Nya tv-favoriten jag alltid somnar ifrån.

Nä, jag orkar inte hålla mig vaken denna måndag heller *gäsp*. Så typiskt när det nya favvoprogrammet på TV8 just börjat, Hustoppen. I Hustoppen går arkitekten Andreas och inredaren Jannika husesyn i några av Sveriges mest spektakulära hem, och objekten bedöms sedan av en namnkunnig jury i såväl funktion, inredning och design. Programmet som sådant riskerar kanske ingen Emmy-nominering men jag fullkomligt älskar att kliva över tröskeln i andra människors hem, särskilt när de erbjuder en visning utöver det vanliga. Tur att det finns något som heter Play.


Foto: skärmdump från TV8

Boktips: Fixa hemma

Efter att äntligen ha lite energi tillbaka har jag åter igen massa fixartankar och små- (och större) projekt på g här hemma. Här kommer ett boktips i samma genre: Fixa hemma. Boken har funnits i handeln sedan i slutet på sommaren, är skriven av Sofie Sjöström som är industridesigner i botten, och beskriver enkelt och tydligt 60 DIY-lösningar allt ifrån klädhängare till stolsöverdrag, för oss med snickar- och sykunskaper på hobbynivå. Själv är jag sugen på ett och annat projekt för att inte tala om kreativiteten för helt andra hemmafix den triggar igång. Blir du också nyfiken finns den bl a att köpa här, där du också kan provläsa lite.


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Lördagsväder och kylskåpspoesi

Jag hittade mitt gamla Magnetic Poetry som jag köpte på Habitat i London för en halvt liv sedan. Kul när tiden visar saker man tröttnat på i ett nytt sken. En typisk smårolig inredningsdetalj, särskilt efter en fest då man aldrig riktigt vet vilka smygpoeter man bjudit in. Idag skiner solen från en klarblå himmel och det känns onekligen som vår i luften. Vore det inte för att Kung Bores blåsiga kusin härjar utomhus så hade jag tagit just denna prosa på orden, satt mig mot husväggen och skaffat lite "flugskit" på näsan.

Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Lilla färgskolan del I: NSC S 0520-B70G?

Dels vill ni att jag ska skriva mer om färglära och dessutom väckte förra helgens sovrumsbild frågan om vad väggfärgen heter, nu kommer två flugor i en smäll så här på fredagkvällen.

Kanske har ni förstått att det finns något slags system bakom bokstavs- och sifferkombinationen på de olika kulörerna? Vissa fabrikat använder sig av fantasinamn och även om "Sockervadd" är vackert och härligt så betyder det olika saker för olika personer. Med Natural Colour System (NCS) har man en universell benämning och här kommer en förklaring. Kanske tycker du detta är för tråktekniskt, ja men då kan du väl som jag kalla just den här färgen för Surfgrön och invänta ett mer inspirerande blogginlägg.

Vad är färg?
Färg är det vi ser, en subjektiv visuell upplevelse. Kortfattat är färg ljus med olika våglängd, och något människan uppfattar när ögats ljusreceptorer stimuleras. Om alla våglängder träffar ögat samtidigt så upplever vi vitt ljus. Ju färre våglängder som ögat förnimmer desto mörkare tycker vi att det är. Svart är alltså ingen färg i den här meningen utan endast frånvaron av ljus.

NCS
En normalt seende människa kan uppfatta 10 miljoner(!) färger. För att kommunicera färg används i många länder NCS - Natural Colour System som är ett logiskt färgnummersystem som är byggt på hur människan uppfattar färg. NCS är en svensk uppfinning, där Anders Hård anses vara upphovsmannen, och svensk standard sedan 1979 baserad på 1950 olika färger och näst mest använd i världen efter PMS - Pantone Matching System.

Hur systemet är uppbyggt
NCS bygger på de enda sex färgerna som människan uppfattar som rena: de kulörta färgerna Rött (R) Blått (B) Grönt (G) och Gult (Y) och de okulörta färgerna svart (S) och vitt (W). För att man ska förstå relationen mellan färgerna så används NCS Färgkropp. De fyra kulörta färgerna är placerade med jämna mellanrum i en cirkel och ges en tredje dimension genom en linje mellan vitt och svart genom cirkelns mitt. Om man skär färgkroppen lodrätt får man Färgtriangeln och delas cirkeln vågrätt bildas Färgcirkeln sedd uppifrån.
För att benämna en färg pratar man om kulörton och nyans.
S 0520-B70G
S står för andra standardiseringen (Second Edition), att det är en NCS-färg. De första två siffrorna berättar procenten av svarthet, de följande två siffrorna är färgstyrkan. Adderar man dessa siffror och subtraherar summan med 100 får man färgens vithet. I det här fallet 100%-(05%+20%)=75% vithet. Dessa fyra siffror indikerar alltså nyansen. Den sista delen av betäckningen visar vilken färgfamilj den tillhör. I det här fallet visar B att den här färgen är blå och följande nummer berättar att den har 70% av efterföljande bokstavsbetäckning, i det här fallet G för grön. Så det är en blå (30%) med 70% grön. Den här delen refererar man till färgens kulörton. Summan av kardemumman är alltså att S 0520-B70G är en ljust grönblå färg.

Ja, jag sa ju det. Surfgrön.

Jag hoppas att jag inte fått något om bakfoten då jag är riktigt trött nu, min sovklocka har ju liksom ringt för länge sen. Det flådiga livet som pendlar-preggo... Jo jo. (Och nu menar jag inte att jag pendlar mellan att vara gravid och inte utan att jag har skitlångt till mitt jobb och en halvtidstjänst på tåg i kombination med hormoner gör nog vem som helst trött som sju ålderdomshem.) Natti natti!


Foto: färgsystemet från NCS, bilder från Happy Homes och Nordsjö Idé & Design i eget kollage

På önskelisten: skärbräda från Made A Mano

Just nu har jag lite vårkänslor tror jag och med dem kommer en önskan om att fixa, förnya och förändra. Något som gärna får flytta in hos mig vilken dag som helst är det ljuvliga laserade lavastens-plattorna från Made A Mano. (Låt gå för att deras kontor inte var superinspirerande men skit i det, kolla in golvet! Ursäkta för bilden, det är lite bloggstyle på den, skjuten från höften.)

Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Jag gjorde ett spontantbesök i deras showroom i Köpenhamn innan jul och där finner man beslutsångesten personifierad. Man vill ha precis alla fina varianter av skärbrädor och bordsunderlägg. Och smakar det så... En platta 35x39 cm kostar ca 800 kr. Så alltså, Kaluri - skjuts in på önskelistan.

Foto: Made A Mano

Något för vintertrötta kroppar

I denna stund sitter vi, ett gäng tjejer, förmodligen med fötterna nerstuckna i varsitt fotbad och med en uppiggande smoothie i handen. Jag vet att jag nämt det förut och fortsatt så träffas vi i vår "junta" varannan onsdag och umgås, pratar förhållanden, drömmar, jobb, barn och livet i allmänhet. Ibland kan vi råka pyssla med något, som julkort eller ett broderi-som-borde-varit-klart-för-längesen *harkel* men oftast är det just umgänget, en god kopp te och bakverket för dagen som är det fina med våra träffar. Men idag kör vi alltså spa-junta här hemma och jag tror inte att man behöver vara i fjärde månaden för att inse att lite kropp- och själsvård inte är så dumt så här i slutet av februari. Jag plockade ihop det jag hade i kräm- och saltväg här hemma och de spaiga små handdukarna fick jag låna av bästa Frank frisörer, och då följde snygglacken med som en bonus. Perfekt för vinterskodda fötter, jo-jo (Obs! Det där räknas nog som reklam, be aware...).


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Colourmania!

Den sista veckan på den senaste utbildningsmodulen handlade mycket om att resa tillbaka till mina år på Designprogrammet i Pukeberg. Presentationer, kreativa processer och färglära deluxe. Beträffande det sista så, no offence till de två veckorna av färgblandande hösten 2004 för att förstå färg, men att tillbringa dagen tillsammans med lågmälda men tusenfalt inspirerande Lea Kumpulainen var något alldeles i hästväg. Lea fanns på Ikea i många år innan jag ens var en liten påtänkt cell och har de senaste 20 åren jobbat med Ikeas färger och stilar (OM jag vill ha det jobbet!). Vi gjorde djupdykningar i NCS-havet som innehöll både lite matte och massa känsla, något för båda hjärnhalvorna alltså och crawlade mellan vithet, nyans, kulörton, mättnad och kontrastförstärkning. Färglära är hur kul som helst och något jag gärna pratar mer om här på bloggen om ni är intresserade.


