Word of mouth

Alltså kanske är det inte precis, preciiis det uttrycket betyder men man kan ändå säga att jag fått veta detta lite genom mun till mun-metoden. För ni som lyssnar på Kom In-podden kommer kanske ihåg ett februariavsnitt när vi spelade in från möbelmässan i Stockholm? Då berättade jag om förälskelsen i en liten vas som jag sett utan att minnas var. Igår fick jag ett mejl från en lyssnare/läsare som frågade om det möjligtvis var Eva Levins vas Consilium från Nordic Design Collective?
 
Oh yes!
 
Stort tipstack till Maria. Jag vet att det är lite fel ände att börja men eftersom jag precis kommer från ett byggmöte med snickaren som ska sätta sågen i torpet på måndag så kanske det får bli en slags utvigningspresent eller så. Det är något med det tunna lilla röret, den rejäla korken och glansiga porslinytan som gör något med mig. Jag gillar't. Ända ner i tårna.
 
Foto: produktbilder lånade av Nordic Design Collective

Lite bloggkärlek

Trots att jag bor i en stad modell mindre så hade jag ingen koll på donnan som i andra änden av stan bloggar och numera frilansar precis som jag. Därför blev jag extra förtjust när hon för ett par månader sedan frågade om vi skulle ses över en lunch. Det gjorde vi, och hon började dejten med att sånär köra ihjäl oss båda i en vänstersväng. Kanske borde jag blivit avskräckt men är det inte i sånna dära nära-döden-upplevelser man liksom blir soulmates?! I alla fall på film.
 
Hur som helst tillbringade vi varje dag på den där starta-eget-kursen i oktober tillsammans och nu när den är över och vi båda har fullt upp känns det lite tomt, därför är jag lite extra glad idag att vi ska ses ikväll. Under en föreläsning om sökmotoroptimering och sånt. Är det inte kärlek så säg! Medan vi lär oss om Google kan ju ni spana in hennes blogg, den är himla härlig nämligen. Klicka bara på bilden.
 
Foto: Bilder lånade av Madeleine Petersson, Bonjour Vintage
 
 
 

Lördagsgodis från Hemnet

Alltså, nu ska ni få tittgodis. Men först måste jag bara säga att det finns lördagmornar. Och så finns det lördagmornar... Mannen försvann in i dimman för Ölandsfiske utan att jag ens lyfte huvudet från dunet och efter morgonamningen vid sjurycket så somnade Marsipanrosen om. Så här sitter jag och är lite vimmelkantigtrött med ongens filt över benen och får en hemnetfix. Egentid som det numera heter. Innan barn var det bara tid, men nu är det Egentid. M-m, lördagmorgon med egentid alltså.
 
Den här karamellen har funnits ute ända sedan i somras och jag har återkommit gång på gång. En våning ett stenkast från Nyköping lasarett där jag är född, i ett sekelskifteshus mitt i stan. Åh maj gaad!! Jag gillar allt. Färgskalan, den konstiga planlösningen, takhöjden, murstockarna, färgfälten runt fönstren, fönstren, köksgolvet(!), den vita fläkten som liksom inte syns, de assymetriska garderobsknopparna, stålbalken mellan kök och vardagsrum, gardinen in till master bedroom, badkaret... Åhh det äggiga badkaret. Åsså alla fina möbler, det är ju det som är så lurigt med sådana hära karameller, man måste nästan köpa hela rasket för att bevara känslan. Även de som bor där.
 
Jag tror ta mig tusan att jag är lite kär i de som bor där! Är åtminstone grymt nyfiken på vad det är för en familj, för tydligt är ju att det lever folk här. Stylat - visst, men ändå bor det en familj här som håller ihop alla 129 kvadraten på ett urtjusigt sätt. Så därför blir jag ännu mer nyfiken, varför vill de flytta? Och vart? Hur kommer nästa bostad som de sätter tänderna i se ut om ett par år?
 
Mmmm, varför ligger du inte i Kalmar lilla ljuvliga femrummare? Eller i Hultet, då hade jag sagt direkt: Kåmm ti mama! Fast en sak gillar jag fresten inte, lådorna som förvaring på väggen i köket. Hur tänkte de där?
 
