New York, baby!

De senaste dagarna försvann i ett virrvarr av renovering, jobb och packning. Nyss incheckade på hotellet, lite matta i lacken efter att ha varit vakna sedan 04.15 svensk tid, men ändå ystra som små kalvar på grönbete -alla småbarnsföräldrar vet jag jag pratar om.
 
Det känns dessutom lite som att befinna sig i en film. Landet, staden med gula taxibilar och skyskrapor som jag bara upplevt på vita duken tidigare finns ju faktiskt på riktigt och det är fantastiskt att vara här. Och hotellet sen. M-m-m! Vi startade lite dekadent (klockan är ju strax efter lunch här) med ett glad vin från minibaren men nu blir det en snabbdusch för att sedan fånga lite av Williamsburg, Brooklyn. Det industriella, slitna och vackra som hittade till mina drömmar redan som tioåring ser jag överallt här.
 
I'll keep you posted.
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Lite dagen efter

Likt en tjuv om natten smög jag ut från Clarion Post i takt med att solen steg över Göteborg och nu sitter jag på tåget mot Älmhult och jobb. Gårdagen fylldes av schemat för Bloggforum dag 1, med idel kvinnliga föreläsare och förebilder och just nu är jag så inspirationsfylld att jag nästan imploderar. Ja det känns som en invärtes pollenallergi som kliar något fruktansvärt så här sitter jag med anteckningsboken och plitar för fullt, näst bästa kreativitets-Clarityn efter förverkligande. Tyvärr missar jag roligheterna denna dag 2 men så är livet och gårdagens karamell ska jag suga på länge! Åh, kan jag förvalta ett uns av denna entreprenörsboost så kommer 2012 bli ett spännande Little Miss Fix It år. Just saying.

 

Mobilfoto: Sara Zetterström, Little miss fix it


Spontanromantik

Begreppet att turista i sin egen stad kan man säga att Jesper och jag tillämpar just nu. Eller ska jag säga vår gamla hemstad. Helgen har tillbringats i Sörmland där vi har hälsat på halva släkten men istället för att åka hem igår som vi planerade så tog vi in på mysiga Dufweholms Herrgård i sjökanten av Katrineholm. Otaliga julbord och en och annan högtidsmiddag och kalas har firats här, men att vara hotellgäst - det var något nytt. Lite spontanromantiskt sådär. Herrgården har anor ända från 1400-talet och är en del av Svenska Kulturpärlor. När man går genom matsalen är det inte utan att man känner historiens vingslag och liksom fylls av något som på något konstigt vis kan liknas den högtidliga känsla av ett luciatåg. Förutom en skön luciatågskänsla är byggnaderna fulla av antika möbler, personligt inredda rum döpta efter tidigare ägare och ljuvliga, ljuvliga hotellakan. Till frukosten serverades det klassisk musik och ja precis det vi bett om, även om vi vid den frågan blev lite tagna på sängen och glömde bort att våfflor och jordgubbar gärna fått stå med på menyn. Efter en mjukstart av dagen med många koppar te och näsan länge, länge i varsin dagstidning ska vi nu packa ihop oss och köra söderut igen. Mot Kalmar och Valborg. Appropå Valborg, det tänkte jag fira med tävlingspremiär här på bloggen. Håll utkik!











Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Påskafton i bilder

Efter en natt kramandes toastolen i vad som verkade som matförgiftning eller kortvarig maginfluensa fick jag behålla frukosten och vi kunde ägna påskaftonen åt riktigt roliga saker. Vi vaknade upp till ett vinterlandskap och halkade försiktigt söderut för en långlunch - en otroligt god räkmacka på Djupvik Hotell. Fin inredning och ett riktigt härligt ställe i sober färgskala. När vi ändå var så långt söderut så passade jag på att ringa keramikern Åsa Lindström för att kolla möjligheten att inhandla ännu en av hennes bägare, något som blivit tradition vid varje gotlandsbesök. Butiken och cêperiet öppnar inte förrän till midsommar men hon var gullig nog att bjuda in oss till sitt kök för att välja bland de dyrgripar hon faktiskt hade hemma. Älska flexibla, vänliga och serviceinriktiade själar! Med ännu en ljuvlig mugghistoria i väskan åkte vi tillbaka till Visby för att tillbringa 2,5 nagelbitande (läs: bakom sjalen-tittande) timmar i biosalongen med The Hunger Games. Hua, vilken spänning! Kvällen rundandes av på restaurang Isola Bella och jag kan bara hålla med. Den här ön är både vacker och något alldeles speciellt för mig. Och jodå, vi kommer (tyvärr) hem på måndag, det fanns faktiskt lediga bilplatser på båten när vi ringde för att kolla ombokningsmöjligeterna idag.

Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix it

Mot Blåkulla

Nu är vi äntligen ihoppackade och det är dags att köra mot båten till Gotland. Det handlar mer om tur än skicklighet att vi kommer iväg kan jag säga för inga namn nämnda men någon hade glömt att betala båtbiljetterna... Detta resulterar i att det inte fanns någon hemresa på måndag så har vi tur kanske vi blir permanenta öbor igen.

Foto: faximil av påskkort bytt mot fotorekvisita. Konstnär: okänd maskerad dam i svårbestämd ålder.

Älmhults mästerkock

Efter en batteriladdande helg hemma är jag nu tillbaka i Älmhult igen. Vi jobbar vidare med vårt slutprojekt på utbildningen men jag måste tillstå att det inte bara är jobb nej, för efter dagens delpresentationer överraskades hela gruppen med ett besök på golfklubbens restaurang Goaroije (mitt favvoställe). Där väntade inte en sedvanlig lunch (naturligtvis inte, klockan var ju nästan kväll) utan istället bjöd Mats in oss på snittar och vin, och dukat bord. Gott så, men när vi sätter oss så slänger krögaren istället fram varsitt förkläde och deklarerar att det är vi själva som ska laga maten. Från middagsgäst till MasterChef på tre sekunder.


Jag blev tillsammans med mitt brittisk/kinesiska team ansvarig för desserten och vi lyckades rodda ihop en chokladfondant, vaniljglass gjord från grunden, marinerade bär och sesam & karamellflarn medan vi trängdes i det lilla restaurangköket med våra kollegor som lagade sparrissoppa och röding, tillsammans med köksmästaren Fredrik som ledde oss med van hand. Jag behöver knappast säga att jag rullar fram just nu (och det beror inte endast på bautaavokadon som putar under förklädet. Förresten, ser ni, jag har blivit en magstrykare! Omedvetet klappar jag tydligen på bebisbulan i tid och otid), maten var ljuvlig! Tyvärr hade jag fullt upp med att skeda upp vaniljglass-"ägg" på slutet varför det inte blev några tjusiga bilder på den avslutande rätten men jag lovar att det var både kul att leka mästerkock och det smakade himmelskt.
Foto: Bild 1-3 & 6 Sara Zetterström, bild 4 Anne-Lene Wold, bild 5 Ada Zhang

Opera är min kopp te

Jag visste ju så mycket som att vi skulle mötas på Folkoperan på Hornsgatan i Stockholm, men om det faktiskt innebar att se en riktig föreställning var jag inte helt säker på . Men nu är jag alltså åter på hotellet efter min första operaupplevelse. Den moderniserade historien om Julius Ceasar och Cleopatra var skruvad, väldigt politisk och queer så jag lämnade inte stället med fuktiga ögon och "almost peed my pants" som Julia Roberts Vivianne i Pretty Woman, MEN, sången, showen och danserna. Oh my vad jag gillade det! För att inte tala om den vilda bebin som uttryckte kulturglädje genom att stampa takten under öppningsnumret. Jodå, opera är definitiv vår kopp te.

Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Mot Stockholm!

Efter en hektisk lördag som kantades av att flytthjälpa vänner och laga mat till kvällens knytkalas började dagen tidigt idag för att packa för två veckor på resande fot. Nu bär det av mot Hufvudstaden och några dagar tillsammans med mina mentorer! Det börjar nämligen dra ihop sig mot examensarbete i min utbildning så denna 2-veckorsmodul blir det inspiration, briefing och hårt/kreativt arbete i stigande grad. Jag är såå laddad, och nu sitter jag och den vilda bebin och väntar på att gå ombord på denna jumbojet. Just a smalltown girl...


Egentid och den nya lilla svarta

Jag hittade min ersättningsbuss till slut och har nu bytt till tåg som tagit mig halvvägs hem. Hade ett fantastiskt resesällskap av en dam vid namn Lotta på bussen men nu är det egentid som gäller. Måste ju börja öva på mammavokabulären så att säga. Tidningsinspo, musik och plitande i min nya "little black book" från Granit, med plats för alla bubblande idéer som kommer som ett brev på posten efter en helg som denna...

