Badrummet - en resa på fem år

Redan innan vi flyttade in i vår "Hundraåring" så planerade vi för att göra om badrummet. Jesper älskar att bada och det fanns inget badkar i huset. Dessutom var det som fanns litet och ganska sunkigt, byggt i slutet på sjuttiotalet och i bästa fall renoverat en gång efter det. Efter inflytt tog vi in ett par offerter men sedan kom livet emellan och vi lade alla renoveringspengar på att försöka få ett syskon till Boo. När den drömmen sakteliga accepterats som omöjlig så ja, då blev det fokus på hemmet igen.
 
Jag är helt övertygad om att vårt badrum inte hade sett ut som det snart kommer att göra om vi renoverat det redan våren -15 som vi först tänkte. Stilmässigt jo men varken med samma planlösning eller precis samma materialval tror jag. Nejvars, vissa beslut togs ju så sent som för ett par veckor sedan och några saker har ju  till och med ändrats under renoveringens gång.
 
Först av allt, planlösningen. Det mest naturliga var att nyttja det gamla badrummets placering tillsammans med bastun (som var halvutriven när vi köpte huset och endast fungerat som förråd). Dessutom hade jag ytterdörren som en fast referens på kortsidan, liksom altandörren på långsidan. Först drömde jag om att återställa ytterdörren (som de förra ägarna lät sätta in och således rev lite av bastun) till ett fönster (eftersom vi har fyra dörrar till) och integrera badrummet med tvättstuga men den idén ratades av Jesper som tyckte den blev för omfattande. Slutligtvis landade vi i att låta badrummet växa en halvmeter in i hallen och 30 cm in i köket för att rymma allt vi ville få plats med. Dubbla duschar för att det är både praktiskt och mysigt att duscha tillsammans (utan att någon behöver frysa), dubbla handfat för att undvika trängsel, förvaring för allt tänkbart i hud- och hårvård och dessutom hushållets alla handdukar och kanske det viktigaste av allt då i just vår familj, badkaret.
 
Badkaret ja. Jag har så länge jag kan minnas haft en faiblesse för gjutjärnsbadkar på tassar och haft det som Blocketbevakning i flera år. Det blev tillslut badkars-bingo i Trelleborg och vi har liksom haft ett badkar i uthuset de senaste tre åren.
 
När Jesper och jag bodde på Whyte hotel i Brooklyn 2014 blev jag kär i hotellets kakel, små oregelbundna rektanglar om 4,5x9cm. Som jag har letat efter ett liknande i Sverige! Jag såg Högasnäsklinker i natur och olivgrönt i ett rutigt mönster med en vacker fris framför mig som golv och det var den utformningen jag CAD:ade fram som första ritning.
 
Vi har varit supernöjda med Burlingtontoaletten från Byggfabriken som vi satte in på ovanvåningen och bestämde att vi skulle ha en likadan även i badrummet. Handfatet, eller det är nog mer en ho, fann jag ståendes på lagret hos Folks interiör för ett par år sedan. Petter från Folks hade hittat det i en lada i Danmark. Det är en helt  galet tung ho och egentligen lite för hög för att vara optimal som handfat men jag gillar verkligen att ta in något gammalt i inredningen som kontrasterar till allt nytt och perfekt.
 
Från att ytligt ha planerat för en badrumsrenovering i 2,5 år så blev det skarpt läge i våras när vi kollade om hantverkarna kunde och bestämde byggstart efter semestern. Just semestern ägnades ju åt detaljplanering. Nu är vi igång, nästa badrumsinlägg ska jag berätta mer om de material och lösningar vi valt.

Fyra hantverkare och en fixarfröken

Swish så sprang en hel vecka förbi och medan Jesper har varit på jobbresa så har jag light-lajvat livet som singelförälder mitt i renoveringskaos, jobb och aktiviteter. Men vet ni, imorgon börjar äntligen fas invändig uppbyggnad tror jag! Börjar nästan gråta av lycka (och kanske lite av renoverings-magknip också).
 
Att renovera gamla hus brukar a l l t i d medföra överraskningar. Frågan är bara av vilken dignitet de kommer. Hundraåringen har bjudit på överraskningar likt en Queen of f*cking everything.
Vi skulle måla fasaden, renovera ett badrum på 8 kvm och flytta kyl/frys i köket. Hittills har vi;
 
  • Hittat 6 rötskadade fönster (and counting) och rivit 150 löpmeter rutten fasad och en betydande del av glasverandan.
  • Förstärkt bjälklag och utrett trämask i densamma.
  • Utökat renoveringsbehovet med 300% eftersom hallens väggar och golv inte höll måttet (för att palla kakel och inbyggnadsduschar) och fick rivas.
Allt är sådant som kikar fram först när man börjar lätta på slipsen och ta av snyggingen skjortan såattsäga. Målare, snickare, rörmokare och elektriker har gjort sin grej hela veckan medan jag stått i mitten och sakta sett rot-avdraget slå i taket likt en målsökande missil...
 
Det sista som hände innan vi tog kväll var att den gamla vintage-ho vi tänkt till badrummet inte passar med svenska standard-bottenventiler så nu blev det en liten huvudvärk också. Hörde jag paracetamol?!

Beslutsbonanza & badrumsbabbel

Jag har precis fällt ut landningsstället för några timmars sömn hemma hos svärföräldrarna i Nyköping innan jag kör vidare mot Formex imorgon. De senaste dagarna har varit onödigt spännande då vi upptäckte sågspån från skadedjur i bjälklaget och den tänkta golvbrunnen plötsligt inte var godkänd för den satta planlösningen. Jag har varit 100% byggprojektledare utan att kunna koncentrera mig på något annat och hade tur som tusan att Anticimex hade ett återbud och kunde komma bara på två dagar (istället för sju) -ingen fara för frossande maskar, hurra!! Och till slut samordnade jag åsikter från leverantör, återförsäljare, plattsättare och rörmokare gällande golvbrunnen. Den tilltänkta fasta halvväggen mot duschen har ritats om och kommer ersättas med ett glasparti så fort jag fått tag i en smed som kan göra det som jag vill ha det. Eller först måste jag kanske klura ut exakt hur jag vill ha den. Ägnade en stund åt att uppdatera moodboardet för badrummet. Det känns viktigt när besluten måste revideras på stående fot för att slippa skicka hem en hantverkare eller försena bygget och efter att det känts som ett nederlag att förlora  väggen som ramade in den Victorianska stilen mot en modernare variant så är jag nu riktigt sugen på att skapa ett badrum som går hand i hand med både sekelskifte och samtid.
 
"Hundra år av badrum" kanske jag kan kalla detta kollage av pinterest- och produktbilder. Här hittar ni förresten min badrumsmapp på Pinterest.
 
 
 
Skulle ni vilja att jag ägnar ett inlägg åt att kika närmare på de val som gjorts?


Ett helt sekel av ommålningsbryderier

2019 blev året då vi inte kunde skjuta på den längre. Fasadmålningen. Egentligen bokade vi in målaren redan förra sommaren, fast till i år då och utan att bestämma exakt när det skulle ske. Jag har tittat på sekelskifteshus och memorerat vackra färgkombinationer, pillat på färgblåsor som olycksaligt dykt upp och kisat när vårsolen lyst för starkt. Ja för så är det faktiskt. Fram till 2008 var vårt hus (som då inte var vårt, ja ni fattar) gult med vita knutar (kommer ni ihåg detta?) Sedan lade de förra ägarna om taket om till ett rött plåttak och fasaden målades vit. Alltså vit-vit, typ så vit att den blir som inverterad. Inte alls så fasadaktigt vit utan mer vit som amerikanska konstgjorda tänder-vit. Solglasögon-på-för-att-äta-utomhus-vit. Jag kanske kan sluta nu, ni har nog bilden klar för er. Supertjusigt på håll allt det röd/vita, och på bild, men i vardagslivet med hundratals bajsande spindlar runt knuten, not so much.
 
 
Jag var helt inne på att vi skulle måla det cremevitt med beiga foder och röda fönster som jag såg på en vacker villa utanför Söderhamn förra sommaren. Sen funderade vi på om det inte vore vackert med oxidgrönt? Fast hur skulle det bli med det röda taket? Så plötsligt dök det upp en härlig färgkombo efter googling "fasadkulör sekelskifte" i våras och när vi under semestern tog upp tråden igen (för nu var faktiskt målaren bokad) så gillade Jesper också det han såg. Jag gjorde en photoshoppad variant med vårat plåttak och ptja, det såg inte så tokigt ut! Dessutom rådfrågades några stilkänsliga vänner och saken var biff, provburkar inhandlades.
 
Den första vändan kändes snickerifärgen på fönster och dörrar för brun så efter lite färgprovsbonanza efter jobbet igår står nu en ny kulör redo för utvärdering. Men något i denna stilen blir det.
 
 Bildmontage av bild från Alcros fasadfolder och eget takfoto.

Min våta dröm


Ursäkta klickbetet till rubrik men vad gör en inte när det var så länge sedan ett blogginlägg såg dagens ljus att spindelväven löper i drivor längs tangentbordet?! För att vara helt korrekt så handlar det om min våtrums-dröm! För äntligen, ja jag tror knappt att det är sant, äntligen så är renoveringen/bygget av badrummet på nedervåningen igång och jag insåg att jag vill dokumentera detta och dela den lilla resa det innebär här på bloggen.
 
Bygget började i förra veckan -min sista semestervecka, och med facit i hand var det inte jättesmart för det som skulle bli "sommarens sista mysiga dagar för mig och Boo" blev istället "svara på sjuttioelva överraskningar och frågor från tre hantverkare som börjar riva i en förbenad hundraåring". Men, efter en effektiv helg med skytteltrafik till återvinningen och manegekrattande för snickarens fas uppbyggnad kan vi nu bocka av rivningsfasen. Helgens effektivitet låg i att Jesper körde allt bråte till tippen och jag hejade på alla som körde Ironman. Juste deal ändå. Igår lånade vi ut den blivande ettagluttaren (skolstart imorgon) och körde vår version av järnmannen. 4 km spån och gammalt mög-städning, 18 mil spikutdragning och 42,2 km balkkarvning med stämjärn. På slutet var humöret inte på topp så då jobbade Jesper utomhus och jag inne. Tänk vad en lärt sig efter 20 år tillsammans.
 
Idag är snickaren sjuk och jag får en andningspaus (läs arbetdsro) och fnular samtidigt på vilka kulörer som kan lyfta den här Hundraåringen till oanade höjder. Ja för inte nog med att vi renoverar inomhus, vi passar på att köra en lite ansiktslyfntning utomhus parallellt. Varför inte, liksom. Så här ser byggkaoset ut men jag blundar och visualiserar slutresultatet istället med nytt flöde och happily ever after och det ni vet...

(null)




Ett stylingjobb blir till

I början av januari fick jag en förfrågan från Svenssons i Lammhult om jag ville göra ett vårjobb för deras kundmagasin c/o Svensson. Tre vardagsrum i olika stilar och två inspirationskollage med produkter. Såklart jag ville! Mitt emellan ett annat frilansuppdrag och en fjällsemester bokades ett par plåtningsdagar in i Lammhult ihop med fotografen Henrik Palmberg. Henrik har jag jobbat med tidigare och Liselotte som är marknadskommunikatör på Svenssons är en forna inredar-kollega så upplägget kunde inte bli bättre. Det är nu exakt två månader sedan plåtningen och c/o Svensson har just landat i brevlådan hos kunderna.
 
Först fick jag tre moodboards skickade till mig med mått på studioytan och produktförslag. Så här såg det ena ut:
 
 
Ett par veckor innan plåtningen ägnade jag en dag åt att sammanställa nya moodboards med kompletterande produkter, jag valde lite vårigare tapeter, vilket ändrade färgskalan i ena lösningen, och gjorde enkla skisser i Sketch Up för att testa fotovinklarna. Detta skickade jag över till Liselotte som godkände.
 
 
 
På dagen D packade jag bagaget fullt med rekvisita och körde hemifrån innan solen hade gått upp. Det gjorde den i höjd med Växjö och det stannade jag och njöt av innan klockan blev åtta, något man kunde se i Insta-stories.
 
 
Henrik var på plats när jag kom och Liselotte hade förberett studion med de största möblerna och målat väggen. Ytan är verkligen inte stor så det gällde att tänka smart med vinklar och möblering för att få så varierande uttryck på "rummen" som möjligt. Vi började med "Vardagsrum Beige" eftersom rummet med tapet behövde göras sist. Om någon tror att styling-yrket är glamouröst så kan hen tänka om. Det är oftast stressigt, tungt och svettigt! Men också väldigt, väldigt roligt att fantisera om vem som bor där och att tillsammans med en fotograf eller team av AD/Copy/beställare skapa en miljö som förhoppningsvis får betraktaren att känna något. Att inspirera.
 
I det beiga rummet tänkte jag mig ett medleålders par, de har ett stort socialt liv och gillar kultur. Samtal före skärmtid och i deras vardagsrum kopplar de av utan alltför mycket intryck som stör.
Parallellt med att stylisten bygger miljön så sätter fotografen ljuset och hela tiden smattrar kameran för att se vinklar, skuggor och dynamik. Rekvisitan var en blandning av produkter jag sprang och plockade ute i butiken (som ligger vägg i vägg med studiodelen), Svenssons lilla rekvisitaförråd, min egen propping i form av böcker och deco samt Kalmarplockad vass och kaffe från kontorets personalrum. Jag gjorde en GIF av några av Henriks bilder när miljön växte fram. Så här gick det till;
 
 
Precis som att det är svårt att i en skräckfilm föreställa sig att det står c:a 20 människor runt skådespelarna i en läskig scen och att mörkret/regnet bara är fusk så är det lite samma grej i en interiör styling. Långt ifrån dagsljus och spatiösa våningar ser det ju liksom egentligen ut så här.
 
 
När Henrik gjort sitt magic och jag hittat rätt proppingnivå så bestämmer vi oss för att bilden sitter. Några dagar senare skickade jag texten med rubriken "Fyra nyanser av lugn" till reklambyrån Klintberg Niléhn som producerar magasinet, Liselotte listade alla produkter och så här blev det i tryck.
 