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Att kliva utanför boxen

Min dator är inte riktig vad den borde vara efter "renoveringen" i torsdags så för tillfället har jag ingen internetuppkoppling på just laptopen och inget bildbehandlingsprogram på iMacen här hemma så bloggandet går knappast på räls just nu. Efter något av en minneskortstafett kommer här en uppdatering med en av förra veckans höjdpunkter. Jag berättade ju att vi hade en heldag med David Carlson och förutom att han berättade om sitt breda arbete så ägnade vi dagen åt en workshop. Vi började med att skriva ord och fraser som vi förknippar med meningsfull design. Det regnade post-its och efter detta jobbade vi i grupper med utvalda ord som vi utvecklade till designidéer (som skulle visas i en fiktiv utställning på Kulturhuset i Stockholm), dessa bedömdes sedan efter sitt nytänkande och sin relevans. Det är så fantastiskt nyttigt och roligt att släppa taget och tänka utanför den berömda boxen att jag önskar att övningar som denna stod på mitt schema månatligen.



Foto: 1a bilden är från David Report och resten tagna av Sara Zetterström, Little miss fix it


Söndagssysslor

Söndag är lika med fixardag så här städas och tvättas det för fullt. Finns det något mer underbart än att vakna tidigt till en oplanerad dag när solen försiktigt kikar in genom fönstret? Solen är en riktig kompis, hon får t o m dammsugaren att känna sig välkommen i gänget... Vilken är eran favorit-söndagssyssla?


Foto: Sara Zetterström - Little miss fix it

Fruktsallad till frukost?

Som dessert framför Melodifestivalen ikväll blev det en ny variant av fruktsallad och den blev faktiskt inte alls pjåkig så om någon av er har tänkt sig en riktig härlig, lång söndagsfrukost så kommer här ett gott och nyttigt tips:

Blanda grovt hackad melon, kiwi, ananas, päron, jordgubbar och physalis. Strö över urkärnad passionsfrukt och färska hallon. Toppa med en dressing gjord på saften från en lime, några matskedar flytande honung (gillar man inte smaken av honung så funkar nog lite råsocker lika bra) och 1/2 dl hackad mynta. Servera hela härligheten med mild vaniljyoghurt eller Kesella vanilj. Mumma!

PS. Jag är så glad över att Björn gick vidare på sin rappande Ranelidska! Efter förra helgens föreläsning tillhör jag definitivt hans fan base och visst röstade jag både en och två gånger...


Foto: Sara Zetterström - Little miss fix it


Positivt tänkande

Det blir inte alltid som man tänkt sig, men jag har i alla fall ha ett grymt examensarbete framför mig! I keep you posted. Nu blir det fredagsmys och På spåret-final hemma hos goda vänner. Happy Friday!


Foto: Keep Calm Gallery

En heldag med David Carlson

Den här veckan har jag hållit hus i Ikeas nya mötescenter i Älmhult. Nya fräscha konferenslokaler med fina inredningsdetaljer, jag gillar särskilt björkstammarna med pilar som visar vägen, även om just svart/gult inte är min kopp te direkt så är det fint med ett naturligt inslag. Och väggschablonerna i svart är ju läckra.

Idag har vi haft en heldag med David Carlson, han som grundade David Design en gång i tiden, och mannen bakom Designboost för att nämna något. Han har lärt oss allt han kan om "Make Design Matter" och har dessutom grymt långa och känsliga tentakler som känner av vart vindarna blåser på designfronten i allmänhet. Hur intressant som helst och jag har sugit åt mig som en svamp! Vi har även haft en grymt rolig workshop tillsammans och jag tänkte visa lite bilder senare om ni vill se. Nu åker dessvärre min plupp in på Mac-akuten över natten, den verkar också må tjyvtjockt så kanske blir det en mini-Mac i sommar..? (Eller så har jag 70Gb bilder som fyller systemet *host*.)


