möjligen mitt undermedvetna. Lite läskigt nästan.
 
Foto: Sara Zetterström

Long time no sea

Så vad hände, vadan denna totala bloggtystnad? Jomen först kom släkten på besök i ett par dagar och i samma veva fick vi en sista minuten bokning från Airbnb på torpet vilket gjorde att det blev tokbråttom att fixa allt det där som vi hade tänkt fixa på semestern - plocka undan alla personliga tillhörigheter, storstäda etc. Och mitt i att ha en vecka med lite avslut inför semestern så fick jag en jobbförfrågan om en plåtning tillsammans med en fotograf jag velat jobba med jättelänge... Så på sommarens varmaste dagar vad gjorde jag då? Jo kånkade möbler och propping över hela stan. Hur kul (och svettigt) som helst när det händer men också totalt tidsabsorberad och jag har inte hunnit med att ens stava till ordet b l o g g, än mindre doppa en tå i havsbandet. Men vet ni, det ska bli ändring på detta, såklart ska ni få följa med på allt jag precis berättat om för idag är det nya tider. nte vilka tider som helst utan semestertider!
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it
 
 
 

Möbleringens ABC

Sommartider=poddtider, i alla fall för mig. Sommar i P1 är liksom synonymt med semester för mig (lyssnar på Beng Baron as we speak) och dagar på stranden är perfekta med poddradio på högtalare för att inte tala om i lurarna på kvällspromenaden. I det 61 avsnittet av Kom In-podden rundar vi av ämnet möblering som vi påbörjade i förra podden. Nyckelord som ”flöde”, ”rum i rummet” och ”utnyttja kubikmeterna” är återkommande. Här kommer tre handfasta tips när du ska möblera ett rum.
 
1. Tänk på flödet.
 Vilka funktioner ska möblerna fylla och vad krävs för en lättillgänglig lösning? Finns det dörrar som ska kommas åt, rum i fil? Möblera så att vägarna är raka och känslan öppen.
 
2. Tänk kreativt. Skjut inte alla möbler mot väggarna, vad händer med känslan och flödet om möblerna kommer ut i rummet? Häng även större möbler på väggarna för att få lätthet. Uttnyttja kubikmeteran inte bara kvadratmeterna.
 
3. Tänk flexibelt. Välj möbler med multifunktionella lösningar; klaffbord, möbler på hjul, pallar som fungerar som både bord och fler sittplatser etc. Extra viktigt i små rum men många funkioner.
 
 
 

Industrifönster som rumsavdelare

Redan när vi köpte vårt hus såg jag framför mig att vi i vårt temporära sovrum skulle göra en lika temporär rumsavdelare modell industrifönster (jag var t o m villig att transportera ett rekvisitabygge från Älmhult för ändamålet, tyvärr lagrades det). En tydlig avgränsning men mycket ljusgenomsläpp och inte minst karaktär. Precis detta har John-John Wallmansson och hans pappa byggt i den lilla Östermalmslägenheten. Nu är jag ännu mer pepp på en liknande lösning, dessutom verkar ju vårt sovrum bli en mer permanentlösning.
 

Halvåret i Hundraåringen

Igår var det precis ett halvår sedan vi flyttade in i Hundraåringen. Dan före dan före dopparedan. Planerna är många men vi skyndar långsamt (oh så nyttigt för mig). Tur är väl det för redan har nya tankar och idéer dykt upp och reviderat de (inte alltför) gamla renoveringsplanerna. Men än har vi alltså inte börjat flytta några väggar eller så. Det enda jag gjort är egentligen att måla hallen och två väggar i allrummet. Det existerar inga ritningar som stämmer så jag har försökt att själv göra dem utifrån en gammal från 70-talet som jag fick mejlat till mig från samhällsbyggnadskontoret. Så här ser vårt hus ut planmässigt:
 
 
Bastun är urriven, bara aggregatet är kvar, och som så många andra använder vi det som förråd. Sovrummet uppe till höger på övre plan agerar klädkammare (saknar min WIC från lägenheten!) och huserar sånt som vi tidigare hade i vårat källarförråd, något som inte kom med huset. Vardagsrummet är alltså vårt ganska stora sovrum i dagsläget. Boo bor i det mindre sovrummet. Den gamla glasverandan på nedervåningen är min favoritplats, eller egentligen är det i soffan framför fönstret där man sitter perfekt framför kakelugnen med full översyn mot hall och kök.
Den som är lite detaljfokuserad kan se att vi har inte mindre än fem(!) ingångar. Ja det är onekligen lite väl på så få kvadrat (142 m² enl. prospektet men jag tror det är mindre efter att ha kollat ritningen) men det finns planer på att ta bort en, fast som sagt, det kan ju också hinna ändra sig igen.