Jag vet att ni är några stycken som väntar på den tredje och sista delen i min karriärsstory. Förlåt att ni får vänta men det blev två vabbdagar som jag inte räknat med, såklart (efter den här förskolevåren borde jag kanske lägga in c:a 35-40% som vård av barn som fasta aktiviteter i kalendern), vilket också betyder att jag fick boka om snickaren och att renoveringstid har gått förlorad samtidigt som jag varit extremt sliten både i knopp och kropp. Vi har ju försökt ta igen mycket under veckans helg- och klämdag varför det just nu är stort fokus på renovering. Det känns samtidigt kul att få dela med mig av de ömsom små och ömsom jättekliv som tas på den fronten, också. Sista delen av mitt jobbliv so far kommer, vid vilken lucka som helst mellan brädgården och torpet...
Dag 18
Vi fick lite blodad tand och jag fick ett inställt jobbmöte så plötsligt byttes gårdagens lite planlösa fredag hemma i stan ut till ännu ett renoveringsrace i torpet (som såg en aningen luggslitet ut efter tapetrivning dagen innan).
Vi fick trängas med grävarna som lade ledningar från brunnen ner till källaren där varmvattenberedaren skall installeras för att förse vår framtida utedusch med vatten. Yay, måste nästan nypa mig själv lite i armen när jag tänker på att vi kommer ha rinnande vatten inom kort! Marsipanrosen var i himmelriket för den där grävmaskinen var typ det mest spännade hon sett rulla på ett par enorma däck. Själv tyckte jag det var lite mindre spännande att sakta se trädgården förvandlas till en leråker. Fördelen är att denna leråker ligger på baksidan av huset och, som sagt, indirekt kommer ge oss vatten.
Så vad hann vi med igår?
Vi köpte en dusch, skrapade bjälkar, började sätta renoveringstapet i rummet, köpte material till snickaren som kommer tillbaka i nästa vecka (jag gjorde världens grymmaste backning med släp på brädgården men tror ni någon såg mig? Nope, inte en endaste katt), räddade ett dussin gullvivor som höll på att bli maskmat i grävskopans framfart och höll oss ur vägen från de grovkängade killarna som klampade mellan trädgårdens nya helvetesgap och källarutrymmet i köket. Hade vi bara haft vatten redan nu så hade vi kunnat starta en träningsklubb för gyttjebrottning, alternativt ett arbetsläger med stenplockning som straffarbete.
Fast sen kom förstärkningen; farmor&farfar™. Plötsligt fanns där ytterligare två par leksugna vuxna som gladeligen planterade de uppryckta gullvivorna och jag kunde fokusera på att tapetsera utan en treäpplare mellan knäna medan resten åkte hem till vår gata i stan.
Fast precis när de skulle åka så frågar min underbare svärfar om jag vill ha hjälp? O m j a g v i l l h a h j ä l p? Av en favoritgubbe som målat i över 40 år. Ja tack. Och sen som i en saga trollar han fram målarkläder, skrapor och penslar ur bilen och vi tapetserar klart hela rummet på nolltid. Nu kanske ni tycker att det skulle vara en självklarhet att be svärfar målaren om hjälp men se, han har redan renoverat två lägenheter åt oss så att pådyvla honom ett torp också det fanns liksom inte på världskartan den här gången (men ett litet barnbarn kändes väldigt lätt att pådyvla honom för att jag skulle få något gjort). Och fastän det tog nolltid så hann solen gå ner utanför stugan och den ljuvliga skaldjurspastan som mannen lagat när vi kom hem, ja den var liksom lite att dö för.
Dag 19
Idag skulle vi bara åka ut och ge torpartaket en omgång panelgrund. Fast vid frukostbordet kom vi på att vi var ju minst en man över om två skulle måla och en tredje skulle vakta barn. Så då bestämde vi en väggfärg till köket i ett huj och jag åkte och köpte den och lite grundfärg. Tänk vad man kan få gjort när det kommer ett måleriproffs och ett barnvaktsproffs på samma gång. Idag gjorde vi nämligen allt detta:
-Tömde hela stugan på mer eller mindre varenda pinal som inte andades renovering eller mat och täckte med golvpapp. Anledningen att vi inte gjort det tidigare är att förrådet liksom redan är fullt men nu kastade vi in mera grejer och stängde fort dörren. Resten av massiva trämöbler fick stå på gräsmattan och leka koja med en pressenning över sig.
-Målade halva taket med första omgången av panelgrund. Andra halvan får vänta till loftgolvet blivit lagt.
-Grundade två av köksväggarna med en impulsvald färg åt grönt och två i vitt.
-Grundade rummet vitt
-Började bygga ett köksbord av några av de gamla golvbrädorna.
Plötsligt ser inte tidsplanen helt omöjlig ut. Om inte vabbkvoten höjs till 60% förstås...
Men taket, ser ni taket!? Förstå vad känslan kommer att ändras i den här ljuvliga lilla stugan. Faktiskt kommer förändringen vara så fundamental att jag, trots att jag planerat varenda detalj i det här bygget, nog själv kommer stå där lite med haksläpp när vi rott den här renoveringsskutan i hamn. Imorgon ska det målas bjälkar och jag som redan har känningar i armbågen efter dagens pass måste sova lite nu.
Tack för att ni är så tålmodiga med den något enformiga approachen här på bloggen!