Dags för inflyttningsfest

Vad roligt att ni gillade min lista och har vett att uppskattar höste! För jösses vad höst det är. För exakt ett år sedan var jag en precis lika höstig dag på platsbesök för första gången på sjunde våningen i Riskvarnen, ett pampigt hus från 1906 precis bredvid kajkanten. Utsikten över Ölandsbron, ljuvlig!
 
 
Reklambyrån Wilson Creative behövde ett nytt kontor och Tengbom fick uppdraget att skapa det. Jag är mycket tacksam över att ibland få jobba med mindre projekt likt detta, små projekt som förvisso alltid håller högt tempo men också hög kreativ nivå och snabba puckar, perfekt för mig som uppskattar omväxling.
 
Efter visningen av lokalerna så hade vi en workshop med en handfull anställda, fastighetsägaren sade sedan sitt och inte minst de blivande hyresgästerna kom med vidare feedback och önskemål och utifrån deras behov tog vi fram ett förslag på disponeringen av ytorna. Efter ytterligare ett par månader satt jag med färgkartor och materialprover för att skapa den efterfrågade känslan med ytor som kan användas till flera aktiviteter, med en fast inredning som är både funktionell, stilbildande och flexibel, och en målsättning att skapa någonting långt ifrån de klasssiska cellkontoren. Som alltid försökte jag få med så mycket naturmaterial som möjligt varför köket går i rostfritt, kork, trä och läder. Hårda material som möter mjuka och kalla färger som möter varma och skapar balans.
 
Att man direkt från hissen möts av ett babyrosa soffbås och att en knallblå kyl tronar i mitten av lokalen bidrar till känslan av något oväntat, en viktig krydda för att skapa en dynamisk inredning.
 
Så här såg det ut före:
 
 
Och så här blev det, jag fotade lokalerna de skälvande dagarna innan slutbesiktningen:
 
 
Det här är ungefär samma vinkel som före-bilden, lite skillnad ommansägerså:
 
 
Hejdå plastgolv, trånga korridorer, dolda pelare och låga undertak. Hej kreativa möten, rundpingis och smarta reklamkampanjer.
 
 
Processen från ax till limpa fungerade helt drömmigt då jag vid en period nästan dagligen kunde vara på plats och stämma av detaljer med hantverkarna i lokalen. Nu har de bott in sig i ett par månader och imorgon är jag bjuden på inflyttningsfest vilket jag ser mycket fram emot. Wilsons fester brukar vara något alldeles extra och det känns särskilt fint att blicka tillbaka på en grym process trots att jag under den här perioden både var sjukskriven och egentligen mådde som sämst. Det var mycket tack vare projektets positiva energi som jag kom upp i sadeln igen så fort, trots allt.
 
I förra veckan släppte fastighetsbolaget Kifab en liten film om projektet, spana in den så får ni både se det inflyttade resultatet och mig in action.
 
 
 
Spara
Spara

Detaljer hemmakontor

Sedan jag flyttat till kontoret på stan har hemmakontoret onekligen hamnat i skymundan och används mer sällan. Ibland händer det ändå att jag jobbar hemma, som i förra veckan när tidningen var på besök. Två saker som jag gillar extra mycket i min jobbhörna är dels Billy-hyllan i miniatyr som rymmer en del av min rätt skrämmande samling av washitejp och dels treetexskivan som vandrat runt som husets anslagstavla och är inne på sitt tredje lager färg. Full av små skatter som inspirerar mig. 
 
Foto: Malin Gustavsson

Mitt senaste fynd och en efterlysning

"Skomakarens barn går med trasiga skor" brukar man ju säga och just nu skulle en kunna jämföra mitt kontor med  det skomakarongar har på fötterna. Prioriteringen är andras inredning snarare än min egen och därför får den växa fram lite i mån av tid, och rentav slumpmässigt. Som när jag var på jakt efter en barock-soffa åt en kund och sprang på kontorsstolen som jag sedan den dagen vilar rumpan på framför datorn. Priset? En femtiolapp! Formen är fantastisk och om kostnaden för att byta fuskskinnet mot äkta vara inte är tappa-andan-hög så kommer jag ha en snurrstol tills dess den eller jag lägger näsan i vädret. Design? Fabrikör? Verkligen ingen aning och det enda som står stansat i metallen undertill är "FRONT" och "A0700" så allt jag vet är att fabriken verkligen ville idiotsäkra monteringen... Känner du igen denna stol och dess bakgrund är jag idel öra!
 
Foto: Sara Zetterström

Förvaringsfynd

Det är en konstig dag idag. Det måste vara värmen. Jag glömde kameran, och visst det kan en ju göra, men jag glömde minneskortet också och det var ju där allt det viktiga satt. Ja, ja - det kunde ju vara värre, som i helgen när jag glömde samma minneskort fast på motsatt plats och fotade och fotade de finaste av bilder på renovering och fix och inte minst den lilla mostern med den lilla Rosen. Tur att minnena fastnar i hjärnan även utan minneskort i kameran.
 
Men innan jag smälte bort och bikini blev arbetsuniformen (definitivt en fördel med att jobba hemifrån. Å anda sidan hade det väl funnits AC på ett vettigt kontor) så var jag på ett möte nere på stan, mitt emot TGR hände det sig och kanske hände det sig också att jag slank in där efter mötet. Och hittade en trio som håller ordning på sladdkaos och minneskort(!). Ett kit om tre förvaringsväskor som passar perfekt till laptop, ja inte skyddar det mot tapp men väl mot repor, laddare och handsfree m m. 30 spänn får vi väl se som det fyndigaste fyndet.
 
PS. Ser ni den runda fläcken på min dator? Där stod mjölkkannan i New York den sista morgonen med frukost på sängen, och jag blir liksom lite glad, och minns den fantastiska resan och fina morgonen, varje gång jag ser den. Ibland ska man definitivt inte gråta över spilld mjölk. DS.
 
Foto: mobilfoto (ja kameramissen var det ja) Sara Zetterström, Little miss fix it

Simsalabim - röran är väck

Att ha kontoret hemma är ju både bra och obra. Bra för att man kan gå till jobbet i pyjamasbyxor och dålig andedräkt och typiskt obra för att man ibland börjar sortera tvätten istället för kvitton. Det fiffigaste jag har gjort med hemmakontoret är nog det här draperiet. På dagen, bland kvittona, är gardinerna öppna och på kvällen när man ska äta middag med familjen kan man dölja jobbröran utan att stänga ute kvällsolen helt. Simsalabim.
 
 
Nu ska jag ta helg. Först en familjefredag innan maken åker iväg imorgon på en välbehövlig kompis-weekend medan jag och Marsipanrosen får besök av hennes farmor&farfar™ som kommer med ett helt lass utemöbler till torpet. Himla bra. Eftersom vi råkade elda upp de gamla när pappa var här.
 
Glöm inte att lämna en kommentar (föregående inlägg) om du vill alltså. Se det som en tillgång och skriv in "Business Developement Manager" i CV:t vettja. Tack & bock!

Till kontoret: ritningshurts

En återkommande inredningsdetalj under kategorin funktionsmöbler med patina som jag möblerar mina drömmars (läs: framtida. med oanständigt högt i tak!) studio/kontor med är ritningshurtsar. Såna dära stora A1-byråer med jättegrunda lådor som grafiker och arkitekter haft till sina skisser och ritningar i alla tider ni vet. Hårdvaluta Blocket. När jag ser illustratören Mats Gustafsons kontor kan jag inte låta bli att åter igen sucka lite längtande...


Foto: via NY Times T-magasine och So Long As It Is Black

Ett drömkontor att jobba hårt för

Jag hittade ju aldrig bilden från RUM interiør design igår, men idag fanns den plötsligt där på ferm LIVING-bloggen. Jag njuter av ALLT på den här bilden, t o m sladdhärvan under bordet ser för tusan snygg ut! Studiohyllorna på väggen, lamporna från Louis Poulsen och Richard Lamperts Eiermanntisch. (Lampert producerar sedan 1995 Egon Eiermanns bord ritade på 50- och 60-talet.) Richard Lampert så ska ni förresten få se mer av i ett kommande inlägg. Ohh, cliffhanger, cliffhanger...

Foto: Skärmdump från ferm LIVING-bloggen

Den nakna sanningen

Supertrött och dessertsugen i väntan på söndagsfilmen övervägde jag att skippa bloggandet. Men jag LOVADE ju faktiskt att uppdatera i helgen så här kommer en sneakpeek (eller sneakpeak, stavningen varierar har jag sett) och ett par ögonblicksbilder från casa Zetterström. Precis som jag hoppades så var både lampor och bordsskivan färdiglackad i fredags och när Jesper var iväg på havsöringfiske igår gjorde jag en rockad i arbetsrummet. Det känns väldigt härligt att använda nischen under fönstret till arbetsplats, där stod den tidigare gästsängen som nu är ett minne blott. Som myshörna tronar istället köksoffan uppbullad med kuddar. Bildligt är detta den nakna sanningen av platsen jag sitter vid i skrivandets stund men jag besparar er röran som lever sitt eget liv på det blivande arbetsbordet bakom ryggen. Det gick inte att möblera precis så som jag tänkte från början - ibland måste man ju helt enkelt känna in det, som ser bra ut på en planskiss, i verkligheten och den ena hyllan tog för sig alldeles för mycket ute i rummet och får alltså stå kvar på sin tidigare plats. Nu blir det tv-soffan och en grymt bra film.

