Little Miss Feed It?

Som jag sa häromdagen är det inte mycket som funkar som vanligt sedan minichefen blev en del av familjen. Plötsligt ser jag mig sittandes i soffan större delen av dagen med en liten igel vid bröstet oförmögen att göra något annat än att titta in i de där tokblå ögonen som ömsom för tankarna till E.T. och ömsom ger mig en skeptisk blick i stil med "-vem f*n är du?" Men det gör inte så mycket, förutom att bloggen blir llite idande förstås.
 
Just som jag skrivit ovanstående var det dags igen och nu kör jag pekfingervalsen med högerhanden medan vänster mattant jobbar kvällsskift. Och inte hann jag publicera det jag hade tänkt att göra heller, vi pratar förlossningsberättlse, mitt hysteriska förlossningsbrev och vinnaren i leveransdatumsgissningen som ligger i pipelinen. Men det är ju en dag imorgon också och det sista som lämnar människan är ju hoppet. Right? En mer frekvent uppdatering sker nowadays på Instagram så följ mig gärna där (eller via webstagram om ni så vill). Och som sagt, imorgon är det dags att uppdatera bloggen på riktigt tycker jag men nu är det bäst att jag tuktar den här lilla huliganen. Så liten och redan så mycket attityd...
 
Foto: @littlemissfixit via Instagram
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Lina

Attityd är bra, det behöver man som tjej!

Och något helt annat. Jag tycker att understruken text är väldigt svårläst när det är så mycket som det är i tex det här blogginlägget. Jag tappar bort mig i texten för att radavstånden blir för små.

Svar: Tack för att du kikar in hos LMFI! Jag är medveten om problemet med understrykningarna, det är en teknisk bugg som hängt med sedan blogg.se gjorde om sin plattform och jag hoppas få hjälp med det vad det lider... Stå ut!! ;) Kram
Little Miss Fix It

2012-08-17 @ 08:42:18
Postat av: jennie

Hej! Jag har hittat till din blogg via blogg.se-förstasidan och vad glad jag är att jag hittat hit! En härlig miljö!

Stort grattis till lilla prinsessmiraklet, så mysigt för er! Jag scrollade tillbaka för att läsa om graviditeten och hamnade på avslöjande-inlägget i februari, där du berättar att du är gravid. Kanske var det för att jag känner igen mig så väl i din historia, men jag sitter på jobbet och grinar nu. Jag och min man väntar vårt första barn i december och vi har också fått kämpa genom behandlingar och känslostormar. Din lilla text träffade mig rakt i hjärtat och även om jag inte känner dig är jag ofantligt glad för att ditt och din mans liv nu ser ut som det gör med Little miss feed it som en självklar del i familjen. Jag önskar er all lycka till med lilla bebisen och hoppas att ni får en alldeles ljuvlig tid framöver! Stor kram!

Svar: Tusen tusen tack Jennie! Och supervälkommen hit. Vad underbart att ni är på väg mot en liten familj. Jag håller tummar och tår för att resan ska gå bra. För även om det känns hopplöst ibland så finns det många lyckliga slut... Kram!
Little Miss Fix It

2012-08-17 @ 11:41:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback