Hallå alla härliga bloggläsare. Vad roligt att så många kikar in här och särskilt kul att ni kommenterar och delar, nu senast både barnvagnar och kärleksglöd - det gör mig extra glad! Jag sitter och väntar på att klockan ska bli en timme senare så jag och vilda bebin kan åka och hämta hem mannen som varit och jobbat i Italien. Sista jobbresan innan storkleverans tror jag bestämt, så skönt.

Ja, ja nog snicksnackat. Jag skulle verkligen behöva er hjälp. I köket har vi en vit plastmatta modell vävda trasor, ja fast i plast alltså. Den kommer från ett säsongssortiment på IKEA som hette VÅREN och gjorde ett gästspel 2008. OM vi har gillat den mattan, den lyser upp köket så fint, tar udden av allt rött ekgolv och passar liksom perfekt där i vår nisch under matbordet. Men idag fick jag nog för nu är den även i vardagsrummet, på kontoret, i trappan ja liksom lite all over the place för den börjar ha gjort sitt och faller i bitar. Snart hittar jag den väl i underkläderna också. Små vita plastbitar som är skitjobbiga att dammsuga upp för det känns som ett evighetsjobb. Jag dammsuger och mattan fäller på, som värsta Gotlandsrusset som släpper vinterpälsen.

Visst har jag tänkt på alternativ, kanske en bit gummimatta från Trelleborg, finns dock inte i vit och de vita fula kopior jag sett ser just ut som... fula kopior, no shit, så det är nu ni kommer in i bilden. Har ni några förslag på ersättare? Eller rent av en piggare gammal vit VÅREN som ligger och skräpar? Nej förresten, jag har ju redan en som skräpar så helst en som är hel i så fall som jag kanske kan köpa? Eller nåt annat? Kanske finns det 140x170 cm vita Pappelina? Fast den måste vara rätt billig också. Ujuj, kulorna rullar här vill jag lova. Snart blir det lägenhetsrenovering och den vilda bebin är inte heller helt gratis så ofödd hon är... och tvättmaskinen som bestämde sig att gå hädan. Åsså nalkas det semester och även om vi inte har planerat någon dunderresa så kommer jag vilja äta en jäkla massa halloumi och jordgubbar och inte dra in ett korvöre på ett tag... ja ni fattar. Billigt är bra.

Hit me, jag lyssnar.


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Små fristående "underleverantörer" till Ikea poppar ju upp som svampar ur jorden och den senaste i raden är Prettypegs. Ja, på tal om soffben alltså. Har man inte tid, lust eller fantasi att göra det själv så kan man lätt klicka hem några karameller härifrån för att pimpa sin soffa eller säng. Jag blir glad av alla färger och fina former, det känns nytt och vårigt!

Idag har vi just presenterat våra hembesök för ett sextiotal kollegor. Vi satte ihop presentationen i fredags och jag fick då tillfälle att titta igenom bildmaterialet, tur i "hål-i-fickan"-oturen så hade jag sparat alla foton innan kameran försvann i Prag. Den här lösningen på tidningsförvaring tycker jag om, man har ställt dem i BLADET glasvas från IKEA, klart snyggt. Klara vaser passar väldigt bra till förvaring, jag hittade själv ett nytt användningsområde i morse som jag ska visa senare. Mindre snyggt är kanske denna färg på väggen men vaddå, smaken är ju belant som baken - delad.

Appropå baken. Som lite kuriosa så kan jag berätta att toalettlocket ALDRIG är öppet efter användning hemma hos oss något jag ser hemma hos många andra. Nu är ju jag knappast någon Feng Shui-expert men jag har hört och tagit fasta på att positiv Chi (energi) sugs ner i toaletten om locket är öppet. Dessutom föredrar jag tjottan lite mer inkognito än a la too much information... Men det kanske bara är jag?


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Har man som jag levt med en ämnesblogg i 5 1/2 år så är korpgluggarna ständigt öppna för potentiella blogginlägg och jag vet många andra bloggare som säger sig andas blogg 24.7 på samma sätt. 99% av tiden eller så är det väldigt kul men ibland måste jag säga åt mig själv att lämna kameran hemma eller stänga av radarn en stund. Den senaste tiden har den gått på högvarv men ihop med jobbtrycket gör det mig lite fartblind och därför är det tur att man gör loopar och återkommer till något som fångat intresset men inte förvaltas förrän vid nästa sammanstötning. Ommanhartur. Denna gång var det den snygga sopsorterinen från Trans som maldes både ett och två varv genom LMFI-kvarnen. Perfekt gömställe för vanliga papperskassar som man lyfter ur för en sväng till återvinningsstationen och ack så fina i äggoljetemperamålad björkplywood med läderdetaljer. Praktisk snyggkombo som man kan beställa här till priset av 1250kr. Per styck. Tomten, jag tar tre tack!


Foto: pressbilder från Trans

De senaste åren har designsamarbeten mellan mode och möbler dykt både här och var. Fram till nu har inget direkt fallit mig på läppen men det var innan jag var i Stockholm häromveckan och fick nys om korsbefruktningen mellan G-star och Vitra. Jag fullkomligt älskar den råa denim-specialisten G-star (vore det inte så att jag redan har världens bästa man skulle jag sätta upp en sån här provdocka på önskelistan, oh-my!) och tillsammans med den Schweiziska designförvaltaren Vitra presenterar de nu Prouvé RAW Special Edition där man under två års tid vidareutvecklat framlidne Jean Prouvés design och tagit fram 17 ikonprodukter i ett samtida utförande. Franskt, industriellt och funktionellt. Från nu och ett år framöver finns nio av de sjutton produkterna hos Vitra till försäljning, alla numrerade och märkta Prouvé. Här kan du se en film om tankarna bakom projektet och nedan är mina personliga favoriter.


Foto: bilder från G-stars hemsida

Som sista butik på min inspirationslördag klev jag in på W8 Warehouse, butiken som ägs och drivs av inredarduon Simon & Tomas kända från inredningsserien med samma namn. Butikskonceptet liksom namnet är sedan i somras förändrat och man har valt sortiment för en bredare publik som de säger. Billigare tolkar jag det som. Precis som deras stil i programmet är butiken excentrisk med murriga färger, tunga möbler och doftljus en masse. Må hända hade de redan tagit helg och hade after work där och då för de tog definitivt ingen notis om mig som kund vilket gjorde att de fina doftljusen från Serenity snällt fick stanna kvar på hyllan istället för att följa med mig hem. Är det något jag ogillar mer än butiksbiträden som följer mig hack i häl är det de som inte ens ägnar mig ett ögonkast. Det var nåt år sedan jag var där sist och nu lär det definitivt dröja till nästa gång...


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

En butik som tyvärr var stängd när jag kvistade dit var Raja på Odengatan 39. Jag gillar när man bryter av stramheten i låt säga ett monokromt rum med något färgglatt och annorlunda, som ett turkost skåp från orienten exempelvis, något som det verkar finnas gott om i denna butik.


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

En favorit värd namnet är Gamla Lampor, mitt sista stopp på Östermalm i lördags. Butiken är bräddfylld av belysning och en del möbelklassiker med tonvikt på dansk design från c:a 1930-70-tal. Målmedvetenhet är bra då affärsinnehavaren kan utbudet på sina fem fingrar och råkar man inte veta vad man behöver så är gott om tid ett annat tips!


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

Ett butikstips som jag fick från en frilansande kollega med postadress Stockholm var Garbo på Östermalm. När det även fanns bland rekommendationerna från kursledarna var det ingen tvekan om ett besök. Den första som mötte mig i butiken var mopsen Polly, eller chefen som de kallade henne. Om man bortser från allergirisken så tycker jag alltid att ett husdjur verklligen tillför en känsla av personlighet och hemtrevnad, perfekt för en inredningsbutik. Den som är trött på industriellt, stött och nött göre sig icke besvär för här är det franskt, industriellt och rått för hela slanten och jag trodde för ett ögonblick att jag dött och kommit till inredningshimlen...


