Badrummet - en resa på fem år
Redan innan vi flyttade in i vår "Hundraåring" så planerade vi för att göra om badrummet. Jesper älskar att bada och det fanns inget badkar i huset. Dessutom var det som fanns litet och ganska sunkigt, byggt i slutet på sjuttiotalet och i bästa fall renoverat en gång efter det. Efter inflytt tog vi in ett par offerter men sedan kom livet emellan och vi lade alla renoveringspengar på att försöka få ett syskon till Boo. När den drömmen sakteliga accepterats som omöjlig så ja, då blev det fokus på hemmet igen.
Jag är helt övertygad om att vårt badrum inte hade sett ut som det snart kommer att göra om vi renoverat det redan våren -15 som vi först tänkte. Stilmässigt jo men varken med samma planlösning eller precis samma materialval tror jag. Nejvars, vissa beslut togs ju så sent som för ett par veckor sedan och några saker har ju till och med ändrats under renoveringens gång.
Först av allt, planlösningen. Det mest naturliga var att nyttja det gamla badrummets placering tillsammans med bastun (som var halvutriven när vi köpte huset och endast fungerat som förråd). Dessutom hade jag ytterdörren som en fast referens på kortsidan, liksom altandörren på långsidan. Först drömde jag om att återställa ytterdörren (som de förra ägarna lät sätta in och således rev lite av bastun) till ett fönster (eftersom vi har fyra dörrar till) och integrera badrummet med tvättstuga men den idén ratades av Jesper som tyckte den blev för omfattande. Slutligtvis landade vi i att låta badrummet växa en halvmeter in i hallen och 30 cm in i köket för att rymma allt vi ville få plats med. Dubbla duschar för att det är både praktiskt och mysigt att duscha tillsammans (utan att någon behöver frysa), dubbla handfat för att undvika trängsel, förvaring för allt tänkbart i hud- och hårvård och dessutom hushållets alla handdukar och kanske det viktigaste av allt då i just vår familj, badkaret.
Badkaret ja. Jag har så länge jag kan minnas haft en faiblesse för gjutjärnsbadkar på tassar och haft det som Blocketbevakning i flera år. Det blev tillslut badkars-bingo i Trelleborg och vi har liksom haft ett badkar i uthuset de senaste tre åren.
När Jesper och jag bodde på Whyte hotel i Brooklyn 2014 blev jag kär i hotellets kakel, små oregelbundna rektanglar om 4,5x9cm. Som jag har letat efter ett liknande i Sverige! Jag såg Högasnäsklinker i natur och olivgrönt i ett rutigt mönster med en vacker fris framför mig som golv och det var den utformningen jag CAD:ade fram som första ritning.
Vi har varit supernöjda med Burlingtontoaletten från Byggfabriken som vi satte in på ovanvåningen och bestämde att vi skulle ha en likadan även i badrummet. Handfatet, eller det är nog mer en ho, fann jag ståendes på lagret hos Folks interiör för ett par år sedan. Petter från Folks hade hittat det i en lada i Danmark. Det är en helt galet tung ho och egentligen lite för hög för att vara optimal som handfat men jag gillar verkligen att ta in något gammalt i inredningen som kontrasterar till allt nytt och perfekt.
Från att ytligt ha planerat för en badrumsrenovering i 2,5 år så blev det skarpt läge i våras när vi kollade om hantverkarna kunde och bestämde byggstart efter semestern. Just semestern ägnades ju åt detaljplanering. Nu är vi igång, nästa badrumsinlägg ska jag berätta mer om de material och lösningar vi valt.
Beslutsbonanza & badrumsbabbel
Jag har precis fällt ut landningsstället för några timmars sömn hemma hos svärföräldrarna i Nyköping innan jag kör vidare mot Formex imorgon. De senaste dagarna har varit onödigt spännande då vi upptäckte sågspån från skadedjur i bjälklaget och den tänkta golvbrunnen plötsligt inte var godkänd för den satta planlösningen. Jag har varit 100% byggprojektledare utan att kunna koncentrera mig på något annat och hade tur som tusan att Anticimex hade ett återbud och kunde komma bara på två dagar (istället för sju) -ingen fara för frossande maskar, hurra!! Och till slut samordnade jag åsikter från leverantör, återförsäljare, plattsättare och rörmokare gällande golvbrunnen. Den tilltänkta fasta halvväggen mot duschen har ritats om och kommer ersättas med ett glasparti så fort jag fått tag i en smed som kan göra det som jag vill ha det. Eller först måste jag kanske klura ut exakt hur jag vill ha den. Ägnade en stund åt att uppdatera moodboardet för badrummet. Det känns viktigt när besluten måste revideras på stående fot för att slippa skicka hem en hantverkare eller försena bygget och efter att det känts som ett nederlag att förlora väggen som ramade in den Victorianska stilen mot en modernare variant så är jag nu riktigt sugen på att skapa ett badrum som går hand i hand med både sekelskifte och samtid.
"Hundra år av badrum" kanske jag kan kalla detta kollage av pinterest- och produktbilder. Här hittar ni förresten min badrumsmapp på Pinterest.
Min våta dröm
Ursäkta klickbetet till rubrik men vad gör en inte när det var så länge sedan ett blogginlägg såg dagens ljus att spindelväven löper i drivor längs tangentbordet?! För att vara helt korrekt så handlar det om min våtrums-dröm! För äntligen, ja jag tror knappt att det är sant, äntligen så är renoveringen/bygget av badrummet på nedervåningen igång och jag insåg att jag vill dokumentera detta och dela den lilla resa det innebär här på bloggen.
Bygget började i förra veckan -min sista semestervecka, och med facit i hand var det inte jättesmart för det som skulle bli "sommarens sista mysiga dagar för mig och Boo" blev istället "svara på sjuttioelva överraskningar och frågor från tre hantverkare som börjar riva i en förbenad hundraåring". Men, efter en effektiv helg med skytteltrafik till återvinningen och manegekrattande för snickarens fas uppbyggnad kan vi nu bocka av rivningsfasen. Helgens effektivitet låg i att Jesper körde allt bråte till tippen och jag hejade på alla som körde Ironman. Juste deal ändå. Igår lånade vi ut den blivande ettagluttaren (skolstart imorgon) och körde vår version av järnmannen. 4 km spån och gammalt mög-städning, 18 mil spikutdragning och 42,2 km balkkarvning med stämjärn. På slutet var humöret inte på topp så då jobbade Jesper utomhus och jag inne. Tänk vad en lärt sig efter 20 år tillsammans.
Idag är snickaren sjuk och jag får en andningspaus (läs arbetdsro) och fnular samtidigt på vilka kulörer som kan lyfta den här Hundraåringen till oanade höjder. Ja för inte nog med att vi renoverar inomhus, vi passar på att köra en lite ansiktslyfntning utomhus parallellt. Varför inte, liksom. Så här ser byggkaoset ut men jag blundar och visualiserar slutresultatet istället med nytt flöde och happily ever after och det ni vet...
