Nu för tiden har jag nästan alltid en duk på bordet. Jag älskar visserligen dukar, de gör så mycket för upplevelsen av tillställningen som tar plats runt bordet. Avtorkbara och temamatchade för barnkalaset, stärkta och mönstervävda för högtidsfesten eller härligt opretantiöst skrynkliga att njut av varje dag. Fast så praktiskt är det ju inte med den där vardagsvarianten och och för att göra en lång historia längre är det väl tyvärr mer för att dölja bordet under som jag envisas med duk.

 

Förutom frukostarna som oftast äts vid köksön så avverkas de flesta middagarna vid vårt stora bord NORDEN. Det var en av de sakerna vi köpte till vår första gemensamma lägenhet någon gång vid millenieskiftet, ett stort bord i massiv björk och genom åren modifierades det en del för att passa de olika hemmen vi bodde i och någon gång fick det stå på en vind i tre år för att hemmet helt enkelt var för litet. Men sedan vi flyttade till Kalmar 2007 har det haft sin givna plats i vårt stora vardagsrum. Som så många gånger förr bedrog snålheten visheten när jag i ett svagt ögonblick bestämde mig för att ge bort vårt massiva träbord till svågern med familj och iställlet köpa ett nytt av vitmålad spånskiva eftersom jag tyckte det blev för dyrt att lacka om det befintliga men vitt och fint skulle jag absolut ha det.

 

Efter några år av trevliga middagar, diverse pyssel och på senare tid vardagen tillsammans med småbarn är det förvisso vitt fortfarande men inte så fint. Ett massivt träbord, även om det varit vitlackerat hade klarat slitaget mycket bättre än denna spånskiva så nu använder jag alltså duk för att dölja alla märken och hack. Men som sagt, med dukar kommer fläckar och av alla fläckar är nog stearin på textil en av de besvärligaste att får bort. Eller egentligen mest omständigt, men igår testade jag ett husmorsknep som fungerade perfekt.

 

Skrapa bort så mycket som möjligt av stearinfläcken och sätt igång strykjärnet på högsta värme. Ta två bitar hushållspapper och vik det ett par gånger, lägg ett under tyget för att skydda strykbrädan och ett på fläcken. Stryk sedan över fläcken så den smälter.

 

 

Flytta runt pappret och stryk tills hela fläcken är uppsugen, kvar blir en fettfläck.

 

Fettfläckar behandlar man bäst med galltvål eller ett fettlösande diskmedel. Jag använder Grumme för att det är miljömärkt. Gnugga in det på fläcken precis innan tvätt.

 

Jag fick syn på en jättefin pläd via Remodelista. Glad över den tydliga länkningen klickade jag mig vidare till danska HAY som är återförsäljaren av Plus 9. Döm om min förvåning när jag insåg att den ullfilt jag spanat in såg helt annorlunda ut här än på den första bilden. Jag tvekade först om det ens var samma pläd? Det är väl baksidan med att bildknarka styling, "verkligheten" har onekligen flera sidor och ibland blir det så tydligt att det är något visst med att klämma och känna innan man slår till med ett köp, att en bild kanske bara visar utvalda delar och inte "the full monty". Har du gjort något riktigt grisen-i-säckenköp på webben?

 

Samma lika?

 

 

 

Idag har jag min kompis och kollega Jenny med sambo på besök och vi har precis kommit hem från en fantastisk kväll med picknick och kubbspel på en strand på Öland. Nu tänkte jag äntligen visa något av det jag roat mig med den senaste veckan, ett av mina syprojekt.

 

Ganska tidigt i graviditeten fick jag upp ögonen för dessa s k Babynests, eller mjuka bäddar som bebisen kan ligga i i sängen, på golvet eller på köksbordet om man så vill. Lätta att flytta runt på och väldigt praktiska med sina vallar, om man exempelvis har bebisen i sängen så att man kan sova avslappnat utan rädslan att bebisen skall ramla ur eller man själv ska rulla över den. Ett perfekt DIY om man har tid med några timmar vid symaskinen. Jag använde mig av en kombination av mönster härifrån, lite bollande med en bloggkompis med erfarenhet samt egna lösningar och känner mig jättenöjd med resultatet. Här kommer inköpslista och en mindre bildkavalkad:

 

 

Tyget jag valde är ett påslakan från Lagerhaus som jag köpte för ändamålet i våras. Jag utgick från mönstret jag hittade via bloggen Junimamma, klippte ut en mall i papper och följde det så långt som till kanalen hela vägen runt, den skippade jag. Mest för att jag inte gillade formen (som jag såg bilder av bäddar gjorda enligt detta mönster) när den är ihopdragen upptill, men ändå ville jag kunna reglera storleken något och valde att sy fast ett bomullsband från sida till sida i nederkant som dras samman med ett stropplås i plast. Dessutom stoppade jag aldrig bottenplattan med vadd utan valde att sy en lösliggande madrass istället eftersom den känns överflödig i exempelvis sängen. Ett budgettips är att köpa tre av lågpriskuddarna från IKEA och tömma på vadd, billigare blir det inte ens från en grossist tror jag. När jag hade fyllt sargen med vadd sydde jag ihop den med ett mjukt kantband. Det kan vara lite svårt att komma åt när man syr något så tjockt så ett tips är att nåla ihop den vadderade delen en bit ifrån kanten så att pressafroten får lite utrymme.

 

 

Egentligen ville jag ha tunnare skumgummi men det enda jag hittade i butik var 3 cm tjock så den fick duga. Jag gjorde ännu en pappersmall och ritade efter. Jesper kom med den brilljanta idén att jag skulle quilta madrassen för att få den lite tunnare. Sagt och gjort, jag ritade ut ett rutmönster (10x10cm) med en ljus tuschpenna, sydde ett väldigt enkelt överdrag i lakansväv (för att pressarfoten ska glida på gummit) och sydde raksöm diagonalt åt båda hållen. På så vis minskades tjockleken ungefär till 2 cm och madrassen fick ett ganska proffsigt utseende så säg?

 

 

Eftersom små bebisar läcker både här och där sydde jag även madrassöverdrag i plastad frotté. Det blev en örngottsmodell (med omlottvikning) med lakansväv på baksidan, och jag använde madrassen som mall. För att pressarfoten ska kunna glida på plasten kan man sy fast ett bomullsband runt om. Jag använde även här en basvara från IKEA, ett av deras färdiga lakan, vilket gör det väldigt praktiskt att använda den befintliga fållen där det passar, som här i nederkant av madrasskyddet.

 

 

Eftersom jag hade mycket av den mjuka lakansväven passade jag även på att sy dra-på-lakan till madrassen, vilket nog var enklast av allt. Jag klippte helt enkelt till ett stycke efter madrassens form med ungefär 10 cm sömsmån, sydde en kanal runt om och lämnade bara en liten öppning för resåren som jag trädde med hjälp av en säkerhetsnål och slog en enkel knut på.

 

 

Alla delar
Så här blev slutresultatet. En bädd, en madrass, två madrasskydd och två dra-på-lakan så att man hinner tvätta om olyckan är framme. Faktiskt kan ju hela bädden slängas in i tvättmaskinen om det skulle behövas. Stroppen nertill kan man även använda till att hänga undan bädden i om man inte använder den. Här kommer den Vilda bebin förhoppningsvis ligga tryggt och ombonat inom överskådlig framtid. För nu längtar vi snart ihjäl oss minsann!