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

Under mitt gatlopp i huvudstaden bockades Svensk Slöjd av på listan av butiker. Mycket same old, same old av hantverk som får mig att gäspa (jag tänkte inte ens på att dokumentera det) men också en del pulshöjare. Som Marika Beutlers grisar med uttrycksfullt kroppsspråk på sista bilden. Jag supergillar't


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

Ganska precis två år efter att de slog upp dörrarna på Drottninggatan i Stockholm besökte jag i helgen H&M Home-butiken för första gången. Tyvärr blev jag varken särskilt inspirerad eller imponerad. Gillar man grejerna så gör man rätt i att beställa produkterna online snarare än att passa butikstiderna. På nätet har de dessutom lyckats med inspirationsbiten. En lite rolig grej dock, själva shoppingen  i den fysiska butiken gör man genom att plocka ihop små magneter (som ni ser på nedersta bilden) för respektive produkt och när man är nöjd lämnar min sin samling i kassan och personalen plockar ihop grejerna direkt från lagret, antar jag, eftersom jag som sagt inte blev så exhalterad av upplevelsen lät jag kreditkortet ligga och gick tomhänt därifrån.


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

Många med mig köpte säkert en odlingsklocka när den började dyka upp på interiörbilder för ett par år sen. Då var det pelargonbebisar eller kaktusar som skulle boas, jag själv huserar något som ser ut som en cannabisplanta vilket roar mina gäster, men det senaste är att odla annat än grönt. Frida kör träkulor, och har man många på lager är det fint att som här fylla den med gamla basebollar. Jag har en tom klocka som bara står så det blir väl till att börja samla läder. Undrar om de då slutar som medicinbollar?


Foto: via brown dress with white dots

I helgen sprang jag förbi Åhléns i Göteborg där de hade dukat upp Iittalas höstnyheter. Det klack till i mitt färgkänsliga inredarhjärta och en enorm vill ha-känsla infann sig. Jag har hela veckan gjort mentala u-svängar till den fina färgen (i perfekt kombinationen med porslinet Korento som jag bloggat om tidigare) och febrilt försökt sätta namnet på denna varma, apelsinigt glasiga ton. Konjaksorange? Ljust apelsinrosa? Men nä, inget har riktigt kunnat beskriva färgen så gissa lättnaden när jag surfade in på Iittalas hemsida och de serverar mig namnet riobrun. Inte för att jag blev så mycket klokare men jag har ju heller aldrig varit i Rio, så japp, riobrunt är mitt nya svarta. Jag som bokstavligen avskydde denna dussinprodukt till kivilykta är nu djupt fascinerad över möjligheterna till kombinationer och samlingen hemma växer så sakteliga. Kolla in Iittalas lilla kiviskola i detta youtube-klipp, om jag har gjort hemläxan har alltså brilliancefamiljen fått ännu en medlem.


Foto: Montage av produktbild från Iittala och egen bild Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Igår skämde jag bort mig ordentligt med lite köpemagasin. De inredningsmagasin jag prenummererar på kommer ju oförtrutet varje månad och ibland är det bra med nya infallsvinklar. På inredningsfronten blev det danska RUM interør design som premiärshoppades och ett av reportagen var från Trine Andersens, grundaren av ferm LIVING, hem och kontor. Tyvärr hittar jag inte bilderna från tidningen i digital form men jag fann denna tjusiga bild på samma nyheter från företaget. Dessa små trästudios är ljuvliga i sitt raka formspråk och milda toner (läs om trenden hos Frida) och visst skulle jag kunna tänka mig ett helt gäng bakom soffan, så här på rad.

