Igår misströstade jag lite över att jag aldrig känt bebisen hicka, något jag både hört och läst är vanligt så här långt i graviditeten. Som på beställning kände jag de små rytmiska vibrationerna genast jag slängt mig i soffan (hobbitfötter=soffläge så fort tillfälle ges) efter hemkomst. Jag dog nästan söthetsdöden där och då! Själv har jag ganska ofta hypernervakustiska diafragmakontravibrationer som det heter på fi(ko)nspråk (no wonder man kallar det hicka!). Alldeles nyss var det dags igen, magen hickade på. Jo jo, mammas flicka.

Ligger åter igen i soffan, denna gång och multitaskar genom att titta på reprisen av Äntligen hemma samtidigt som jag dammsuger Blocket efter roliga fynd. Det sista går sådär, takpannor och marktegel är väl inte precis definitionen av roligt. Idag stod f ö besök hos barnmorskan på agendan och det är inte klokt vad normalt och jättebra allt är. Proteinhalt, sockerhalt, järnvärde, blodgrupp, tillväxtkurva, min vikt, bebis hjärtljud och ja undrar om inte min nya klippning också hamnar under samma kategori... Nåväl. I väntrummet bläddrade jag i nåt föräldramagasin och snubblade över den här lilla ljuvliga tapeten Owls från Mini Empire. Finns för 347kr/m² från Photowall och jag funderar på om den inte skulle kunna bli mycket fin i det hörn av vårt sovrum som kommer bli den vilda bebins. Grafisk och söt men samtidigt tillräckligt diskret för att inte kännas för barnslig och ta över rummet.



Foto: eget kollage av pressbilder från Mini Empire