 
Dag två fotade vi inspirationsbilderna med dekoration och textil medan Liselotte tapetserade det tredje vardagsrummet. För textilbilden såg jag framför mig en riktig vårstädning och hängde upp kuddfodralen på en tvättlina och staplade textilierna på hög för visa bredden i sortimentet. Bjuder på ännu en bild bakom kameran, och avslutningsvis slutresultatet.
 
 
Om du inte får c/o Svensson i brevlådan kan du bläddra i den digitala upplagan här. Hela jobbet ser du på sidorna 46-51 & 60-63. I nästa inlägg tänkte jag prata mer konkret utifrån detta stylingjobb om hur man kan tänka när man bygger en miljö, vare sig den skall fotas för ett magasin eller levas i. Hoppas ni tycker det verkar intressant! Ha en fin helg, för mig blir det trädgårdsarbete både i torpet och hemma på vår gata i stan.

Med drömmar om en blomsteräng

Är det någon som minns sist vi hade en påsk med försommarvärme? Inte jag ialla fall. För mig är påsken föknippad med isbjörnskyla och ett vårigt bakslag mitt i en gotländsk star-äur. Vår vana trogen så skippade vi en påsk på Gotland eftersom vi har en sommarresa dit inplanerad, istället blev det torpdagar i något som närmast kunde liknas vid svensk högsommar.
 
Vi krattade löv i tre dagar och sen hade vi egentligen en snutt stenmur till att jaga fram ur trädens avlagda kläder men då kände både Jesper och jag att det var dags att göra något roligare. Som en tjusig entrérabatt och en pallkrage sommarblomster till exempel.
 
 
Pallkragen är egentligen en del av något som gissningsvis varit en gammal köksoffa och rotades fram ur torpförrådet redan 2013. Förra sommaren grävde jag en grop och lade gammalt tegel som grund för att bespara träet från att ligga med markkontakt. Hela förra sommaren kallades den för likkistan där den stod, inte så smickrane precis. Nu kläddes insidan med markduk och sen fyllde vi upp med löv, kvistsar och gammalt gräs, perfekt fyllmaterial och jordförbättrare. Jag plattade till allt eftersom efter bästa förmåga.
 
 
Det är alltså ingen överdrift när jag säger att M I N S T tio skottkärror åkte ner i pallkragen. Det trampades och vattnades ner i omgångar så väldigt mycket fick faktiskt plats...
 
 
...innan vi till slut välte ner 100 l köpejord också. Jord som legat ute med hål i säcken ett år eller så, jösses vad tung den var! Det behövdes inte panikvattnas om en säger så.
 
 
Jag rotade fram alla gamla fröpåsar jag kunde hitta, även om vissa passerat bäst före-datum. Nu var det dags att läsa på påsarna vilka fröer som kunde direktsås i april och vilka som vill vänta till i maj/juni. Fröerna är typiska impulsköp (av Boo) på Ica och vissa har som sagt utgånget datum men jag tänker att vi testar. Tar de sig så tar de sig. "-Äntligen" tyckte Boo när trädgården prioriterades.
 
 
Vi tog alla som kunde sås nu i april och gjorde en riktig blomster-cocktail; Pionvallmo, sommarmix, Malva och Vallmo tjoff ner i ett glas.
 
 
Sen strösslade vi ut dem över halva pallkragen och puttade över lite jord på dem. Jag älskar att bredså, det blir vildare sådd och går ju så mycket snabbare också.
 
 
Avslutningsvis täcktes pallkragen med ett par gamla fönster för att hålla både värme och fukt. Torpet ligger ju i odlingszon 1 vilket är Sveriges kanske mest tacksamma odlingzon men det är fortfarande frostnätter så lite fiberduk får hjälpa till att hålla värmen ett tag framöver.
Det ska bli så himla spännande att följa utvecklingen av denna lilla blomsteräng i kubik och om en månad eller så blir den andra halvan kuvös för Luktärt, Pensé och Rosenskära. Den tjusiga rabatten är fortfarande under frammarsch så den får jag visa vid ett senare tillfälle.
 
Mobilbilder: Sara Zetterström

Snittblommor i säsong

Jag läste Maria på Husligheters inlägg om snittblommor igår och hon satte verkligen huvudet på spiken hur jag själv förhåller mig gentemot snittblommor nu och den negativa klimatpåverkan de generellt står för. Hon har gjort en matnyttig sammanfattning med konkreta tips på hur man kan tänka och har dessutom bra följartips för att lära sig mer genom ex. #blomsterupproret. Jag drömmer fortfarande om en egen blomsterträdgård men är inte där än vare sig kunskaps- eller prioriteringsmässigt så istället tog jag fasta på att plocka in lite frystorkat i vaserna och vad är då bättre än att gräva där man står? Eller ska jag säga går, för morgonens promenad bjöd på flera vassruggar så det var bara att knipsa av några strån och bära med sig hem.
 
