Efter fri gruppindelning gick vi loss på proppingen och jag hade inget att klaga på eftersom stilen föll mig personligen på läppen och kändes lättarbetad. Människan trivs ju i flock och brukar därför hålla sig till det som är bekant och bekvämt och typiskt vid sådana här tillfällen försöker jag utmana mig själv så jag hookade helt sonika upp med fyra norskor som jag aldrig träffat tidigare, inte helt enkelt med olika stilar och viljor. Under en timme släpades det möbler, spikades i väggar och lånades prylar hej vilt från lokalens alla hörn. Och där emellan hördes ett konstant smatter från ett kameraupplag i nivå med vilken internationell presskår som helst.

 

 

Vår grupp valde väggen som var lite ofärdigt målad och det är alltid lika kul att vara med om hur en bild växer fram. Först tänkte vi maskulint och kantigt som motsatsförhållande till den varma kulören men sen hittade vi fina kompletterande metaller och rekvisita som snarare speglade en vardagsrumssituation och vi spann loss om hur det varit världens fest där man förlustat sig så till den milda grad att blomkrukor vält, slipsar satts i pannan för fuldans på mattan och den billianta fem-i-två-idén att måla om väggen som inte fullföljdes och persedlar som glömts kvar till dagen efter... Ja vi ville kort och gott berätta en historia, skapa en miljö som triggar betraktaren att dra sina egna slutsatser, storytelling - modeordet inom kommunikation. Här är jag i full färd med detaljerna.

 

 

När alla var klara gick vi runt och lyssnade till tankarna bakom stylingen. Hildur har länkat till alla som var med.

.

 

Sen åkte vi tillbaka in till centrum och nyöppnade Harrys. Maten var att dö för, jag rullade hela avenyn tillbaka till hotellet, och sjukt fotovänlig. Kvällen blev lång och jag skrattade mig halvt fördärvad tillsammans med alla nya fantastiskt begåvade och kreativa kvinnor från grannlandet. Förutom mitt stylinggäng var där också Tonje - Forever Love, Henriette - Designlykke och Linda - Hviit.