 

Mobilfoto: Sara Zetterström, Little miss fix it

 


Dagen efter bloggeventet

Det är inte utan att jag är lite matt i lacken efter helgens tjejhelg deluxe. Ja först och främst lite kvalitetstid med Frida. Blir alltid så pepp efter en dejt med den kvinnan. Och sen mötet med alla andra tjejer (sportade blott 3-4 män) och gamla goda bloggkollegor. Det var ranelidska, sminktips, hårstyling, lotterier, goodiebags (i plural), tapas och skratt. Det skålades och skrattades och det var nästan att jag körde en 24-timmars i vaken tid. Kolla in alla detaljer hos Emma själv, en stor eloge som arrangör till henne. ALLT var så välfixat! Nu har jag precis vinkat av fru Ramstedt och dukat upp datorn här på Espresso House där äppelmusten är att dö lite grann för.

Kollade nyss avgångarna och kan inte hitta den som stämmer överens med min bijett så det är nog bäst att jag lägger lite energi i den frågan så att jag kommer hem någon gång... Ha en skön söndag!


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

I en annan del av Prag

Det har varit ett par fullspäckade dagar här i Prag, men idag fick jag lite välbehövlig sovmorgon och har precis haft en lång dejt emd frukostbuffén. Tillsammans med tre kollegor är jag i Tjeckien för s k hembesök. Man hälsar på hushålll med olika boendesituationer, inkomst, sysselsättning och civilstatus för att scanna marknaden och pinpointa landsspecifika behov, traditioner eller vanor. Det är väldigt roligt och berikande för mitt jobb som inredare att ta del av andras vardag och igår träffade vi ett par som förvarade spirituosan i ett hörn på toaletten av den enkla anledningen att det alltid var svalt där. Bara en sån sak. Idag ska de två sista besöken bockas av och förhoppningsvis hinner jag uppleva något kulturellt eller annat välgörande innan hemfärd i morgon.


Foto: iphone-bilderna är mina egna

Att skapa lite julkänsla

Med två veckor på resande fot precis innan jul har inte bidragit till känslan av att dopparedagens snart är här precis, särskilt inte med tanke på vädret och den totala snöbristen i Amsterdam och stora delar av Sverige. Däremot får jag verkligen den mysiga Dickens/Bullerby-juliga känslan av årets julkalender Tjuvarnas jul, fast jag befinner mig i ett hotellrum med en grön rymdfärja till toalett och guldiga lampor. Alla avsnitt finns på SVTplay.


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

Amsterdam

Sista natten i Amsterdam för den här gången. Det blir aldrig så realuppdaterat här på bloggen som jag önskar under dessa utbildningsmoduler men med en lång hemresa imorgon hoppas jag kunna skramla ihop en överblick och dela med mig av de senaste veckornas farande. Jag kan inte med ord beskriva hur kul det har varit och är under dessa veckor. Vi deltagare nöter verkligen på varandra, umgås 24/7 på gott och ont. Där emellan hinner jag också träffa så många nya spännade människor, vissa gör djupa avtryck och kommer finnas med mig restan av livet, testa nya smaker, upptäcka nya livsval och få ovärderliga insikter i både yrkesroll och som människa. Sista natten för den här gången skrev jag, för jag kommer definitivt tillbaka. Amsterdam är så mycket storstad och småstad i ett, löjligt nära Sverige men med ett kontinentalt mind set. Så lika men ändå så olika.


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

Kult i Växjö

Efter besöket på Macken åkte vi till restaurang Kult, som ligger vägg i vägg med Smålands museum, för en sen middag. Jag visste inte vad jag kunde förvänta mig men blev glatt överraskad av den mysiga stämningen. Man har förutom med jättevackra glaslampor och högljudd konst inrett med bord tillverkade av just Macken av gamla parkettgolv. Fantastiskt fina och unika! Maten var hur god som helst till ett överkomligt pris så det blir definitivt snart ett nytt besök.