Tro det eller ej men det finns fler bilder här. In och få hål i tänderna. Själv ska jag gå och gosa bebis och sedan promenera ner på stan för att köpa mig en god flaska vin. För ikväll blir det premiärglaset för mig och BB-väninnan minsann. Fin lördag till er!
 
Foto: Skandiamäklarnas bilder via Hemnet

Lammskinn från Graute gård

Om det är något som stått högst upp på min önskelista till hemmet länge så är det ett vackert lammskinn. Ett par gånger har några andra blivit de lyckliga men till mitt hem har ännu ingen grafitgrå härlighet hittat. Förrän nu.
 
När Marsipanrosen kom till världen var vi ense om att det är en finfin present för en bebis för det finns ju inget annat material som är så slitstarkt, värmande, vackert och smutsavstötande som ull. Sagt och gjort för precis som de skinn vi tidigare köpt och givit bort ville vi ha ett från Graute Gård på Gotland och när vi åkte till ön i september så passade vi på att åka dit och hälsa på och spana in den nya butiken som invigdes i somras. Vet ni förresten att på Gotland finns det bara lamm, inga får. Lamm och lammongar som det heter på gotländska.
 
Graute är en gammal vacker 1600-talsgård som drivs av Kjell och Jenny som bor där med sina fyra barn och just då, till Jespers stora glädje, även fyra kattungar. Förutom de traditionella skinnen i olika prisklasser så finns det många andra fårskinnsprodukter och accessoarer av Jennys design i butiken - kuddar, dynor, väskor, gosedjur, kläder och armband för att nämna några. På deras hemsida kan man se alla produkter och om man vill följa livet på gården kan man göra det via facebook (Graute Gård).
 
Jag lärde känna Kjell och Jenny för tio år sedan (när vi sprang orientering i samma klubb) och vet att dessa lamm har levt ett fantastiskt liv runt husknuten på gården och blivit väl omhändertagna vilket alltid känns bra i magen. Något som kändes mindre bra i magen var att en tant föll för samma skinn som jag bestämt mig för en stund tidigare innan jag lämnade det obevakat en stund då Kjell visade oss runt i butiken. Jag fick övertyga henne ganska bryskt om att jag var den rättmätiga köparen, men det ger bara extra krydda till historien så här i efterhand.
 
Nåväl, nu har Marispanrosen fått hemmets första lammskinn och det vandrar mellan soffan, vagnen och babygymmet men om jag får bestämma ligger det allra bäst i soffan...
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It
 
 

Nya tv-favoriten jag alltid somnar ifrån.

Nä, jag orkar inte hålla mig vaken denna måndag heller *gäsp*. Så typiskt när det nya favvoprogrammet på TV8 just börjat, Hustoppen. I Hustoppen går arkitekten Andreas och inredaren Jannika husesyn i några av Sveriges mest spektakulära hem, och objekten bedöms sedan av en namnkunnig jury i såväl funktion, inredning och design. Programmet som sådant riskerar kanske ingen Emmy-nominering men jag fullkomligt älskar att kliva över tröskeln i andra människors hem, särskilt när de erbjuder en visning utöver det vanliga. Tur att det finns något som heter Play.


Foto: skärmdump från TV8

Bloggutdelning

Oj, oj jag känner mig hopplöst efter i bloggosfären just nu. Förra veckan bjöd på mycket jobb/efterjobbhäng med kollegorna och spontanbesök från Gotland. Jag tokgillar spontanbesök och uppskattar att vi har så flexibla vänner varför datorn stått orörd och nästan bortglömd i flera dagar. Till följd av detta gapar bloggen tom på nya inlägg, men här kommer det äntligen lite bloggutdelning! Sällan hoppar jag på utmaningar eller teman i bloggen men när nu inredningsbloggare här och var listar favoriter (tack snälla Sandra och Henrick!) ska jag inte vara sämre, för kanske kan jag bidra med en eller annan ny ädelsten från just min länkskatt? Här kommer 5 bloggar som jag gillar antingen för att deras "tone of voice" är så välformulerad och kamratlig eller för att deras illustrationer och bilder is to die for - eller rent av en kombination! Klicka på skärmdumpen för att komma till bloggen.


















