Idag har jag min kompis och kollega Jenny med sambo på besök och vi har precis kommit hem från en fantastisk kväll med picknick och kubbspel på en strand på Öland. Nu tänkte jag äntligen visa något av det jag roat mig med den senaste veckan, ett av mina syprojekt.
Ganska tidigt i graviditeten fick jag upp ögonen för dessa s k
Babynests, eller mjuka bäddar som bebisen kan ligga i i sängen, på golvet eller på köksbordet om man så vill. Lätta att flytta runt på och väldigt praktiska med sina vallar, om man exempelvis har bebisen i sängen så att man kan sova avslappnat utan rädslan att bebisen skall ramla ur eller man själv ska rulla över den. Ett perfekt DIY om man har tid med några timmar vid symaskinen. Jag använde mig av en kombination av
mönster härifrån, lite bollande med en
bloggkompis med erfarenhet samt egna lösningar och känner mig jättenöjd med resultatet. Här kommer inköpslista och en mindre bildkavalkad:
Tyg: åtgång ca 1x1,4 m
Skumgummi (alldeles för mycket) 2m², tjocklek 3 cm från JYSK
Bomullsband, brett 0,7 m
Stropplås
Kantband 1 m
Bomullsband, smalt ca 3 m
Plastad frotté 0,4x0,6m
Grunddelen
Tyget jag valde är ett påslakan från
Lagerhaus som jag köpte för ändamålet i våras. Jag utgick från mönstret jag hittade via bloggen
Junimamma, klippte ut en mall i papper och följde det så långt som till kanalen hela vägen runt, den skippade jag. Mest för att jag inte gillade formen (som jag såg bilder av bäddar gjorda enligt detta mönster) när den är ihopdragen upptill, men ändå ville jag kunna reglera storleken något och valde att sy fast ett bomullsband från sida till sida i nederkant som dras samman med ett stropplås i plast. Dessutom stoppade jag aldrig bottenplattan med vadd utan valde att sy en lösliggande madrass istället eftersom den känns överflödig i exempelvis sängen. Ett budgettips är att köpa tre av lågpriskuddarna från IKEA och tömma på vadd, billigare blir det inte ens från en grossist tror jag. När jag hade fyllt sargen med vadd sydde jag ihop den med ett mjukt kantband. Det kan vara lite svårt att komma åt när man syr något så tjockt så ett tips är att nåla ihop den vadderade delen en bit ifrån kanten så att pressafroten får lite utrymme.
Madrassen
Egentligen ville jag ha tunnare skumgummi men det enda jag hittade i butik var 3 cm tjock så den fick duga. Jag gjorde ännu en pappersmall och ritade efter. Jesper kom med den brilljanta idén att jag skulle quilta madrassen för att få den lite tunnare. Sagt och gjort, jag ritade ut ett rutmönster (10x10cm) med en ljus tuschpenna, sydde ett väldigt enkelt överdrag i lakansväv (för att pressarfoten ska glida på gummit) och sydde raksöm diagonalt åt båda hållen. På så vis minskades tjockleken ungefär till 2 cm och madrassen fick ett ganska proffsigt utseende så säg?
Madrasskydd
Eftersom små bebisar läcker både här och där sydde jag även madrassöverdrag i plastad frotté. Det blev en örngottsmodell (med omlottvikning) med lakansväv på baksidan, och jag använde madrassen som mall. För att pressarfoten ska kunna glida på plasten kan man sy fast ett bomullsband runt om. Jag använde även här en basvara från IKEA, ett av deras färdiga lakan, vilket gör det väldigt praktiskt att använda den befintliga fållen där det passar, som här i nederkant av madrasskyddet.
Dra-på-lakan
Eftersom jag hade mycket av den mjuka lakansväven passade jag även på att sy dra-på-lakan till madrassen, vilket nog var enklast av allt. Jag klippte helt enkelt till ett stycke efter madrassens form med ungefär 10 cm sömsmån, sydde en kanal runt om och lämnade bara en liten öppning för resåren som jag trädde med hjälp av en säkerhetsnål och slog en enkel knut på.
Alla delar
Så här blev slutresultatet. En bädd, en madrass, två madrasskydd och två dra-på-lakan så att man hinner tvätta om olyckan är framme. Faktiskt kan ju hela bädden slängas in i tvättmaskinen om det skulle behövas. Stroppen nertill kan man även använda till att hänga undan bädden i om man inte använder den. Här kommer den Vilda bebin förhoppningsvis ligga tryggt och ombonat inom överskådlig framtid. För nu längtar vi snart ihjäl oss minsann!
Foto: Sara & Jesper Zetterström, Little Miss Fix It
