Jag får så väldigt mycket inspiration av starka kvinnor. Eller ja, kanske är de precis som alla oss andra där under stålkvinnodräkten med tid som inte räcker till, dåliga hårdagar, och tillfällen då de vill glömma allt vad barn, man och andras egon heter och bara krypa under en sten för att kunna tänka en endaste egen tanke för en stund. Men, de har förmågan att inspirera till stordåd och det är få förunnat.

Frida Ramstedt, mamma till Trendenser (och Max). Jag känner faktiskt ingen annan som så fingertoppskänsligt har förmågan att med just ett ständigt finger i inredningsluften känna av vad som är aktuellt p r e c i s  n u. Hon fick mig att inse glädjen av en ämnesblogg för snart 10 år sen och hon är dessutom sjukt rolig (något hon inte skyltar så mycket med i bloggen) och har en säregen förmåga att göra guld av sand när det kommer till bloggämnen. Jag imponeras även av målmedvetenheten, affärssinnet och det hårda arbetet som ligger bakom hennes framgångar.

 

Sofia Vusir Jansson, mamma till 4(!) barn och företaget Mokkasin. Jamen när man på riktigt kan tänka sig ungefär 100% av sortimentet i en butik så måste det ju vara lite superkrafter inblandade? Dessutom kan hon till och med få frukostdisken att se poetisk ut på bild och får mig (till Jespers stora förskräckelse) ibland att längta till vår gemensamma hemstad.

 

Lisa Lemke, matkreatör. Ännu en fantastisk kvinna har korsat min väg tack var sociala medier. Lisa hittade mig på Instagram och först visade det sig att vi båda har två blonda yrväder till lejonungar (sex dagar mellan dem). Sen visade det sig att vi var på Gotland samtidigt förra sommaren så vi spontanträffades där och då, två fisketokiga män, två små bestämda barn och två morsor med tusen järn i elden - match made in heaven. Och eftersom jag lagar så lite mat så har jag aldrig lagat just Lisas mat men det är det som är det sjuka för plötsligt v-i-l-l jag laga hennes mat. Jag inspireras stort av den jordnära härligheten hon förmedlar.

 

Malin Wollin, kvinnan med guldpennan. Jag skrattar högt inombords och ibland även på offentliga platser när jag läser hennes krönikor om familjelivet, ibland så att det kommer kiss. Man ska inte underskatta knipövningar. Men lika ofta gråter jag för hon är bra på att sätta ord på saker som är både vardagliga och sånt som är så jobbigt att man inte kan sätta ord på det. Dessutom har hon också fyra barn. Drömmen.

 

För mig handlar inspiration mycket om igenkänning men ännu mer om en talang eller särdrag som får mig att vilja göra bättre. Jag hittar likadan pusselbitar i alla dessa kvinor som även finns i mitt pussel, det är väl därför de får mig att känna lite extra. Något bekant och något helt annat som är så fasligt inpirerande.

 

Det skulle vara jättekul att ta del av inspirerande (på något vis offentliga) personer i era liv! Sprid lite länkkärlek i kommentarsfältet vettja.

Eftersom den senaste veckan varit så gles på uppdateringar tänkte jag ta igen det nu, ketchupeffekten ni vet.

 

Jag hade en lista lång som Kinesiska muren i mobilen med butiker som skulle betas av i Stockholm under gårdagen men tre kassakvitton senare insåg jag att jag fick hejda mig för att överhuvudtaget kunna stänga resväskan. Nytt hus, nya behov liksom.

 

Min ekollonodling expanderade under hösten och det är dags att gå från vattenbad till vas för de små telningarna, hittade via en odlingskollega på Instagram ett 3-pack passande vaser. Den grovstickade tröjan skrek "vinter i Hundraåringen, du villhöö-ööver mig" och nu bor jag i den (har inte adressändrat dock). Naoto Fukasawas ikon till CD-spelare har jag suktat efter i ett decennium, närmast ett köp kom jag i Berlin 2011 men kände väl då att CD:n var på avpolletering. Superlogiskt att köpa en fyra år senare kan en ju tycka men mer om detta i ett senare inlägg. Sist men inte minst så var det slagsmål om tvålen på hotellet, blev som besatt av lukten och len som en bebisrumpa av produkterna. Geranium får gärna bli min signaturdoft 2015.

 

 

 

Eventuellt kan jag ha drabbats av saxmani. För jag har definitivt redan saxar så det räcker och blir över, ändå är det liksom klippt (hej Göteborgsvits) så fort jag får korn på en ny vasseggad snygging. Nu är det nyheten FULLFÖLJA från IKEA som jag villhöver, och det var väl inte en dag för tidigt med en fager variant då det varit rätt påvert när det kommer till saxestetiken hos möbeljätten. Stil & form känns som en mix av två storsäljare från danska HAY. 3-pack gelpennor , en stilren tejphållare, och en skrivbok, alla från serien FULLFÖLJA i pappersshoppen, kan gärna göra saxen sällskap på sin väg till mitt skrivbord. Jag är på gränsen till osund när det kommer till vilken sax jag använder var, fråga Jesper (och han kommer gnälla dig trött). Använder du olika saxar till olika ändamål eller kör du mer musketörstil - en för alla..?