Bakom varje inredningstok står en militant nejsägare

Art Directorn & Reklamaren, Inredaren & Fotografen, Formgivaren & den entusiatiska Snickaren... oändliga är de par av supermatchningar som färgar min syn missklädsamt grön när jag läser de glansiga tidningarnas hemma hos-reportage. Och inte är det bättre på nätet.
 
Vi har faktiskt exakt samma smak när det gäller inredning. Vi behöver aldrig kompromissa där. Nu har det blivit så att jag är den som inreder lite mer hemma, jag behöver inte ens kolla med Jesper innan en ny möbel flyttar in”.
 
Nej, det är inte mina ord även om vi delar efternamn, byt ut namnet till David och det är ett citat från ett reportage om paret bakom omåttligt populära Rute stenugnsbageri på Gotland och bagerikedjan Fabrique, Charlotte och David Zetterström. Jag får lust att obstinat och missunsamt gasta: -Men grattis då! Vad kul för er! (not)

I det här hemmet skall minsta detalj diskuteras och varenda kulörval klunsas fram. Mer som regel än undantag tjafsas det om alla prylar som ligger framme när jag varit i farten, eller omvänt att jag svärande påpekar att det känns som en institution plus att jag inte hittar någonting när mannen fått städa efter eget huvud. Och medan jag ser fram emot varje nytt projekt längtar han efter slutet, att allt bara ska bli k l a r t någon gång - en gång för alla. Ännu ett ämne för oegentligheter. I de tjafsigaste stunderna kan jag se honom tänka att det vore så mycket enklare om jag hade varit en aktiespekulerande bankkvinna med Champions League som enda intresse (minus souvenirerna) och i ren frustration hör jag honom fräsa: -Men gift dig med en @#ω♦Σ√ snickare så att du får göra som du vill då!
 
En gasar och en bromsar, yin & yang, opposites attract...Allt det där låter vid närmare eftertanke ganska rimligt ändå. Det är bara aningens lite krångligare när det kommer till att enas kring heminredning.
 
En helg åker vi på weekend med ett par kompisar. Hon och jag är gamla inredarkollegor och hennes man - ja han är en "pappersvändare" precis som Jesper*. Vi besöker en loppis och plötsligt är det som att se sig själv utifrån. Exkollegan håller upp en gammal sifon:
 
-Kolla vad fi-in!
-Var ska du ha den? Frågar mannen som på repeat.
-Jag vet inte. ... Den skulle vara fin uppe på skåpet i köket... (om hon flyttar någon av de tjugotre andra fi-ina sifonerna/vågarna/krukorna/ljusstakarna som är skitjobbiga att damma).
Han skakar sakta på huvudet och säger resignerat och med föga förhoppningar:
-Näe.
 
Och jag tittar på föremålet jag står med i handen, växlar blicken mellan den patinerade, vackra lilla lampfoten och nacken på min kära make som jag inte skulle vilja byta mot alla snickare i hela världen. Så tittar jag på lampfoten en sista gång innan jag ställer tillbaka den på hyllan igen. För jag vet redan vad svaret kommer vara.
 
 
 
 
 
*ibland när min man pratar om sitt jobb så låter det som radiobrus i mina öron

Kommentarer
Postat av: Hildur - fixa&dona

Kära vän och poddkollega. Jag säger bara en sak. När kommer boken? (Och du, efter att ha hört texten live kan jag bara säga att boken gärna skulle få komma som ljudbok också). Jag kan tänka mig att läsa om precis vad som helst egentligen - bara det är du som ligger bakom orden. Kraaam!

2015-06-17 @ 13:12:49
URL: http://bloggar.aftonbladet.se/fixaodona
Postat av: Sophia

Haha, underbart och hög igenkänningsfaktor!

2015-06-17 @ 15:43:18
Postat av: Cissela_c

Du borde skriva krönikor Zara - alltid lika underhållande!!

2015-06-17 @ 17:06:35
Postat av: jennie

Hahaha, jag tänker ofta på det där! Mina föräldrar har det exakt som du och Jesper- allt ska stötas och blötas och vridas in oändlighet till dess att mamma får psykbryt och ringer mig och klagar. Jag har det precis tvärtom, med en man som har noll intresse och engagemang kring heminredningen, vilket gör att jag kan göra lite som jag vill förutom att slösa bort alla pengar. Grejen är ju den att jag klagar också, "lite engagemang hade ju inte skadat", "tycker du verkligen att det är fint på riktigt?", "det här kontrollfreaket skulle behöva någon som tog över lite ansvar ibland" och blablabla. Förmodligen skulle jag säga "han tycker att det mesta jag tar hem är fint och vi är oftast överens" i en tidningsartikel, men det innebär ju i praktiken att jag är sur för att han inte bryr sig och att överens är noll respons. Det går helt enkelt inte att få det perfekta och vet du, ibland tror jag att starka kvinnor mår bra av lite motstånd för det är ganska lätt att köpa med sig lite vad som helst och sen tröttna efter en kvart när man har fritt spelrum… ;-)

2015-06-17 @ 20:15:55
Postat av: christine

Ord behövs inte :-) Leende på läpparna <3 tack för dina ord...så roliga (min syster har en man som också tycker mycket..hon sa en gång frustrerad...tänk om man hade en man som Inte brydde sig om färgen på badrumsmattan :-)) För att du lyst upp min dag :-)

2015-06-17 @ 21:01:55
Postat av: Pella

Underbart!! ;)

Postat av: Emma

Var tvungen att läsa igen. Din blogg är nog den enda jag alltid läser texterna i. Ser framemot boken;)

2015-06-19 @ 08:07:32
URL: http://emmassamling.wordpress.com
Postat av: Elisabet :)

Underbart beskrivet. Med hög igenkänningsfaktor för många. Befriande också att läsa om andras vardag på ett så fint sätt.

2015-06-19 @ 09:23:58
URL: http://www.morochdotters.se
Postat av: Petra

Alltså igenkänningsfaktorn på detta är så hög. Jag smålog genom hela inägget så likt min och min mans förhållande. Allt ska diskuteras, om hur och vart.
haha!

2015-06-23 @ 16:42:31
URL: http://frkarp.nu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback