Fem favoriter från Formex

Jag fick ett muntligt öronnyp från en väninna som tidigare idag undrade vad som hände med rapporteringen från Formex här på bloggen. Ja, jag är inte den som är den så här kommer fem av mina favoriter. Men vi tar det väl från början. Jag hann inte mer än köra av gotlandsbåten och med nöd och näppe landa huvudet på kudden innan klockan ringde (kill me now) och det var dags att äntra huvudstaden och höstens upplaga av Formex. Inte för att jag tog djurgårdsfärjan till Älvsjö precis men Stockholm är ju vackert så man dånar va.
 
 
Höstens mässtema löd Soft Nordic och presenterades med pastell och möbelkaramell. Jag var inte ensam om att tycka att det kändes ganska... vårigt, läs Trendensers rapport här. Jan Rundgren stod bakom temautställningen. Igen. He's a jolly good fellow men lite variation skulle inte skada, eller? Däremot vet jag inte vad det är med mig och cyklar, men jag gillar att ha dem i inredning.
 
 
Oh well här kommer fem snabba:
 
Made in Alstermo
Som den lokalpatriot jag ändå är så blev detta en av mässfavoriterna. Alstermo är ett litet brukssamhälle ett stenkast från Kalmar rakt in i Smålandsskogen där man har tillverkat resväskor och askar av kartong i över 200 år. Efter ett antal konkurser står nu bruket i ny regi och under nya varumärket Made in Alsterbro. Det är detaljerna som gör det och med finaste Tärnsjö-skinn och snygg prägling blir jag sugen på att inreda kontoret från golv till tak med dessa fina förvaringsboxar.
 
 
Emma Fällman
Jag brukar ju alltid favorisera Young Designers-utställarna för där finns det gott om go'bitar och jag blev inte heller besviken denna mässa. Det var genomtrevliga och ödmjuka Emma Fällmans tapet från kollektionen Kågedalen som först fångade mitt intresse. Hej fågelröntgen! Fast det var med ett leende på läpparna och önskelistenotering om en scarf med ett kranium som jag gick därifrån. M-m-m.
 
 
edit & björnen
Fler tapeter och fler unga designers fann jag hos norrköpingsduon edit&björnen, kommunikationsbyrån som testat att applicera sin design på produkter för att se om det funkar. Om det gör. Den tonade varianten - J A G V I L L H A ! !
 
 
Skoghall
Alltså, de unga och ödmjuka tjejerna tycks dominera designsverige i allmänhet och Formex i synnerhet. Ännu en duktig formgivare bland Young Designers som jag tog mig ett snack med var tjejen bakom Skoghall. Återbruk med en tvist och hur söta är inte desa kuddar i filt (jisses, vårt hem kommer kuddifieras denna höst). Snygg logga dessutom!
 
 
OYOY
Flera fina kuddar hittade jag hos OYOY (kuddifiering, I'm telling you), jag skulle lätt kunna fylla varenda barnrum med dessa sötnosar. Fint, lekfullt och lärande på samma gång. Och eftersom jag delade pendel med Mokkasin-teamet ut till mässan gjorde jag mitt bästa för att övertyga om att varendaste en borde få plats i en viss webbshop. Vid närmare eftertanke var det kanske inte så genomtänkt, habegäret är liksom maxat för den där butiken allaredan.
 
 
Nä, vad säger ni, kalla mig sifferblind, men jag slänger in ett par extranummer:
 
By Heritage
Lite på undantaget, inklämt mellan montrar överfulla med grälla plastleksaker hittade jag en liten lågmäld pärla på barninredningsfronten. Hos By Heritage hittar du förutom de två mammorna och kollegorna som grundade firman inredning, accessoarer och kläder i noga utvalda material och milda färger. Som ett svenskt Numero 74 ungefär och fint så det förslår (kollar ni in hemsidan känner ni kanske igen bildmanéret? Just det, plåtat av Att vara någons fru-Emma).
 
 
Ylva Skarp
Kvinnan som verkligen gjort business av tusch är kalligrafen Ylva Skarp. Ingen som inte legat under en sten de senaste åren har väl missat hennes framfart i inredningssverige? Det jag imponeras över är hennes förmåga att ständigt hitta nya uttryck för sitt hantverk, nu senast på porslin och kökshanddukar. Genialiskt.
 
Foto: Sara Zetterström
 
På det stora hela var det en väldigt givande mässa för min del och jag hann t o m gå på flera föreläsningar. Dessutom träffade jag ofantligt många branschkollegor som jag hann skvallra omvärldsanalysera en hel del med, det är liksom alltid det bästa - att träffas i köttet.

Milanoresan dag 1

I början av veckan landade jag hemma i Kalmar igen. Lite matt i lacken, upplevelselycklig och med extremt mycket intryck i bagaget och 1556 små ögonblick konserverade på kamerans minneskort. De fyra dagarna i Milano rusade verkligen förbi, samtidigt som vi hann med väldigt mycket på kort tid. Första dagen promenerade jag och Frida in till stan, minglade hos Rosanna Orlandi och avslutade kvällen som två blöta katter på kvarterspizzerian bakom hotellet, ungefär tre timmar efter att mat och sovklockan hade ringt. 1556 alltså, här kommer ett axplock från dag 1:

City

Turist javisst! Sekunden efter att bilden tas skrikskrattar jag och viftar med armarna ikapp med duvorna som kom flygande emot mig tillsammans med majskornen från en turistfälla.


Foto: Frida Ramstedt

På stan såg vi flera sköna samarbeten mellan modebutikerna och inredning. Här är MaxMaras skyltfönster.



I skylten på Sisleybutiken satt två kvinnor och målade überfina motiv på porslin från Vista Alegre.




Spazio Rosanna Orlandi


Detta år var vi på innergårdsmingel en dag tidigare än i fjol och det verkar vara på fredagen man kan skåla med självaste Rosanna i egen hög person för i år såg vi inte till henne, medan kollegorna sportade den excentriska galleristen dagen efter. Men de karaktäristiska brillorna fanns i butiken, med tillhörande illustrerad putsduk.



Däremot sprang vi genast ihop med en annan färgstark personlighet, Trendgruppens Stefan Nilsson. Han hade varit i Milano hela veckan och fullkomligen överöste oss med måsten, mindre måsten och skip it's innan vi vandrade ner i källaren för att se några av utställarna.



På vägen passerade man denna installation av koppartråd och glaskrukor med små planterade kaktusar. Ljuvlig!



En av många favoriter från dagarna i Milano är den här annorlunda vasen för singelblommor. Norska Daniel Rybakken står för designen.



En annan är dessa vackra armaturer vars lampa man helt sonika plockar upp ur hålet när man släcker den. Och jo, jag undrade också om den inte är strömförande och smått livsfarlig för pillande fingrar, men designern försäkrade att det bara var 12 volt. Vad nu det betyder.



En lång lång stund blev vi fast i svadan från fransmannen bakom Manifeste. Bl. a visade han det här lilla startkittet för nyfödingar. Dock hade tyvärr prislappen för många nollor för att min preggohjärna skulle orka räkna ut hur många barnbidrag som egentligen behövdes för att köpa härligheten.



De var väldigt fina redan i dagsljuset när vi kom, Lotty Lindemans tentlamps. Men när mörkret sänkte sig blev de faktiskt ännu finare.


På innergården kan man vingla & mingla i dess rätta bemärkelse. Eller så kan man göra som jag och bara sitta ner och spana på folk, kläder och udda attribut ett tag. En kille som jag faktiskt såg även på mässan dagen efter var han med den här roliga kameran. Det är en liten värld.




Most


När vi minglat klart gick vi mot city snubblade vi över utställningen Most som arrangerats i samarbete med Tom Dixon, en anhalt som vi faktiskt förregistrerat oss hos redan hemma i Sverige och inte ville missa.



Först leddes man in i en lamplabyrint inte helt olik utställningen han bjöd på förra året, men ögongodis - jo, jo ej tu tal om saken,



för att sedan ledas vidare till underkollektionen Eclectic där jag föll pladask för dessa bokstöd. Små tunga formminiatyrer av lampan Jack och ja definitivt mer överkomligt prismässigt får man anta.



När vi letat oss ut från Tom Dixons haven och pilade över gården möttes vi av SodaStreams barinstallation under parollen 1 source saves 550 plastic bottles per household. Förutom bra musik som spelades så var själva PET-flasketingeltanglet hypnotiserande fint och jag hajfajvade den lilla trädkramaren i mig över budskapet. Kunde liksom inte sagt det bätte själv. Varför flaskvatten när vi har så bra kranvatten i sverige?



Appropå vatten ja så bestämde sig himlen för att go wide open och regnet fullkomligen öste ner en lång stund. Vi tog skydd i den sista utställningen på gården tills det klingade av lite, kastade oss i en taxi och avslutade en härlig första dag med en varsin riktig pizza som knappt syntes under lagret av mozzarella och dessutom tog slut så fort att den inte ens fastnade på bild...


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Lysande utsikter

Nu är vi redo att ge oss ut på stan för att se Ventura Lambrate och Zona Tortona. Och solen sken så här fint när jag gläntade på gardinen från hotellrummet i morse. Yay! Solbrillor på...


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Prego preggo

Efter en heldag ute på mässan idag är jag nu så trött att ögonen går i kors. Gårdagen ska vi inte ens prata om energi-mässigt. Man kan tycka att jag borde lärt mig av erfarenheten från förra året då jag visserligen pep omkring på mässområdet hormonstinn efter den första IVF:en, men inte ens var i närheten av att vara två på det sättet jag är nu (och då pratar jag inte om Frida). Frida ja, hon har verkligen tagit med mig på en mässresa extravaganza. Det är tack vare henne jag och vilda bebin snart ska sussa sött i hotellsängen modell kingsize här på Sheraton Diana Majestic. Som tack får hon lyssna på mina snarkningar (och skriva mastodotlånga blogginlägg, kika in här för en superrapportering av vad vi har för oss) istället för att uppleva Milano by night... Men i morgon, då jeflar - då gäller det att ladda än mer än jag gjorde i bl. a karmstolen Raw hos Muuto (och i femton andra montrar med sittmöbler) för då har jag lovat att preggot är på G. Varsågoda. Eller prego som man säger på italienska.

Och för att vara lite realistisk så får min rapportering nog komma lite pö om pö framöver, jag har liksom fullt sjå att uppleva allt här på plats. Ciao så länge!


 

Foto: Sara Zetterström och Frida Ramstedt

 


Mot möbelmässan i Milano

Idag slogs dörrarna upp till världens största designhappening - möbelmässan i Milano. Jag håller på att packa för fullt för i morgon mellanlandar jag i Malmö och tar sen morgonflyget på torsdag tillsammans med min wingman Frida. För ganska precis ett år sedan gjorde vi mässan ihop och förutom en ny italienupplevelse (Jespers syrra bor i Italien och landet har av naturliga skäl varit ett frekvent resmål) så fick jag en vän för livet. Mässan ska såklart hinnas med men även några av alla event på stan, Rosanna Orlandi-mingel, IKEA PS 2012-utställningen, Ventura Lambrate och Zona Tortona. På söndag är dessutom en lunch med svägerskan inplanerad innan hemfärd. Inklusive magmätning skulle jag tro, hon väntar nämligen också sitt första barn knappt tre veckor före vår vilda bebis beräknas komma. Ett utsnitt av packlistan: bekväma skor, mina slipade Ray-Bans och milanoguiden från senaste numret av Plaza Deco. Prognosen säger regn och +17° men jag säger sol. Mycket sol och italiensk glass tack!

Och ni som undrar vad som hände med frågestunden kan ju skriva under på min protestlista till blogg.se som raderade mitt utkast med alla svaren... Men självklart ska jag sätta mig och knåpa ihop dem igen. Dessutom, spoilervaring, så vankas det tävling här på bloggen. Wawawiiiwa.

Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Formex hösten 2011 - 3x♥

Den största behållningen av varje mässa är inte förtjusningen över det materiella, även om det många gånger kickar igång en inredningsfantast som jag själv, utan snarare mötena man gör. Plötsligt äter man lunch med en nybliven själsfrände, för att minuten senare skratta tillsammans med en VD för ett framgångsrikt företag och till slut kramar man om en skolkompis man inte sett på ett år. Här kommer avslutningsvis tre fina möten från Formex denna gång:

Karin är en kompis från Designprogrammet och bland Young Designers ställde hon under namnet Karin Elvy ut sina glas i serien Gripp i samarbete med Skrufs Glasbruk. Jag gillar dessa skira skapelser i blyfri kristall och det allra finaste i kråksången är att de är framtagna med personer med nedsatt handfunktion i fokus ex. reumatiker och äldre. Lätta men stabila, form och funktion när det är som bäst. Gör som jag och rösta på Gripp i Formex Formidable 2011 via länken här.


Som en person med vidriga magsmärtor en gång i månaden talar jag mig gärna varm för vetevärmare. Har man pappa Antons ramaskri när han bränner sig på grytlocket (Nya hyss av Emil i Lönneberga) färskt i minnet är en vetekudde ett betydligt smidigare sätt att skaffa lindring. Jag hade ett härligt samtal med Karin (eller var det systern Sara?) från Terrible Twins som gjort vetevärmare sedan 90-talet. 25 fina färger, ekologiskt vete, innovativa barnkuddar i form av Multisar som sys av spillbitarna och svensk tillverkning är bara några av fördelarna. Jag lärde mig dessutom att kudden går precis lika bra att använda som kylare om man lägger den i frysen en stund. En rykande färsk webbshop öppnar på hemsidan inom kort.



Jag föll som en fura för tvål- och krämserien från L:a Bruket (stort plus för trevliga Annika i montern). Doften och den grafiska profilen, för att inte tala om det snygga utseendet är bara några av detaljerna som gör helheten till en vill-ha-produkt. När som helst garanterat i en bad- och köksstyling nära dig.

Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Under de rådande mässorgierna i bloggland brukar jag akta mig för att läsa andras rapporter innan jag skrivit klart min egen, allt för att inte låta mig påverkas av vad andra tycker. Därför ska det nu bli extra kul att uppdatera rss-flödena hos Hildur, Frida, Sofia & Kristin, Sofie, Maria, Charlotte, Susann och Henrick för att nämna några...

Formex hösten 2011 - Naturliga inslag

Som en fortsättning på inlägget i morse så hade naturen verkligen flyttat in på höstens formexmässa. I var och varannan monter samsades produkterna med kompisar från den svenska floran. Härligt tycker jag och ännu ett bevis för hur enkelt det är att göra en interiör eller dukning mer levande. Extra fint med kastanjerna tillsammans med Iris Hantverk.


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Formex hösten 2011 - i mässpåsen

När man kommer in i pressrummet är det lite som att vara i en godisaffär där man går och väljer bland alla kit som företaget lagt fram. Jag kikar oftast närmare på dem som tilltalar mig rent estetiskt. Sa jag i tidigare inlägg att jag inte influeras av trender? Tillåt mig småle - detta är den större delen av det som följde med mig i hem i mässpåsen. Oblekt, naturligt, hantverksmässigt och grafiskt. Det är sånt som faller mig på läppen just nu. Lustigt hur det kan komma sig va!?


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Formex hösten 2011 - Föredragen

Jag brukar sällan hinna med mer än något enstaka föredrag under Formex och då prioriteras oftast trendföreläsningar. Trender är sällan något jag följer (även om jag undermedvetet garanterat influeras) eller maniskt jobbar efter  men det är väldigt intressant att höra hur våra konsumtionsmönster rör sig. Tack vare att jag tog mig an mässan på egen hand hela förmiddagen unnade jag mig att ta del av några fler föredrag och lyssnade, förutom på Svenska Moderådets Sara Winter, även på Maria Malmström från Stylistgruppen och en stund på Ernst Kirchsteiger. Ernst är onekligen Ernst och jag kan inte låta bli att ömsom himla med ögonen och ömsom dra på munnen åt hans ernstforismer som aldrig tycks sina, men visst hade det varit kul att få en ny svensk husgud? Maria berättade om sitt arbete under parollen Stylist javisst och trots att hennes presentationsbilder, som uteblev p g a tekniskt strul, säkert bidragit ännu mer till det hon sa, levererade hon ett uttryck som jag direkt applicerade på mig själv. Jag är inte bara inredare utan i min nuvarande yrkesroll även en bildscenograf. Good to know!


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Formex hösten 2011 - Pine & Dine

Liksom entrén brukar även buffé- och scenområdet vara något extra i utställningen. I år var det inget undantag och kanske var det här bland fur, föda och färeläsningar som jag upplevde den största minimalismen (vilken motsägelse). Koppar och trärena ytor gifte sig fint med pallar och puffar i milda smutsfärger. Enligt skaparduon och rekostylisterna Sanna Gebeyehu och Aia Jüdes är inspirationen bl. a hämtad från "karga nordiska vinterlandskap, gamla brittiska bibliotek och spröd japansk keramik". Fint och rogivande och riktigt mysigt sina många kvadratmetrar till trots.

Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Formex hösten 2011 - entréutställningen

Varje år slår trendtemautställningen i entrén an tonen på mässan och i år speglades den av Synnöve Morks "Rum Ram Rim och Reson". Upplägget var som en liten butik med olika avdelningar och här var kanske bästa stället att insupa lite idéer för display. Tanken att stylingen skulle ge "en mysig minimalistisk känsla" funkade inte för mig då minimalism inte är små ytor utan snarare rena ytor i mitt tycke. Däremot fanns många av produkterna visade i ett blandat sammanhang vilket borde inspirera den mest luttrade stylist.

En tjuvkik i den grönare delen av butiken.


Rim för barnen med färg, ramsor och humor. Jag fullkomligt älskar Mia Gammelgaards stol Hippo med sina benvärmare, från Blå station.


Rått trä, ull, läder, glas och rost en masse. Naturmaterial som håller och åldras vackert (nåväl, gul furu vete tusan men resten) fanns det gott om. Dags att ta reson för det långsiktiga.

Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Formex hösten 2011

I torsdags slogs dörrarna till höstens formexmässa upp och idag är det sista dagen för butiksägarna att spana in det som komma skall. Eftersom jag var uppmanad till sängläge blev det ingen pressfrukost för min del och jag känner mig lite sist på bollen, men min tolkning är ju min tolkning, har ni redan läst om mässan på hundra andra bloggar så får ni klicka vidare och återvända när rapporteringen är över, hoppas vi har en deal där.

Höstens mässa slog storleksrekord med sina 1001 utställare och jag hoppades att den skulle nå ett nytt djup. Nu visade det sig snarare handla om en större bredd då det mer kändes som fler utställare i samma genre än om nytt och fräscht. Well, well. Temat denna gång löd Cosy Minimalism och talade om det enkla och naturnära i nordisk och japansk design och arkitektur med fokus på en varm, trivsam och ombonad känsla i hemmet. Naturtemat köper jag, vi kommer fortsatt se mer av det och värmen fanns mycket i temats färgval men den japanska minimalismen lyste bestämt med sin frånvaro. Men det är ju min uppfattning.

Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Milanorapportering: Jan Plechac

Som jag skrev tidigare såg jag mycket fram emot att se Salone Satellite, med alla sina oetablerade designers och trots att utställningen låg längst bort på mässområdet och det var sista anhalten för dagen så var det verkligen värt besöket. Det finns en förväntan och blygsamhet hos de unga formgivarna som är väldigt spännande och attraktiv tycker jag, en ödmjukhet för branschen - innan man kommit upp sig och blivit en del av hela etablissemanget. Appropå attraktiv så fastnade jag genast för tjeckiska Jan Plechac möbelserie icons (kolla in hemsidan för att bättre få känslan av 3D). Något av en parafras på designikonerna Eames walnut stools, Rietvelds Röd & blå stolJosef Hoffmans Kubus och fatboy The Original som enkla metallskelett. Det var mycket i montern som föll mig på läppen - typsnitt, möblernas komfort, materialval och ja, det mesta... Frida påstod att jag minsann flirtade lite med den snygga tjecken men det faller under den inofficiella bloggkategorin uttråkat mässällskap och elakt förtal.
Eftersom jag, euhmm, liksom glömde bort att ta bilder från montern så bjuder jag på några pressbilder istället.
Foto: pressbilder från Jan Plechac

Milanorapportering: Montana

Eftersom jag har ett heltidsjobb bredvid bloggen funkar det inte alltid att ta semester för att hinna med alla roliga mässor och events som händer i Designsverige, vilket betydde att Möbelmässan i Stockholm fick stryka på foten i år. Än viktigare blev det då att besöka megamässan i Milano och schemaläggningen på jobbet var denna gång på min sida och jag kunde vara ledig och komma iväg. Utifrån de rapporteringar jag tagit del av från inredningsmagasin och bloggar upptäckte jag att många utställare visade upp sig på båda dessa mässor. En liten smällkaramell som jag dock missat totalt är danska Montanas garderobsmoduler. Likt ett jättelego kan man med de fem olika storlekarna bygga garderob- och förvaringslösningar precis som man själv önskar. Jag blev fast i samtal i deras monter en lång stund. Inte nog med att det ser snyggt ut och finns i en stor färgpalett, det kändes som superkvalitativa produkter, hade fina detaljer bl. a i läder (aj löv) och produceras dessutom på plats i Danmark. Och prislappen? Mja, den tordes jag inte ens titta på...
Foto: Sara Zetterström

Milanorapportering: I+I

Nu har vardagen åter infunnit sig, väskan är uppackad och av det som var min långweekend i Milano återstår nu en miljon härliga minnen och ungefär lika många bilder att gå igenom känns det som. Först ut i rapporten från möbelmässan är italienska I+I som med sin mattserie Playing with tradition etsade sig fast i den teflonhjärna som gärna infinner sig efter en mässas designkorvstoppning deluxe. Jag har sett Richard Huttons verk på bild tidigare och jag verkligen supergillar idén med de klassiskt knutna mattorna som sedan övergår i att mönstret rinner ut på mattan som om den vore hängd upp och ner innan färgen torkat, eller i det här fallet innan trådarna blivit tyglade i en knut. I verkligen var det oväntat, spännade och riktigt lyckat om ni frågar mig.

Foto: Sara Zetterström



Framme i Milano

Igår fanns det inget att be för utan det var bara att gilla läget och kliva upp innan solen för att hinna med planet som skulle ta oss till Milano och den största möbelmässan jag sett (som finns?). Efter en underbart vacker inflygning längs med Gardasjön kom vi ut till mässan strax efter lunch och betade av de hallarna som hyste de mest intressanta utställarna. Ska jag vara ärlig så styrde mest, min partner in crime - mässveteranen, Frida kosan för i förväg visste jag bara att jag ville se en hall och det var SaloneSatellite, med de unga formgivarna. En underbart hektisk dag med många intryck, och nästan lika många taxiresor kändes det som, som vi avslutade med en god middag tillsammans med Susann och Charlotte. Nu är det dags att fånga innerstadens designliv som precis som under Stockholm Design Week i februari, bubblar extra mycket runt om i centrum just denna vecka. Med kameran i näven och med kläder som kan omvandlas till något representativt inför ett ev. cocktailparty framåt kvällen blir det ännu en dag i Milano som tyvärr ångrade sig och i dagarna snålat med sommarvärmen som kom i förra veckan. En mer omfattande mässrapport kommer såklart framöver, så håll utkik. Ciao!


Foto: Sara Zetterström

Hem & Villa 2010: entrétorget

Det är Svenska Moderådet som står bakom utställningen på entrétorget på årets Hem & Villa-mässa, jag besökte ju den i Stockholm i helgen som var. Årets inspirationsutställning har tagit formen av ett modernt allrum och man ser att det finns drag av den fortfarande rådande ateljétrenden. Dessutom präglas den av stereotypt ekotänk med naturnära färger och genuina material. Jag gillar verkligen ordleken på trätemat. Det hela är vackert att titta på men jag saknar inredning som andas hållbarhet utan att för den sakens skull vara obehandlad björk (om jag ska generalisera). Det blir lite ihåligt, på gränsen till löjligt. Kanske tar jag mig lite ton nu men kan inte inredningsvärlden utmana sig själv och skapa inspiration som inte är så förbaskat övertydlig?


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It





Hem & Villa 2010: Archiquarium

Innan bloggträffen drog igång i söndags gjorde jag ett blixtbesök på Hem & Villamässan i Älvsjö. Trots att det var rena rama reaträngseln med allt folk och jag hade en ynka timme på mig hann jag både med att träffa mina svärföräldrar och att få några rullar tapeter utav Roomservice-Johnnie. Där emellan styrde jag kosan mot möbelrikets monter för att bl. a säga hej till Karl-Oskar (en klasskompis från designprogrammet) och spana in hans nyhet Archiquarium. Tillsammans med Akvarie-Leasing AB har han skapat ett designkoncept för en vanligtvis så trist husdjursbostad/inredningsdetalj som akvariet, du kan läsa mer här. Ett snyggt skal som ger ett modernt hem åt trendkänsliga guppys, utan att för den sakens skull förta tjusningen med ett levande akvarium. Fint som snus och det var ju inte en dag för tidigt.


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It


Happy Formex

Med höstens upplaga av Formex med mig i bagaget har jag nu avrundat min sista semestervecka med en helg hemma. Lite tid att landa, både i kropp och knopp då det för med sig en massa jobb efter en tripp som denna. Inte bara i form av väskor som ska packas upp utan också intryck och minnen som ska sorteras och landa rätt, precis som smutstvätten! Mässa fylld av inspiration och inredningsnyheter i all ära men den bästa behållningen var ändå att få lite pratstunder och nya och gamla bekantskaper med bloggkollegor av samma skrot och korn. Det var en vansinnigt svettig mässa med superhärliga och färgsprakande utställningar och först var jag så glad att jag hoppade men när dagen led mot sitt slut så var jag trött i fötterna, full i huvudet och nästan lika trilsk som lilla My... Jag kommer dela med mig av några gobitar från Stockholm under veckan som kommer men för att få en helhetsbild av mässan kan du kika in hos fixa&dona, simplicity, Henrick´s tankegångar och qreate så länge.


Foto: Hildur Blad