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it



Pin it!

Jag har märkt att det här med blogg-scoop inte är min starka sida, jag tänker helt enkelt inte på att tipsa om allt om jag så sitter på en guldgruva, kalla mig tanklös eller, gud förbjude, snål men ska jobba lite på det. Börjar med att tipsa er om Pinterest, ett arkiv av inspiration! Kanska något du redan använder? Själv har jag haft det i jobbet i kanske 1,5 år men skapade först ett eget konto i höstas, för om sanningen ska fram är just "pinnandet" inte min starka sida heller, det är mest den visuella inspirationen jag är ute efter.

Man går in på pinterest.com och vill man själv inte skapa sina egna anslagstavlor med inspirationsbilder så kan man bara använda sökfältet och spana runt. Men vill man börja bygga upp ett litet arkiv med fina bilder, smarta lösningar och inspiration deluxe, eller sprida sina egna bilder (länka till sin blogg) och följa andra så börjar man med att be om en inbjudan (Request an Invite) så tar det ett par dagar eller så innan pinterest-teamet har behandlat förfrågan och man får tillgång till härligheten. Fråga mig inte varför denna byråkrati men så är det. Sen laddar man ner en Pin it-knapp till sitt bokmärkesfält å då är det bara att åka. Har man ett facebook-eller twitterkonto loggar man in genom det, smidigt.

Kan du inte vänta? Lämna en kommentar med din mejladress så skickar jag en inbjudan ikväll. Happy pinning!


Foto: skärmdump från Emmas inspirationstavla, hon är mycket flitigare än jag!

Sovrumsinspiration

Att vänta tillökning är ju inte bara en fysisk påfrestning, det sätter verkligen fart på nesting-lustan också. Vår lägenhet må vara stor till ytan för två vuxna och en, i dagsläget, "halv banan" (jag skojar inte, så löd jämförelsen i gravidappen) men särskilt välplanerad kan man inte beskylla den för att vara. Kontoret är ju ett aldrig avstannande projekt till Jespers stora förtret och nu har jag fått en ännu en lysande idé. Jag har vänt och vridit på den där rumsytan sedan vi fick nycklarna i handen 2007 men det var först i julas som jag fick en uppenbarelse: rummet ska bli sovrum och dold förvaring en masse. Idag är det kontor/pyssel/tvätt/kläd/stök-med en-miljon-boxar&lådorrum, men genom att jag hittat ett sätt att slå upp två väggar på för att skapa en renare rumskänsla och samtidigt behålla klädkammare och ytor för enorma mängder (nåväl) dold förvaring så kan det bli ett eminent sovrum för både oss och bananen i pyjamas. Surfrummet blir ett minne blott. Tänk er, molntussar, sommarvarama vindar, äppelblom med en liten touch av industri... Get the picture? Ett första steg är att denna sängen flyttar in. Problemet är bara att ramen endast finns till 160 cm och vad jag har hört så verkar att downsiza när man utökar antalet nattgäster vara lite osmart. Funderar på om jag kan lämna in huvud- och fotgavlarna till en snickare som förlänger dem/bygger längre replikor. Någon som har erfarenhet av liknande projekt? Jag viftar med dumboöronen!


Foto: Marcus Lawett, publicerat i Residence 01/2012

Hormonell eller inte, detta är så vackert att jag blir tårögd

Igår fick jag en hälsning här på bloggen, från en tjej som jag uppenbarligen inte känner, och hon gjorde mig alldeles varm i hjärtat och jag blev än en gång påmind om storheten med min blogg. Trots att mina besökarantal är blygsamma jämfört med de största, även om jättemånga nya har hittat hit de senaste dagarna efter en länk på blogg.se, ni är såå uppskattade och välkomna! För utan bloggen hade jag inte haft det dagliga utbytet med alla er läsare och visst, jag ger av mig, mitt intresse och min kunskap men även om jag oftast är alldeles för dålig på att besvara era kommentarer så ger ni mig tusenfallt tillbaka. Jag älskar't ska ni veta! Här är ett utdrag av det fina:

