Sommaren knackade på igår och sa sig stanna några dagar så vi gjorde det enda rätta (den här meningen kan komma att revideras, precis som DIY kanske byts ut till DDIY och den första bokstaven då står för en negation) och köpte en sådan där byggsats som finns på var och varannan bygghandel, fyllde bilen med sandsäckar och begav oss ut till torpet för nu skulle treäpplaren bli med sandlåda.
En behöver:
1 byggsats; helst till nedsatt pris - något en definivt inte reflekterar över eller drar åt sig öronen av.
En kvarts ton sand; av den bästa sorten för "endast det bästa är gott nog" när det kommer till den biologiska mångfalden, åtmistone tycker en det först innan en (lite för sent) upptäcker att någon har dumpat en hög med duglig sand 200 m från tomten.
Träolja och något att applicera den med; svamp, pensel eller vid något tillfälle kan eventuellt mannen (eller vem en nu slagit sig i slang med) kännas som det enda rätta att stoppa i den där burken.
Markväv; om en gör sig besväret att gräva upp en bit väl fungerande gräsmatta så känns inte ogräs som ett fullvärdigt andrahandsalternativ.
24 skruvar; som en behöver stärka grundkonstruktionen med efter att den gått sönder 2 min efter färdigställandet.
Såg; för att modifiera grundkonstruktionen när den inte riktigt blir som bruksanvisningen utlovar trots att en mycket noggrannt stegvis följt just den medföljande bruksanvisningen.
Tips ett: är det din blivande lekplats, spexa gärna så mycket du bara kan så kommer byggarna svära mindre och faktiskt göra klart det där plockepinnet innan det blir brasved.
Tips två: Välj en ful del av gräsmattan så känns det mindre jobbigt att gräva upp den. Gör sen bilden i svartvitt så ser det genast riktigt juste ut.
Låt sedan perfektionisten köra sin grej, hen kanske hade ett tidigare liv som plattsättare, vem vet. Under tiden kan någon annan olja bygget så att arbetet inte är förgäves redan till hösten.
I samma anda så är väl en markduk ingen dum idé, håller rötan på armslängds avstånd och om inte så för att små karavaner i den här öknen inte ska hitta någon oas inom den närmsta kvadratmetern.
Sen är det bara att hälla på diamante... förlåt sanden och låtsas som att det inte känns som om pengarna rinner likt sand mellan fingrarna fast det är just precis det de gör.
Upptäck sen att trädgårdens nya nöjesattraktion inte ens rymmer en normalstor rumpa och att en mot sensommaren förmodligen kommer att lida av artros.
Njut sedan av h e l a minuten som ens dagsverke faktiskt används. Lycka till!