Furillen - ett gotländskt smultronställe

Tänk så det kan bli ibland. Just som vi satt oss i bilen för att köra upp till Furillen på nordöstra Gotland så ringer min dejt Joanna och säger att det kört ihop sig. Ett stort bröllop ska äga rum på fredagen och festförberedelserna har dragit ut på tiden, men jag får komma ändå även om hon inte kan visa mig runt som bestämt.

När vi närmar oss målet skingras molnen och solen blir just sådär medelhavsaktig som jag förknippar med Furillen. För er som aldrig varit där kan jag säga att det definitivt hör till mina topp... hmm tre av de vackraste platser jag vet. Trots att jag varit där minst tio gånger tidigare så händer något med mig - precis som det gjorde när jag besökte platsen första gången för snart ett decennium sedan. Det är så magiskt. Kargt, vackert, stolt och kraftfullt. En halvö av vindpinad växtlighet, bländande slagghögar från kalkbrotten och turkost vatten. Betong, sol, rost och knallblå himmel när det är som bäst och jag vill aldrig åka därifrån...

Här har familjen Hellström byggt sitt hotell som helt naturlig smälter in i miljön och det är alltså hotellet - Hotell Furillen jag ska ta mig en närmare titt på denna dag. Just som vi parkerar bilen ser jag äldsta dottern Joanna, tillika nyblivna hotellchefen som tagit över efter pappa Johan, utanför entrén och jag skyndar mig att hälsa. Det är bara att kika runt, säger hon, och fråga om du undrar något. Man kan inte annat än njuta av all läcker inredning från bl. a B&O, G.A.D, GANT, Stelton... -allt exklusivt och skandinaviskt. Och fotar febrilt: matsalen, sällskapsrummen, biografen, de tjusiga fotoböckerna... och har tusen frågor och mycket mer att se, men när en tredje person klädd i samma enkla linneförkläde som personalen bär undrar om jag behöver hjälp med något så inser jag att tajmingen är usel. Det är en bröllopsfest som ska firas i dagarna tre på gång och jag vill inte störa. Istället går Jesper och jag till stranden och lägger oss på en filt och njuter av allt det underbara som bara finns där helt naturligt, eller delvis byggt av någon för länge sedan. Betongbunkrar, kalkstenen, piren med den rostiga gamla kranen, uråldriga pipelines som definitivt sett sina bästa dagar men som ger mig en av mina bästa dagar på semestern -även om det inte blev riktigt som jag tänkt mig.

Det är trots allt en perfekt plats för ett vackert bröllop, vi tänkte själva gifta oss just här för två år sedan, men fick byta datum och således plats för att vår vigselförättare skulle kunna viga oss. Det är bara att gratulera Alex Schulman som fick allt att klaffa. Miljön är to die for och många reklamplåtningar har ägt rum här. Kanske känns husvagnen på sista bilden bekant från Himlas vårkampanj? Så, nu har jag givit er mitt smultronställe deluxe. Någon som vill dela sitt med mig?






Foto: Sara Zetterström

Happy bird - inte bara för glada fåglar

Jag har en faiblesse för att bruka saker utanför deras avsedda användningsområde. Om jag kan fövandla ett bord till en hatthylla eller en vattenkanna till en häftig lampa blir jag jättelycklig ;), jag triggas av att hitta nya lösningar som gör produkten mer flexibel. Något som ofta är ganska lätt men ibland även kan bli väldigt krystat (trial and error). Eftersom jag är mycket förtjust i fåglar, särskilt de grafiska siluettvarianterna, blev jag jättglad när jag fick en Happy Bird av en vän. Den är avsedd som fågelmatare men hon använder den att hänga nycklar på och jag som redan har båda sökte ett användningsområde som passade mina behov. Resultatet blev som skärphängare. Tyvärr är den inte fullt så exponerad som jag skulle önska inne i klädkammaren men jag blir glad varje gång jag ser den! Den kommer från Bröderna Nelsons och säljs förmodligen hos de flesta större trädgårdsanläggningar och, detta är det bästa i fågelsången, den kostar bara 17,50. Vad skulle du använda en Happy Bird till?