"Hej Sara!
Vill bara säga en sak. Det finns många stora inredningsbloggar. Jag följer inte de, jag följer dig. Inget illa menat mot andra men jag fastnar helt enkelt mer för din än för många andras ... Du gör mig mer inspirerad. De större bloggarna är fyllda med reklam och uppdateringarna känns lite mer slavmässiga "det-här-är-mitt-jobb"-stilen, jämfört med din som är renare och mer entusiastisk och äkta. Då tar jag hellre att inläggen kommer lite mer sällan och ibland med ojämna mellanrum :) Kram (fast vi inte känner varann) /Linnea"


Åh Linnea, tack från djupet av mitt hjärta (tur att jag skriver detta idag och inte imorgon på alla ♥ dag, det hade blivit lite cheesy va?)!! Du anar inte vad detta sporrar mig, inspirera mig, triggar mig att jobba hårdare för att bloggen ska vara rolig att besöka gång på gång och gör mig än mer ödmjuk mot er alla som sitter där på andra sidan skärmen och ger varma kramar till vilt främmande människor. Tack!


Foto: via Pinterest


Inspirerande hembesök

Idag har vi just presenterat våra hembesök för ett sextiotal kollegor. Vi satte ihop presentationen i fredags och jag fick då tillfälle att titta igenom bildmaterialet, tur i "hål-i-fickan"-oturen så hade jag sparat alla foton innan kameran försvann i Prag. Den här lösningen på tidningsförvaring tycker jag om, man har ställt dem i BLADET glasvas från IKEA, klart snyggt. Klara vaser passar väldigt bra till förvaring, jag hittade själv ett nytt användningsområde i morse som jag ska visa senare. Mindre snyggt är kanske denna färg på väggen men vaddå, smaken är ju belant som baken - delad.

Appropå baken. Som lite kuriosa så kan jag berätta att toalettlocket ALDRIG är öppet efter användning hemma hos oss något jag ser hemma hos många andra. Nu är ju jag knappast någon Feng Shui-expert men jag har hört och tagit fasta på att positiv Chi (energi) sugs ner i toaletten om locket är öppet. Dessutom föredrar jag tjottan lite mer inkognito än a la too much information... Men det kanske bara är jag?


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Egentid och den nya lilla svarta

Jag hittade min ersättningsbuss till slut och har nu bytt till tåg som tagit mig halvvägs hem. Hade ett fantastiskt resesällskap av en dam vid namn Lotta på bussen men nu är det egentid som gäller. Måste ju börja öva på mammavokabulären så att säga. Tidningsinspo, musik och plitande i min nya "little black book" från Granit, med plats för alla bubblande idéer som kommer som ett brev på posten efter en helg som denna...

 

Mobilfoto: Sara Zetterström, Little miss fix it

 


Dagen efter bloggeventet

Det är inte utan att jag är lite matt i lacken efter helgens tjejhelg deluxe. Ja först och främst lite kvalitetstid med Frida. Blir alltid så pepp efter en dejt med den kvinnan. Och sen mötet med alla andra tjejer (sportade blott 3-4 män) och gamla goda bloggkollegor. Det var ranelidska, sminktips, hårstyling, lotterier, goodiebags (i plural), tapas och skratt. Det skålades och skrattades och det var nästan att jag körde en 24-timmars i vaken tid. Kolla in alla detaljer hos Emma själv, en stor eloge som arrangör till henne. ALLT var så välfixat! Nu har jag precis vinkat av fru Ramstedt och dukat upp datorn här på Espresso House där äppelmusten är att dö lite grann för.

Kollade nyss avgångarna och kan inte hitta den som stämmer överens med min bijett så det är nog bäst att jag lägger lite energi i den frågan så att jag kommer hem någon gång... Ha en skön söndag!


Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Den enda ostätaren

Nope, det gick minsann inte att somna om så här har de blå varit öppna sedan 03.34... Tågets vagga är mitt sista hopp om lite extra sömn, men nu var det inte det jag skulle skriva utan här kommer en hyllning till Ikeas påsar ISTAD. Fy tusan så bra de är. Jag som är den enda ostätaren i familjen och tidigare alltid fick slänga svamphärdarna kort efter att de såldes under namnet ost, ungefär tre limpor för tidigt, har nu en fräsch Sture i flera veckor. Och till er som opponerar sig mot plastpåsar som omiljövänliga säger jag bara; återförslutningsbara mina vänner. Återförslutningsbara.

Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

 

 

 

 


Som på julafton

Jag ligger och är alldeles klarvaken. Vet inte om det är eventfjärilar, en preggo-grej eller jetlag (nyss hemkommen från Prag, ni vet). Igår var det en hypereffektiv dag på jobbet, men vad resten anbelangar not so much. Först ramlade min Canon G11 ur jackfickan i en taxi i Prag, med bilder från studenten -97 till nu ungefär. Det enda som känns bra är att upphittaren förmodligen kunde sälja den på e-bay för 3 månadslöner. Köp nåt snyggt vettja. Som grädden på moset åkte jag hem från Älmhult igår men det gjorde inte min resväska som stod kvar på tågstationen. Och ni förstår ju att den är lätt att tappa bort, den är ju bara 60x80x40 cm, ljusblå och rymmer en mindre kollega. Tur att det var just Älmhult och inte Baltimore för då hade den varit sprängd vid det här laget. Först var det lite lustigt, för då skulle min vän Anna skicka på den på nästa tåg. Sen gick strömmen och alla tåg norrut ställdes in och då kom jag på att både kamera nr 2, smink och neccesär fanns i väskan och då började jag nästan gråta. Tänk att träffa Ranelid osminkad, jag hade ju likabra kunna bytt namn till Mollgan. Lucky me så susar mitt tåg snart förbi Ikeametropolen igen på väg mot Malmö och underbara Elin kommer stå där och slänga in förnödenheterna i farten. Hoppas hon inte tar fel på påsen med taxfree-krämer och påsen med smutstvätt bara... Nä hörrni nu ringer väckarklockan om 40 min, dax att fånga lite skönhetssömn.

 

Mobilfoto: Sara Zetterström, Little miss fix it

 


I en annan del av Prag

Det har varit ett par fullspäckade dagar här i Prag, men idag fick jag lite välbehövlig sovmorgon och har precis haft en lång dejt emd frukostbuffén. Tillsammans med tre kollegor är jag i Tjeckien för s k hembesök. Man hälsar på hushålll med olika boendesituationer, inkomst, sysselsättning och civilstatus för att scanna marknaden och pinpointa landsspecifika behov, traditioner eller vanor. Det är väldigt roligt och berikande för mitt jobb som inredare att ta del av andras vardag och igår träffade vi ett par som förvarade spirituosan i ett hörn på toaletten av den enkla anledningen att det alltid var svalt där. Bara en sån sak. Idag ska de två sista besöken bockas av och förhoppningsvis hinner jag uppleva något kulturellt eller annat välgörande innan hemfärd i morgon.


Foto: iphone-bilderna är mina egna

Lite länkkärlek i väntan på nästa julklapp

Jag pratade med min storasyster och ämnet var logistik kan man säga. Efter gårdagens avresa ser nämligen min vecka ut så här: Malmö-Köpenhamn-Prag-Köpenhamn-Älmhult-Kalmar-Malmö-Kalmar… Ja ni ser ju själva vilken turnéplan. När jag förtydligade att helgen i Malmö handlar om pleasure snarare än business så utbrast hon: -Säg inte att du ska på Emmas bloggevent!?! Jo, huvudet på spiken kära du. Hon replikerade med en mening som innehåll både en och två dössynder kan jag säga.

Så här var det: jag snubblande över bloggen Att vara någons fru i somras, när jag googlade något bebis/graviditet-aktigt och har sedan dess varit fast. Jag brukar lovorda denna sköna blogg (jag inbillar mig även att syrran började följa den efter ett tips från mig, precis som med UnderbaraClara för ett par år sen men det låter vi vara osagt) och hade den som en joker i leken när Frida och jag senare bytte bloggtips, något vi gör regelbundet - Jag har en rolig sa jag, den handlar inte om inredning men jag har fastnat i den och blir väldigt inspirerad av att hon skriver så bra och roligt. I utbyte fick jag Riazzoli. High five! Änd de rest is history som ni som följer Trendenser vet. Nåväl, när så tomten kom i julas så hade han en klapp signerad Fru Ramstedt och det var inget mindre än en co-biljett till Att vara någons fru-eventet i Malmö. Ja, vad säger man? Kanske att blogga är en av de saker som lett mig till de mest oväntade upplevelser och värdefulla människor i livet. Så sprid lite länkkärlek go' vänner, man vet aldrig vart det tar en.


