Klockan är alldeles för sent, eller ska jag säga tidigt... men jag måste bara dela med mig av denna häftiga upplevelse! Efter avslutat pannkakskalas hos några tyska vänner fick jag plötsligt sällskap på vägen av Jeffrey - räven.

Sedan första träningstillfället på löparbanorna utanför studenthemmen har vi på springrundorna flera gånger haft sällskap av en räv. Inte alls en sjuk, tanig räv som man lätt kan tro när ett vilt djur söker sig till bebyggelse, nej då han är synnerligen frisk, jag tror snarare han är väldigt klipsk för där det finns människor finns det också mat...

Efter x antal möten med räven döpte min skotska väninna honom till Jeffrey och det har alltid varit spännade inför en runda om han ska visa sig eller ej. Han har aldrig varit jättenära, ungefär 10 m bort som närmast, tills idag.