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

En konstklubb? - Inga konstigheter

Nä fy vilken putslustig humor men vad tusan... Jag tänkte tipsa er om KONST OCH FOLK (tidigare Södra Galleriet) som är en konstklubb i Stockholm. Jag har tänkt att bli medlem där i flera år men kom inte till skott förrän efter nyår när jag insåg att jag skulle få medlemspris på tavlan jag sett ut till Jespers födelsedag, man får ju inte vara dum!

Från början hittade jag galleriet när jag sökte information om just Lisa Rinnevuo, jag verkligen älskar blandningen av det urbana och drömmande i hennes tavlor. Tanken att bli medlem i konstklubben lockade eftersom jag tycker att det är roligt att få upp ögonen för nya konstnärer och gissa om det kändes som dubbel tur denna gång när ett av de grafiska gåvobladen var Yurika, ett illfint motiv, även det av Lisa. De 450 kr som årsavgiften kostar känns ju som man betalar till sig själv när man får ett grafiskt tryck värt 1000 kr! Jag brukar vara hopplös på att komma till skott med inramning och sånt men denna gång fick jag tavlan fixad omedelbart och nu tronar den mellan hallen & köket och gör mig glad varje dag! I slutet av året lottas flera av galleriets alster ut till medlemmarna så har jag tur kanske det blir ytterligare verk till samlingen i år. Tyvärr har jag inte så jättestor koll på de andra konstnärerna än men jag har ju hela 2010 på mig att bekanta mig med dem! Var kommer era väggsmyckningar ifrån?


Foto: Yurikabild från konstochfolk.se, interiörbild Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Bygglov i Kyrkhult

Kolla. Bygglov. nu!! Huset är bara helt fantastiskt. Renoveringsobjekt, fine, men vilken potential!


Foto: skärmdump tv4.se

Någon som känner igen glaset?

Jag kikade in hos Alvhem Mäkleri i Göteborg och föll pladask för - ja inte lägenheten dessvärre, även om den också var fin, men dricksglasen. Vi behöver fina, enkla vattenglas som rymmer ungefär 20-30 cl. Det jag gillar med de på bilden är den fina tyngden av massivt glas i botten och den raka vinkeln. Känns glaset igen - formgivare, producent, återförsäljare... anyone? Det vore toppen!


Foto: Utsnitt av bild från Alvhem Mäkleri & Interiör, fotograf Fredrik J Karlsson.

Ännu ett bloggtips - Liselotte Watkins

Här kommer ännu ett tips på en formgivare som bloggar nämligen La femme incroyable Liselotte Watkins. Undersköna teckningar, foton och små korta rubriker blandat. Mer behövs inte för att göra min dag! Tack för tipset än en gång Frida.

Nu ska jag iväg på junta! Vi är ett gäng tjejer som träffas varannan vecka och gör sådana  saker som man inte riktigt tar sig tid att göra annars, som att sätta in bilder i album, sy fast knappar som ramlat bort och så... Fast mest fikar vi och diskuterar världsliga saker ;-).

Foto: Skärmdumpar från liselottewatkins.blogspot.com

En formgivare behind the scenes - Jon Eliasons blogg

Jon Eliason har varit min förebild sedan långt innan jag ville bli formgivare och bidrog säkert till att jag valde den inriktningen i livet. Hans sprudlande energi och konstnärliga personlighet smittar av sig. Han är förmodligen den enskilde formgivaren som jag bloggat mest om så därför tänkte jag tipsa om att han sedan ett par månader tillbaka bloggar! Nu kan man alltså följa denna intressanta man i sina resonemang kring människan och formen. Men tro inte att man får veta allt om honom för, precis som de flesta bloggare vet, så skildras bara en liten del av personen bakom texten och bilderna men ack så spännande läsning! Du hittar bloggen här.


Foto: Skärmdump från elleinterior.se

Den som söker han finner...

För en tid sedan efterlyste jag återförsäljare av Designers Guild-tyger och precis som gulliga Mrs. B tipsade om säljs de på Pretty Home i Göteborg, liksom Måleributiken i Alby och även på The Home Company i Karlskrona där jag valde att beställa mitt eftersom de hade bäst pris. Då tyget var slut på lager blev det extra lång leveranstid men den som väntar på något gott heter det ju... Vecka 44 borde jag få hem det!