Friskt vågat kollage med skärmdumpar av dessa fantastiska kvinnors blogg-headers

En lördag full av semlor

Igår kväll blev jag sugen på att baka semlor och bestämde hastigt och lustigt att bjuda några kompisar till lördagsfika. Sagt och gjort och eftersom naturen numera kallar samtidigt som tidningsbudet klampar i trappan var jag uppe långt före tuppen och bakade 16 semlor. Jättekul att göra egna men note to self: lägg till 30 min-1h på den uppskattade tillagningstiden, det är många moment. Nåväl, här blev det rena kalasstämningen och mina nederländska födelsedagsvimplar från Maria åkte till och med fram. Jag gjorde en blandning av dessa båda recept, lite enklare än Roys men goda och mycket luftigare än fjolårets. Nu är det packning inför min utbildningsvecka i Prag som gäller. Trevlig lördagkväll på er!


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it


Jag, en symaskinsbödel

Senast häromdagen.. eller förresten, först måste jag bara säga: Tack snälla ni för alla peppande och värmande kommentarer! Det var inte en helt självklar grej att outa våra barnlösa olycka här på bloggen men det bevisas bara än en gång vilka fina läsare jag har och tänka sig att jag har nästan inte orat mig ett endaste dugg sedan igår lunch (förutom de gånger jag tänkt att: nä nu jinxade jag det allt.. när jag bloggande om det och alla vet och...)

Hur som helst, senast häromdagen hintade jag ju om att jag har ett kuddpyssel på g och det är inte det enda syprojektet som hovrar i min pysselhjärna ska ni veta. Med en bebis kommer det ju massa möjligheter till att gå bananas med tyg men det finns bara ett litet problem. Min Husqvarna har lagt sig med pressarfoten pekandes mot skyn!


Efter lång och trogen tjänst så vill den liksom inte riktigt längre. Jag tog den till Symaskins-Arne här i stan, ja ni hör ju på namnet att han inte jobbar som frisör, och han meckade och petade och förfasades över den människa som "renoverat" min trotjänare genom att fylla den med olja. Bland annat. Jag förklarade överslätande att det var en riktig symaskinsfantast i Visby som på ålderns höst roade sig med att just "renovera" symaskiner (och sälja dem till intet ont anande fixarfröknar med dåvarande studentplånbok). Arne (får vi anta, han presenterade sig aldrig) skakade än en gång på huvudet och menade på att han kunde ta sig an en service men utan garantier på bättring, om jag tyckte det var värt 750:-. För att i nästa andetag sälja på mig en sprillans ny digital variant och trots dess fula yttre (vad är det med tillverkare som ska tjeja till saker, jag hatar sånt) så rabblade han upp både en och sjutton anledningar som lät vettiga varför jag behöver just en Janome (Decor Computer) 4030. För 6000 spänn. Finns även i webbshop här

Nu vad? Jag vill verkligen ha en symaskin och jag blev lite såld på den här blommiga historian och när jag ringde Jesper och liksom bara planterade det sorgliga faktum att Husqvarnan är bortom räddning (??) lät han helt och fullt med på noterna, jag fick honom till och med att säga Men är det inte dags att köpa en ny då? Va, tror du? Jo, kanske det sa jag knipslugt. Men när jag även sa vad den kostar hjälpte det inte om så 150 pressarfötter hade ingått i priset, han lade i backen. Men, men jag menar han jobbar ju med strategiskt inköp hela dagarna och tycker alltid allt kostar för mycket.