Där det finns vatten finns det ofta vass, längs ett dike, en sjö eller å till exempel.
 
 
Ståtliga vass-strån kräver en vas modell större. Faktiskt perfekta i min stora Pallo som jag annars kan ha svårt att hitta tillräckligt långa blommor till.
 
 
Det jag gillar med den torkde vassen är de långa smala skaften som bryts av med större duniga vippor i toppen. Lite lagom majestätiska utan att slå sig för bröstet sådär.
 
 
Familjens fjärde medlem inspekterade dekorationen och pressade sig sedan ned mellan lampan och vasen för en liten vilopaus så jag antar att dessa gratis-snittblommor i säsong fick godkänt även av våran luddboll.

Foto: Sara Zetterström

Nytt för mig - gårdagens loppisfynd

Jag hade egentligen siktet inställt på material till en maskeraddräkt eftersom Boo ska på tema-kalas på lördag, men visst är det ofta så, när man söker annat så finns där plötsligt så många andra fina fynd?
 
 
Eller vad sägs om; En brödkorg - perfekt till ensamfrukost eller kompisfikan. Vi har en liknande i torpet men bara en stor, klumpig historia här hemma. Så fint flätad! 2 m oblekt bomullsväv. Sparar på avokadokärnor & skal för att färga tyg, och sedan den sista tygaffären stängde i Kalmar förra året är det skönt att kunna fynda något man kan klämma och känna på. Osthyvlar. Alltså jag tror jag har en svaghet för loppis-osthyvlar. Rätt perfekt eftersom en i torpet håller på att tappa sitt spruckna skaft. Älskar de med träskaft och bara måste köpa dem om jag ser dem. Precis som med saxar. Och skärbrädor. Och... Servettringar är ingen svaghet precis men tyckte dessa i nysilver var så söta. De blir bra som komplement till våra i betong när man är många på festligheter.
 
Två askar, en i tenn och en i björk. För att askar är bra till mycket. Längre ner ser ni tennasken i sitt sammanhang. Hittade två fina ljusstakar i tenn. Det är så kul att fantisera om tidiagre ägare när det står namn i böcker eller graverat så här: "H.J. 7 - 5 1975", man undrar ju vad som hände den där onsdagen i maj för snart 44 år sedan. Kanske föddes en Henrik Johansson och det är hans dopstakar som vi nu får njuta av? Stekspaden till kolbullepannan gick tvärt av i metallen när vi var i fjällen här om veckan så denna rejäla sak blev en mycket vältajmad ersättare.
 
Efter diskning fick det mesta vara med på frukosten imorse.
 

Mjölkkannan är ju en fransk liten klassiker, jag tycker om att bre smöret med en nätt smörkniv i trä och träskeden var perfekt till min hemmagjorda lemoncurd.
 
 
De tre djupa tallrikarna blev jag förtjust i men tänkte ändå först strunta i dem eftersom jag är helst vill ha en hel uppsättning porslin hemma i stan då vi redan har udda-porslin i torpet.

 
Men tusan, de här gröna skålarna är så himla fina i glasyren att jag är glad att jag inte lämnade dem åt ett annat öde, de ser ut som om de vore emaljerade, inte sant?
 
Den lilla tennasken var ju helt oemotståndlig. Tänker perfekt till Boo's mjölktänder. Om hon någonsin kommer tappa någon vill säga, vet att hon själv tvivlar nu när kompisarna är inne på åttonde vändan för tandfen och hon har alla i behåll. Men snart så. Och då är asken redo!
 
 
Så fina och användbara grejer, blev nästan full i skratt hur fint de gifte sig med varann också. Allt för 160 kr, och allt är nytt - för mig! Just ja, maskeradgrejer hittade jag också men det får bli ett eget inlägg.

All quiet on the eastern front

Jösses, det var verkligen inte min mening att gå under radarn så här. Men den senaste tiden har jag jobbat som en liten dåre för att köpa mig tid för en idé som jag gått och burit på i snart ett år. Därav tystnaden. Har det inte varit privata inredningsuppdrag (har konsultat en lägenhet som en snickare renoverat i ett halvår nu. Så himla roligt att få ha ett finger med genom hela processen) så har det varit stylinguppdrag för olika möbelföretag och faktiskt ett rent fysiskt lagerarbete en period. Jobba och spara pengar på hög för att nu kunna ägna merparten av tiden till att affärsutveckla.Så svårt det där, att sålla bland det man brinner för och det som på sikt kan ge mer plats för det jag vill ägna mig åt mest i världen. Dessutom måste jag göra något åt bloggens infrastruktur. Jag själv tycker inte att det är jättekul att gå in på den så vad ska då inte du som läsare känna!?
 
Inser att det börjar likna "vargen kommer, vargen kommer" när jag upprepade gånger dyker upp, drar en snyfthistoria om hur lite tid jag har för bloggen, lovar att bättra mig för att sedan försvinna i ytterligare några veckor. Fattar verkligen det. Men du som är en trogen läsare som ändå hoppfullt kikar in här med jämna mellanrum (statistiken talar för att det är så). Vad vill DU mötas av nästa gång? Har du ett önskeinlägg? En ny spännade kategori eller något annat du är sugen på? Faktiskt har jag en hel del på lager själv men det vore ännu skojsigare att se om det finns något jag ska prioritera särskilt. För att bryta tystnaden. Lite mer "bara nytt på östfronten".
 
Idag har jag suttit på kontoret jag har tillgång till nu när jag ska sjösätta min idé, inte särskilt tråkig utsikt eller hur?!
 
Mobilbild: Sara Zetterström, Little miss fix it

DIY - tidningskorg av sadelgjord

 
En av de upcyclade grejerna jag visade i Nymo var en tidningskorg med sadelgjord. Ursprungskorgen hittade jag för 10 kr på Kalmar Stadsmission.
 
 
Jag skruvade isär delarna och slipade av dem med sandpapper innan jag vitlaserade dem med en slatt som blivit över från de platsbyggda möblerna i Boo's rum.
 
 
 
När jag sedan skruvade ihop den igen valde jag att montera gavlarna i rundstavarnas ytterkant för ett mer stilrent utseende. Ett par spillbitar skinn från ett annat pyssel blev lagom att häfta fast i de undre pinnarna som en fin detalj och för att hindra att korgen går ner i split.
 
Sadelgjord finns i olika material och bredder men jag valde en i linne eftersom det är ett fantastiskt naturmaterial, hållbart och vackert. 60 mm bredd blev det för det var vad som fanns hemma hos min närmaste materialbutik Tapetsören Wallin. Jag använde små klämmor och provde lite olika varianter med sadelgjorden för att se vad som blev finast och kom fram till att fem längder var proportionerligt och då satte jag saxen i den.
 
 
Sadelgjorden häftade jag fast med häftpistol upptill på rundstaven så att bandet dolde själva infästningen.
 
 
Som botten använde jag en spillbit (inte stuvbit som jag sa i Nyhetsmorgon) av playwood som också vitlaserades. Klart!
 
 
 
Antingen använder jag den fortsatt som tidningsställ eller så kanske den får tjänstgöra som vedkorg om Lisa vill ha tillbaka sin spånkorg.
 
Foto: Sara Zetterström

DIY - laga spånkorg med läderhandtag

Igår var jag inbjuden till Nyhetsmorgon i TV4 för att prata återbruk, Gör Det Själv och förhoppningsvis inspirera till att laga saker hellre än att slänga dem när de gått sönder.
 
När vi hälsade på Lisa & Marcus i mellandagarna satt Lisa och jag och bollade idéer inför programmet, smart att fråga ett riktigt tv-proffs tänker jag, och med mig därifrån fick jag hennes farmors fina gamla spånkorg, numera med avbrutet handtag - alldeles utmärkt att laga i direktsändning.
 
 
Ganska omgående föddes tanken att byta ut det gamla handtaget mot ett bälte av läder och jag passerade ett par second hand-butiker innan nyår och höll utkik efter patinerade skärp utan resultat. Då inventerade jag istället min egen garderob och hittade inte mindre än fyra skärp. Två arvegods, ett second hand-köp och ett nyinköp (hur nytt det nu är från 2001 vill säga). Egentligen är jag alldeles för nostalgisk för att slakta mina accessoarer hur som helst och jag hoppades faktiskt att second hand-fyndet jag gjorde för ett par år sedan skulle vara det som passade bäst för uppgiften. Men det var alldeles för smalt och opropertioneligt så det blev det inte. Istället var det bältet jag fick för sisådär 25 år sedan av mammas f d sambo Benny. Ett bälte som redan då hade ett antal år på nacken efter en avslutad karriär som ridande cowboy på High Chaparral - Smålands svar på Vilda Västern. Perfekt graverat, lagom slitet och i helt rätt dimensioner till den lilla spånkorgen.
 
Såg framför mig att små vagnsbultar skulle bli bra och fin infästning på vardera sida men när jag begav mig till byggmarknaden i onsdags med feber i kroppen så hittade jag inga. Istället föll ögonen genast på en liten gevärsknapps-skruv (hade aldrig sett en sådan förut) och det var ju vara så perfekt om man enkelt vill ta bort handtaget någon gång. Trots 10 googlingar så får jag inte fram vad den heter och jag fotade den inte innan jag fäste den i korgen. Får återkomma med en länk.
 