I senaste numret av Elle Interiör får man i reportaget Borta bra men hemma bäst följa med innanför självaste chefredaktörens fyra väggar. Svante Öquist bor i en 50-talsvilla i södra Stockholm och bjuder på en ljuv resa av teak och möbelklassiker. Mycket danskt om du frågar mig. I vardagsrummet har familjen en klocksamling som förändras med tiden (trumvirvel för göteborgsskämt någon?) och i familjens jakt på fynd. En väldigt levande och härlig idé tycker jag, utbudet är ju enormt och det är lätt att göra samlingen personligt. Klockrent att anamma.

Äntligen kan jag surfa på laptopen genom min iPhone, känner mig som ett tekniskt geni efter alla turer kan jag lova er. Jag hittade en bild i samma telefon som jag har snapshottat från något av de senaste dagarnas inspirationskavalkad i inredningsväg och reflekterade över lite inredningskunskap. Kurs A.

Många liknande produkter i olika färgsättningar kan lätt bidra till en rörig upplevelse och ett väldigt effektivt sätt att skapa en struktur i mångfalden vare sig det gäller böcker, skivor, pennor eller sänglinne är att färgsortera. Mina pocketböcker i sovrummet är färgsorterade men jag har inte tänkt på att cd-skivorna med fördel kan gå samma estetiska öde till mötes. Jag tillhör troligtvis den sista generationen som har en hel drös med cd-skivor hemma, och istället för ett nödvändigt ont som man (läs: jag) gömmer i lådor kan de, precis som på bilden, bli en härlig del av inredningen. Vanligtvis är jag av motsatt åsikt men i det här fallet sticker jag ut hakan och säger - form före funktion.



Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it. Mobilfaximil från okänt inredningmasgasin

Jag läste i tidningen att det är Frimärkets dag i Kalmar idag, vad passar då bättre än att visa denna halvgalna inredningsidé. Det är väl bäst att utfärda en liten varning, blir man inspirerad så bör man nog vara beredd att lägga åtskilliga timmar på detta projekt, och välja yta med omsorg om man inte tänker bo kvar hela livet. Tänk dig själv att göra som Gunnar i Värmland, han har tapetserat hela hallen med frimärken som han samlat på sedan han var tio år (dvs i 65 år). Han började för ett par år sedan att tapetsera dem med klister på väggarna och nu är hela hallen täckt med ungefär 26 000 frimärken. Jag gillar idén och ser framför mig hur det verkligen skulle kunna vara en superläcker inredningsdetalj på begränsad yta i ett ganska strikt, sparsmakat och modern hem. Bara att börja samla då...


Foto: Britta Staake, bilderna är publicerade med tillåtelse av fotografen

Vårt sovrum är under förvandling här hemma, jag hintade ju att något var i görningen för ett tag sedan och de flesta, som ägnar sig åt lite heminredning emellanåt, känner säkert till det gamla djungelordspråket: en ommöblering kommer sällan ensam. För så är det ju, byter man färg på lampskärmen så passar helt plötsligt inte soffkudden in, och fyndar man en fantastisk vas på loppis så kan man ge sig tusan på att den kommer att få tavlan som nyss var så snygg att kännas helt malplace. Sovrummet är unde stor re-make och efter att ha målat rubb och stubb kändes det inte rätt att återställa allt som innan varför jag lämnade gardinstång etc. omonterat. En känsla som visade sig vara helt rätt då jag spontanköpte ett nummer av PLAZA Magazine under en semestertankning i Halland och fick syn på denna supersnygga klädstång. En svetskunnig granne har briefats och så fort jag kommer ihåg att påminna honom om att ta med ett vinkelmått så kommer vår egen variant att ta form. Jag var ju inte helt nöjd med den tidigare stångens estetik och jag tror att denna nya hängare kommer att ge hela rummet ett lyft.


Foto: Faksimilbild av Sara Zetterström ur PLAZA magazine 07/2010