PS. På torsdag landar jag i Milano för ett besök på möbelmässan! Något särskilt ni vill att jag ska rapportera om? DS

Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Arbetsrummet i skisser

Lite småtråkigt att endast servera några streck i dagens blogginlägg men här kommer mina skisser på arbetsrummet. Tanken är att det framför allt ska bli mer funktionellt och förhoppningsvis även mer lättstädat. I dagsläget vägrar Jesper sköta städningen i detta rum ("du får städa DITT rum") eftersom det är så mycket möbler och ytor där högar växer...

Planlösning:


Som ni kan se är det verkligen ett utmanande rum, inte många raksträckor här inte. Det innefattar både takbjälkar, snedtak, sänkt innertak, murstock, fasta spotlights och en fönsternich till vänster, som f ö är 221x120 cm - så har ni något att gå efter.

Nuvarande möblering:


Alla (läs: tjejer) som kommer hit tycker att det är ett fantastiskt rum, ett kreativit rum, och det ÄR det, men hopplöst att hålla i ordning. Utrymmet mellan skrivborden och bortre väggen tenderar att fyllas med "högar" av papper, prylar, symaskin och diverse. Dessutom har det mysiga i att sitta vända mot varandra försvunnit sedan jag skaffade en skärm i storlek med Australiens landyta...

Ny lösning:

När sängen åker ut blir det utrymme för en platsbyggd skrivyta för två personer, min stora dator till höger och en laptop till vänster. Det ena skrivbordet kommer och ljusbordet kommer höjas till 85-90 cm för att bli en behaglig arbetsyta i ståhöjd som kompletteras med två barpallar för tillfälliga projekt. Kökssoffan, som varit på glid i hemmet sedan den naturliga platsen i hallen försvann till förmån för ett vitrinskåp modell större, får agera ny trivselhöjare med lite textil i form av dyna och kuddar. Ett öppnare och ännu mer kreativt rum hoppas jag!
Med på ett hörn kommer klädkammaren som också behöver omstruktureras till förmån för lite smarta platsbyggda lösningar.

Nåväl, Rom byggdes inte på en dag och eftersom jag är ensam all in one-entreprenör i detta projekt MITT rum så kommer det nog ta sin lilla tid, men som sagt lampsladdar är beställda - tärningen är kastad!

Pressat schema

Man skulle ju kunna tro att jag gått och dött men så är inte fallet, snarare har det inte varit en lugn stund här bakom kulisserna till bloggen med helgbesök av svärföräldrarna som bl. a innefattade att gå på musikal. Jag vill passa på att tacka för alla tips gällande pumpapyssel, min Jack 'o lantern kommer tillverkas enligt konstens alla regler.

Kvällen har jag tillbringat i arbetsrummet där jag ögontjänat lite och städat på mitt skrivbord, för imorgon bitti kommer nämligen lokaltidning på besök. Spännande värre! Pennor en masse har jag och favoritpennan sedan många år är Staedlers pigment liners - urbra att både skissa och skriva med men inte trodde jag att jag hade fjorton (!) stycken i pennstället, dessutom finns det nog en och annan i handväskan och säkert någon ytterligare i övriga hemmet. Hå-hå ja-ja. Pennorna är sorterade och laptop:en dammad så nu är jag redo för pressen.

Ursäkta bildkvalitén men båda kamerorna är på laddning...


Mobilfoto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It



Agrippa-akuten

Det har ju varit tyst som i graven här på bloggen i ett par dagar och i vanlig ordning betyder det att aktiviteten är galet intensiv bakom kulisserna istället. Jag "råkade" fynda ett skåp i lördags och helt plötsligt var jag tvungen att möblera om hela hemmet. Jo det är nästan helt sant för ungefär 80% av lägenheten har genomgått en förändring i layout. För ett ynka vitrinskåps skull. Pjuh! Trots att Jesper är lojaliteten personifierad så kan han nog inte sticka under stol med att det är lite himmel och helvete att leva tillsammans med en inredare... Men det blir bra! (när det blir färdigt - för stora projekt drar ju med sig stora mängder av små detaljer som behöver fixas) Eftersom även kontoret blev inblandat så påverkades vissa funktioner som idag har klarat sig undan allmän beskådan, nämligen viktiga papper-området. Tidigare har den avdelningen varit lyckligt dolt för omvärlden men när jalusiskåpet nu kickades ut till förmån för ett lite mer avslöjande dito kräver basprodukterna en uppfräschning. Länge har de stått på önskelistan och nu är det dags att klicka hem några Agrippa-pärmar. Inspirationen fick jag från Carouschka Streijfferts underbara atljé som jag såg i något inredningsmagasin (kan det varit Residence?) för ett/ett par år sedan och mer bränsle fick drömmen om något liknande när jag hittade ännu ett hemma hos-reportage i Sköna Hem i fjol. Fy tusan så snygga dessa papperssamlare är (och ännu starkare kraftuttryck behövs det när man ser priset!!) - åtminstone två ska jag unna mig hos Deskstore. Klick. Klick.


Foto: eget kollage med bilder från deskstore.com och Sköna Hem