Nu behöver jag lite hjälp här. a) En digital maskin skrämmer mig, vad tusan gör man om den börjar krångla, en mekanisk kan man ju alltid skruva lite på? b) Vad är ett rimligt pris för en bra symaskin som har lite fiffiga finesser mer än knapphål när man trots allt bara hobbypysslar? Vad har ni för något? Och OM nu någon råkar kika in här ikväll så är jag supertacksam om du lämnar din åsikt, om inte annat för att hejda mig för annars lutar det åt att jag sätter på mig spenderbyxorna imorgon och ringer Symaskins-Arne för att baxa hem 7,7 franska kg.


Little miss preggo

Hörrni, jag har något att berätta. En sån där jobbig hemlis som jag har ruvat på i tre månader nu. Bokstavligen ruvat på. Jag är gravid! Och kanske såg ni Vetenskapens värld i måndags och vet att det är ett litet mirakel att alla människor blir till, men i vårt fall så har det dessutom varit en väldigt lång resa med drömmar och besvikelser. I över tre år har vi längtat och varit superföräldraredo om man nu någonsin är det. 3 år av frustration, resultatlösa utredningar, varförs, akupunktur, husmorsrecept och långväga IVF:er - provrörsbefruktningar samtidigt som livet och jobbet och allt det där andra ska fungera parallellt (men inte alltid gör).

Så plötsligt, mellan den misslyckade tredje (som nästan tog knäcken på både mig och Jesper) och den inbokade fjärde så bara hände det. Livets mirakel som vi fick se göra volter inne i magen igår. Så, nu vet ni varför det varit så osedvanligt låg aktivitet här på bloggen, jag har förutom i tuffaste fasen på jobbet också varit i preggo-koma och sovit mig igenom i stort sett varje ledig minut och mått tjyvtjockt i allmänhet. Fast nu verkar det ha vänt, energi in och illamående ut och en obeskrivlig glädje för en framtid tillsammans med en lejonunge.  Nu kanske vissa tänker att det är tidigt att berätta och tänk om det går illa etc… Jag förstår de tankarna för det är just de som snurrat i min skalle länge och väl nu men jag är så innerligt trött på att oroa mig och jag kommer inte bli ett dugg mindre ledsen vid ett missfall om jag så låtit bli att dela denna nyhet med en enda levande själ så nu tar vi ut segern i förskott, okej! För den som blir orolig så är inte planen att detta ska bli en mammablogg, men helt naturligt kanske det handlar mer om barnrelaterad inredning och tankar framöver. Hoppas att ni fortsätter hänga här och dela denna spännande tid med mig.


Foto: Googlade "seed" och hittade här

Syretoppar och textilfynd

Ok, den där rubriken lät mer tillhörande en träningsbloggerska som just shoppat kläder men vad tusan. Äntligen ser jag ljuset i tunneln, slutet på vägen, paradisön i horisonten... ja ni kanske fattar nu men alltså. Äntligen! Det har varit många intensiva veckor med layout-presentationer, deadlines, feedback och re-do's på jobbet men idag gick vi in i produktionsfasen och började handpåläggningen i studion, värsta syrgastuben. Fast inte jag då. Eftersom den tredje modulen på min utbildning drar igång på måndag så ägnar jag denna veckan åt att knyta ihop alla säckar så att det är snyggt och prydligt i mina jobbprojekt de två veckor jag är borta och inte ska lägga ett uns tankeverksamhet på vardagsjobbet. Uj vad jag längtar efter nästa utbildningsdel och kanske ännu mer på att komma tillbaka, kasta mig ner i studion och skapa en skithärlig IKEA-katalog för 2013.


För att återkoppla till rubriken så gjorde jag verkligen superfynd idag. Det finns en liten syaffär i Älmhult och på lunchen kvistade jag över till Killebergs Tygbod och rotade fram en ljuvlig stuvbit av ulltyg, 1.5 m som blir perfekt till mitt kuddprojekt som hägrar och dessutom fick jag med mig några fina skinnbitar också. Alltså det kostade pytt och ingenting men schhh låt oss inte prata för högt om det så att de får för sig att höja priserna...

Nu ska jag iväg på ett hemligt event, men går allt bra så kommer det inte vara hemligt så länge till, håll tummar och tår!


Foto: Sara Zetterström, little miss fix it