Jag är förälskad i detta tyg och har varit sen jag först såg kuddarna hemma hos min vän Charlotte. Texturen, färgerna.. färgerna ja... det är så fantastiskt för det tar upp så många färger att jag lätt skulle vinna "Under hökens vingar kom" om jag hade det på mig!


Foto: Sara Zetterström

Storstadsspan

Nu har jag landat i Sthlm och även hunnit med en liten vända (genomresa) på stan. Igår var tanken att jag skulle kvista ner på Indiska i Kalmar och lägga vantarna på den nya fina koppen av Lisa Bengtsson som äntligen kommit till butik. Nu blev det inte så eftersom jag var sjuk men här i storstan fick jag i alla fall se den i verkligheten för första gången. Den är så überfin så man nästan blir tårögd... Eftersom jag redan har illmycket att släpa på så har en kompis lovat att köpa en kopp som väntar på mig när jag kommer hem igen. Det ska bli väldigt roligt att hänga i loungen för det är nämligen just Lisa som är ladyn bakom Lady Lisá Café på Formex.

Imorgon ska jag upp med tuppen och träffa mitt mässällskap! I'm so excited.


Snapshot med mobilkameran: Sara Zetterström

Söndagsbrunch på Byttan

I helgen har vi haft finbesök av vänner från Gotland och då kändes det helrätt att ta en söndagsbrunch på restaurang Byttan. Byttan är restaurangen mitt i stadsparken som har anor sedan 1880-talet men fick en rejäl ansiktslyftning under 2008 och är nu en av Kalmars hetaste (och snyggaste) platser.

Inredningen går i sobra, jordnära färger och de vitkalkade väggarna känns helrätt ihop med de organiska lamporna och de enorma mängder organza  för fönstrena. Jättetavlan har min kompis Charlotte Ryberg/Disco Volante målat och den passar finfint ihop med de fantastiskt vackra stormlyktorna  i guld från Skogsberg&Smart.

Vägg i vägg med restaurangen ligger Kalmars nya konstmuseum och på uteserveringen kan man åka skridskor.

Buffén är såklart jättegod med allt ifrån scones & sylt till bacon, omeletter, frukt och efterätter i överflöd. Kalaset kostar 169:- och det är i dyraste laget tycker jag, men eftersom utsikten över både havet och Kalmar slott ingår så går det an. Dessutom är personalen jättetrevlig, särskilt deras barchef Thomas som lät mig ta bilderna.

Foto: Sara Zetterström/Little Miss Fix It


Helt, he-e-e-elt fantastisk...

Jag bloggar annars bara om inredning, hemmafix och design men måste göra ett undantag.
Kind of. Inspiration är en av de viktigaste ingredienserna vid skapande och kreativitet. Jag blir otroligt inspirerad OCH imponerad av blott 16-åriga Anna Bergendahl som är med i Idol 2008. Hon får mig att gråta. Hon berör...

Ljuvliga Lexington

Det har väl inte undgått någon vid det här laget att jag är svag för Lexington... Nu hör ju deras sortiment till det dyrare och ett komplett bäddset till en dubbelsäng går i runda slängar på nästan 4.000:- (!) och det är inget man går och köper på en kafferast (inte jag i alla fall). Men ett par örngott kan piffa upp vilken bäddning som helst! Jag slängde in de nya örngotten bland MALOU-lakanen, och jag tycker genast att det andas mer Newport om hela sängen.


Foto & kollage: :.sara z

Mäktiga Missoni

Italienska märket Missoni är ju kända för sina färg och mönstersäkra kollektioner. Deras sänglinnen är inget undantag och jag drömde mig bort lite på deras (f ö supercoola) hemsida...

Jag älskar ränder, prickar och fjärilar och de har lyckats få med allt!


Bilder: kollage av bilder från missonihome.it

ad.junior

Jag är verkligen svag för AD kollektionerna och lyckas alltid hitta en favorit i varje års kollektion. I veckan fick jag ett mejl från Alcro som sa att de nu lanserar en ny kollektion - ad.junior. Jej!

Denna gång har de istället för designers och inredare tagit hjälp av barn för att ta fram kollektionen. Barn är ju underbart spontana och jag hittade min favvokulör direkt, när jag sedan läste namnet så bara kändes den helrätt långt in i magen...
 
     
bild: alcro.se

Tidigare inlägg