 
Sagt och gjort, mellan slot:arna (de korta inslagen på tv-språk) så sågade jag av det trasiga handtaget med en japansåg, fintandad och smidig. Jag förborrade korgen med en 3 mm borr och skruvade in knappskruvarna med hjälp av en skiftnyckel.
 
Bältet hade en fin rundning som jag använde som mall när jag kortade det. Jag utgick från det präglade mönstret som jag ville ha symetriskt längs hela remmen och ritade ut rundningen med en tuschpenna i båda ändar och klippte längs linjen.
 
 
Sen måttade jag ut ett behagligt avstånd för infästningen och tryckte hål i vardera ände av remmen med en håltång.
 
Här blev det lite bråttom (jag hade liksom fullt upp med att äta VM-choklad och skoja med de andra gästerna) så när det var dags att kliva in i studion igen och jag insåg att jag gjort för små hål fick jag de sista skälvande minutrarna innan take 2 snabbt som tusan knipsa ett par snitt med lädersaxen för att få på remmen på piggarna. Hade minst 5 sekunder till godo när remmen satt på plats, phew!
 
Skruvarna kostade 5 kr, skärpet var gratis om än med ett högt affektionsvärde och korgen blev som ny, eller faktiskt lite finare än i orginalutförande, om du frågar mig.
 
Foto: Sara Zetterström


Mot Nyhetsmorgon

God jul, gott slut och Gott Nytt år! Och vilken inledning på nya året sen! Befinner mig nämligen i Stockholm och ska snart packa ihop mig innan jag blir upphämtad för att åka ut till Tegeluddsvägen och TV4 där Nyhetsmorgon väntar.

Jag ska prata återbruk och Gör Det Själv. Jösses det är så att jag måste nypa mig i själv i armen, lyxen av att få möjligheten att inspirera till mer kreativitet och det helande i att jobba med händerna samtidigt som man skapar något vackert att vila ögonen på, i en så stor plattform som Nymo. Wiiiii!

Peppen (läs: magpirret) vet ingen gräns just nu. Om ni vill kolla så kommer jag vara i rutan kl. 09.26 och 11.07. Håll tummarna!

(null)

(null)


Om inte jag, vem? Om inte nu, när?

Vaknade med ett ryck med känslan av att jag försovit mig. Vågen av lugn när jag insåg att det är lördag och jag bara kan försova mig från livet självt spred sig genom kroppen och jag Sir Väs-gosade ner mig i kudden igen en stund, för det är ju också livet. Vissa helger är bara mer välkomna än andra helt enkelt.
 
Det är så mycket jag vill skriva om, sånt som far genom huvudet när jag gör annat men som försvinner så fort jag slår upp datorn för att plita ner det. Som att jag vill få fler att lyssna på Jonas Gardell i Framgångspodden, så mycket visdom och laglöshet i en och samma person. Som att jag vill svara på alla frågor som dök in via frågestunden på Instagram. Som att jag vill dela med mig av mer gör det själv-känsla för det är så mäktigt att skapa med sina egna händer. Som att jag fick ett så fint mejl häromdagen från en läsare och känslan av att kunna vara någons kompis fastän vi aldrig träffats (tack Malin) - så fint och sånt gör att jag typ får storhetsvansinne och tänker att tusan, varje människa må delvis vara en ö men varje människa har också världens möjlighet att påverka andra. Som Greta Thunberg som skolstrejkar för klimathotet och fått tusentals elever ex. i Frankrike och Australien att engagera sig. Magiskt! En annan sak är magknipet över ignoransen som råder i just tidigare nämnda klimatkris. För annars borde väl ALLA prata om hur vi kan förändra vårt beteende? Julklappshandeln borde nå bottenrekord i år och Black Friday borde vara ett minne blott och inte vuxit till fucking Black Decade. Läser inte folk tidningarna, ser de inte på nyheterna eller lyssnar på radio??? INGEN kan väl ha missat att vi bara har tio år på oss att vända på skutan Miljökatastrof för att rädda vår tillvaro på jorden. Jag menar, att vi människor bara är på tillfälligt besök det får man ju inse eftersom jorden klarat sig utan oss i miljontals år, men att så lättvindigt blunda för att sättet vi lever på är o h å l l b a r t och kommer bidra till att vi så sakteliga utplånas. Fast innan dess kommer det vara många decennier av ett helvete, I tell you.
 