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

Macken i Växjö

I onsdags åkte vi till Växjö och kollade in Macken - en skapande förening. Tyvärr missade vi verkstadstiderna men fick ett kort samtal med Fredrik som är ordförande. På Macken gör man nya saker som slängs på soptippen, bl. a producerar man Linn Bjelkne Design for lifes One bottle different light av gamla glasflaskor. Dessutom gör man skitsnygga bord av gamla golv men det får jag visa i nästa inlägg.


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it

Rum 9 på Green Hotel i Tällberg

Utcheckade och en bra bit på väg söderut mot Småland igen sitter jag på bussen frenentiskt tuggumituggande för att inte bli åksjuk. Mitt minneskort till kameran skvallrar verkligen om vilken resa i den svenska designhistorien detta varit och jag försöker intensivt leta i minnet bland alla guidade turer och årtal och vem som var var gift med vem och ställde ut vad när... Visst hade det varit fantastisk om varje bild sparades med en liten notis, kanske bara ett stödord, om historien som berättades i fotoögonblicket så säg? Nu får ni istället ta mina inlägg för vad de är, min version av en himla massa intryck och berättelser och skulle det vara så att jag fått något om bakfoten så may be it. Något jag har full koll på är det mysiga lilla hotellet i Tällberg med sin smått otroliga utsikt och här kommer lite bilder från rum 9. Den skönaste sängen alla kategorier, direktlinje till room service via Jacob Jensen och en klassisk souvenir i modern tappning. Jag kommer tillbaka, var så säker, för att dela den världsklassiga utsikten med ett lite mer romantiskt sällskap kanske.


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it


Incheckad!

Med en rolig men delvis sömnlös natt på tåget Malmö-Berlin i bagaget (small space living, helt i enlighet med ikeakatalogen 2012) är jag nu incheckad på hotellet. Sååå himla fint, och roligt. Annorlunda. Efter att ha läst rumsbibeln är det nu en snabb dusch och sen ner och få användning för den omåttligt söta frukostmarkern som gäller. Stan väntar!


Mitt casa mellan 21.30-06.00.


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Berlinspiration

Hängde ni med på den rubriken? Berlin-inspiration står nämligen på schemat de kommande dagarna. Livet kunde vara sämre när man så gott som börjar jobbveckan efter semestern med en tur till europas kanske hetaste designhuvudstad just nu! Bloggen uppdateras så fort jag bara kan, om inte förr så har jag en lång och härlig tågresa framför mig på fredagkväll.


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

LEVA Husfabrik

I skogen bakom LEVA kungslador på Toftavägen ligger LEVA Husfabrik. Där finns utställningshusen tillgängliga och inspirerande och trots att jag besökte stället i söndags, totalt slutkörd efter lördagens bröllopsfest och med ett hällande regn i bakhasorna så fick jag en enorm energikick av att vistas i de enkla husen. Det är verkligt fina material och trots sina blygsamma 39 m² har exempelvis ALTEA en känsla av rymd och härligt ljus och jag gillar verkligen den råa finishen. Det känns som ett stort vuxenlego och inom loppet ca 8 veckor, om jag inte missminner mig, så kan man ha ett livs levande egenkomponerat hus med lite tillbyggda kroppar i olika vinklar. Jag upplevde inte prisbilden som chockerande dyr heller, men det är klart sen återstår ju tomt, vatten och avlopp och kök t ex. Bakom iden står fyra kvinnliga arkitekter, inredare och trädgårdsmästare med bl. a butiken GRANIT och Rosendahls trädgård (man kan riktigt se influenserna) på CV:t. Imponerande är bara förnamnet och jag försöker i skrivandets stund övertyga Jesper om att vi visst behöver ett eget jättelego...


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

LEVA Kungslador

Eftersom vi bara åker till Gotland 1-3 ggr om året så hinner det alltid hända något nytt på ön. Nytt för denna resa är LEVA Kungslador, som visserligen redan öppnade i juli i fjol i Visbys södra utkant, där det finns fik, trädgård, en gårdsbutik fylld av fair trade-produkter, ett galleri, en keramiker och lite till.  Jag är imponerad över hur de lyckas hålla ihop hela bygget i stil och känsla och trots att Jesper inte fattar hur de fortfarande kommer undan med ekologisk honung och handskrivna svarta griffeltavlor-stilen som han uttryckte det så tycker jag att de blandar upp det skönt med med lite etno-deko (något jag inte lyckades fånga på bild tyvärr) och kommer undan bara fint. Väl värt ett besök.


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Tidigare inlägg