I måndags publicerade jag mitt tusende inlägg. 1000! Det är inte utan att jag blir lite rörd och nostalgisk - så här kommer en liten kärleksförklaring... tack och lov var jag så himla trött igår att jag missade att pricka in detta inlägg på årets komersiella jippo nr 1. Istället tänkte jag bli bättre på att sprida lite vardagskärlek och jag börjar alltså nu.

I snart fem år har Little miss fix it-bloggen varit en ständig följeslagare och det betyder lite drygt ett inlägg varannan dag. I perioder har livet kommit emellan och genererat små blogguppehåll på ett par veckor här och där men i stort sett varje dag har jag ändå tänkt blogg -något som fallit sig ganska naturligt eftersom först mina studier, och nu även mitt jobb och fritid handlar mycket om design, inredning och pyssel-/fixarprojekt. Dagligen har jag tagit del av kommentarer och frågor, i början mest muntligt från vänner och bekanta men sedan mer och mer från okända läsare och från att ha varit en plats enbart för mig och mina reflektioner och minnesanteckningar har tvåvägskommunikationen komma att bli det viktigaste och det är tack vare er alla läsare - kända och okända! För tänk vilka roligheter som jag varit med om tack vara bloggen, så mycket jag lärt mig (både om teknik och foto inte minst) och så många människor jag lärt känna... och vilka intressanta frågor ni kommit med och kanske allra mest uppskattningen ni visat och vad spännande det är att se LMFI växa i både arkiv och följare. Jag hoppas att ni förstår att bloggen inte vore det levande verktyg den är idag om det inte var för att just du, du och du tar dig tiden att surfa in och avlägga visit - och berättar vad du gillar, vad du inte gillar och vad du vill se mer eller kanske mindre av. Till syvende och sist är det mina åsikter och ord som formar inläggen och hittills har jag aldrig skrivit om något som jag själv inte gillar eller kan stå för men utan er läsare vore det inte ens hälften så roligt eller inspirerande. T A C K!!!


Illustration: Sara Zetterström