Mitt dåliga miljösamvete har aldrig skrikigt så högt, min inre klimatkompass har aldrig stått stadigare och jag säger inte att det är enkelt att bestämma sig för att sluta flyga till exempel det säger jag inte. Herre gud jag älskar också att resa! Det är något av det bästa jag vet, att känna främmande dofter och bekanta mig med nya maträtter och guddomliga platser med människor som inte är... som jag. Att slappna av -att glömma det som är vardag och få sand, så finkornig att den knarrar som snö, på ställen man absolut inte bett om, särskilt så här års när Sverige är som ett svart slukhål mellan jobb och middagsmat. Eller swishet ner för ett oändligt vitt landskap där solen förblindar en och man carvingar skiten ur låren som aldrig mött den typen av mjölksyra i Gustav-backen. Jag fattar att man vill ha det, JAG vill också ha det, men till vilket pris?! Av samma anledning är det ett val att äta vegetariskt, även om jag kan dregla mig dyngsur över en flankstek med bea, klyftpotatis och ett glas rosé. För att inte tala om allt jag villhöver. Det uttrycket myntade jag för flera år sedan eftersom det blev så tydligt att jag har det mest grundläggande; tak över huvudet, mat på bordet, kläder på kroppen och kärlek från så många människor att jag inte hinner återgälda den tillfredsställande till alla. Resten är ju bara pynt. Ingen med ett illa dolt förakt av matlagning av samma kaliber som jag behöver ännu en skärbräda. Trots det villhöver jag ha även en femtonde i raden för att det ser så kontinentalt köksaktigt ut på min hugg-kubbe. Lång väg att vandra I tell you.
 
Om man inte ser skogen för alla träden så tipsar jag om att spana in och/eller ansluta sig till Klimatklubben.se (ja, genom att följa på Instagram och Twitter eller gilla på Facebook, man behöver inte ingå blodsbrödraskap eller sälja sina barn). Där finns tips både till den som inte vill skiljas från sin årliga Thailandssemester och den som tänker större och vill förändra själva kulturen kring vår välfärd som hotar klimatet. En bra början kan ju vara att från och med idag följa deras klimatsmarta julkalender!
 
Kanske en passus är på sin plats för ingen är perfekt och även om jag predikar om att ta cykeln till jobbet så kommer det dagar då jag väljer bilen och även om jag har det mesta jag behöver så kommer jag att handla saker jag villhöver och även om jag förespråkar hållbara alternativ så kommer även jag försätta mig i situationer där jag köper kemikaliestinna material till både hus och hem p g a tidsbrist, budget eller okunskap. Men låt det så sakteliga höra till undantagen. Låt oss stärka vår inre hållbarhets-kompass vare sig det gäller matsvinn, kommersiella högtider, kläder av fossila material eller ursprungsland på grejer så att det känns lite lagom dåligt i magtrakten och vi kan säga - det här är tillräckligt bra. Just nu är det detta jag mäktar med, och när jag har möjlighet så kan jag förändra/påverka/välja ännu lite bättre. Men för nu är detta gott nog.
 
Dessa bevingade ord har väl aldrig suttit mer kroppsnära tänker jag. If not me, who? If not now, when?
 
Illustration Hanna Wendelbo för Klimatklubben.se

DIY - miljösnällt sköljmedel

Det var flera år sedan jag slutade använda sköljmedel, strax innan Boo föddes tror jag det var. När jag läste om hur dåligt det är för både människa och miljö så kändes det som ett självklart val. Det finns många argument för att inte använda sköljmedel och två av de viktigaste är förorening av grundvatten samt utveckling av allergier. Så varför används sköljmedel då? För att göra textilierna mjukare, ta bort en del av den statiska elektricitet som uppstår vid tvätt av syntetiska plagg och för att det ska lukta gott helt enkelt. Hemma hos oss föredrar vi frottén lite rivigare och vissa plagg kan till och med skadas av sköljmedel, till exempel förlorar många träningskläder sin förmåga att andas och absorbera fukt och handdukar får sämre uppsugningsförmåga. Så här års blir det extra påtagligt att vissa blusar smiter om kroppen på ett obehagligt sätt (ja alltså att de är elektriska, jag menar inte sådär som efter en vecka med julmat i överflöd) och då använder jag ett miljösnällare alternativ med i stort sett samma egenskaper som en kemikaliebomb till sköljmedel. Den innehåller bara tre ingredienser och en av dem är valfri;
 
  • vatten
  • ättika
  • etierisk olja (valfritt)
 
För en liter sköljmedel behövs 7,5 dl vatten som man kokar upp och låter svalna, 2,5 dl 24% ättika (fungerar som mjukgörare, använder man 12%:ig behövs dubbelt så mycket) och 10 droppar av valfri doftande olja. Blanda allt i en flaska.
 
Jag använder Primaveras oljor som jag beställer från Jordklok.se. Min favorit är Citrongräs, jag har även testat Rosengeranium men föredrar den milda citrondoften på tvätten. Om man gillar lavendel så är det ett dofttips för att hålla skadedjur borta från garderoben för det gillas inte av exempelvis mal. Dosera som vanligt i tvättmaskinens sköljmedelsfack, glöm inte att skaka flaskan så att oljan blandar sig innan användning.
 
Foto: Sara Zetterström