När vattnet gick
Igår hade vi ännu en av våra "tolvveckorsdagar" (att vara lediga så länge tillsammans är he-elt galet. Galet härligt). Vi vaknade av oss själva (okej 04.00 är inte så semestrigt) vissa fortsatte sova men jag och Den vilda bebin kollade på film. Mina eftermiddagar med Magritte - så feel good, och kanske feel tired för till slut somnade också vi om i ett par timmar. Frukost och lite planer för dagen gjordes upp. Jag skulle hämta den färdiga spegeln och mannen skulle fixa med cykeln. Däremellan skulle vi åka till IKEA och köpa en kudde size mini, jag vet, vem åker till det enorma blå varuhuset i vecka 39, under semestertider för att köpa en lite babykudde som dessutom kanske inte ens används? Nåväl, jag har sytt påslakan och ville även få till ett örngott och behövde alltså ha en kudde, och som vanligt kom vi därifrån med en hel påse...
Sen åkte vi till stranden och vi badade, det var iskallt, men skönt efteråt på det där knäppa rättfärdigande sättet "-jo men stick in handen bland brännässlorna, det är skönt efteråt när man tar på Salubrin..." Eller nåt. Till slut var jag så hungrig (och nä alla anorektiker, vattenmelon är INTE mat) att vi cyklade hem och åt. Vi premiärhängde de nytvättade lakanen utomhus och jag lade mig på en filt i skuggan och sov som om det inte fanns en morgondag, minst i två timmar. Vid den här tidpunkten någonstans slängde jag ur mig en idé om att vi kanske skulle tälta borta en natt, fast nära hemma, ja typ bakom sjukhuset. Jesper tyckte inte det var det mysigaste stället att tälta på och vi bestämde att vi åtminstone skulle åka till ett himla mysigt ställe på södra Öland och äta picknickmiddag med havsutsikt. På en halvtimme hade vi marinerat kött, preparerat grillen, packat tältet, fallifall och på ditvägen kompletteringshandlade vi chips, choklad, tuggummi och mineralvatten (och de två sista var mannens svar på en frånvarande necessär tror jag). På väg över Ölandsbron säger jag "- Alltså, vi kanske ska börja med lite omvänd psykologi nu, inte fokusera så mycket på att hon ska komma ut utan istället fånga tillfällena och njuta av att det bara är vi två" vi skrattade och vände oss till bebisen och påpekade att ikväll var det egentid som gällde för mamma & pappa (jo men man blir på riktigt så larvig och pratar med magen ju större den blir).
När man har svängt av Ölandsbron och kört söderut en bra stund och krånglat sig in på en ko-stig och passerat så många Obehöriga äga ej tillträde-skyltar som man törs stannar man och går ner på den kalkstensskiffriga stranden. Då känner man sig som Wall-e och att de enda kvarlevande och ens vänner är vindkraftverken i fjärran, fast på ett fint sätt. Solen sänkte sig över Kalmarsund och vi åt gudomligt strandkantsgrillat kött till salladen och hemmagjord potatissallad på egen nypotatis och drack den bästa alkoholfria ölen och hade det helt enkelt oförskämt bra. När solen fräste till i horisonten efter ett par timmar och de lekande fågelsiluetterna på himlen ersattes av en, två och tre stjärnor då tände vi en vedbrasa i grillen och så låg vi där på varsitt liggunderlag i varsin sovsäck som två perfekta skedar i en kökslåda och tittade in i elden hur länge som helst.
Sen började jag känna mig nästintill sovtrött och undrade om man inte kunde jämna till marken lite för det sluttade liksom utför och jag tänkte no way José att det skulle gå att sova så en hel natt med utan att bli ramsned (som tur är är jag den romantiska av oss för jag håller med om att det var lite helgerån att bryta en sådan förtrollad stund, men vi hade legat där skitalänge okej) så då packade vi ur oss sovsäckarna och kasade runt på 4 m² skiffer en stund. Och då gick vattnet. Bara så där. -Jag tror att vattnet precis gick, sa jag och Jesper trodde att jag skojade.
Vi ringde förlossningen (som vi lärt oss på föräldragruppen) och de tyckte att vi skulle komma in så det var bara att packa ihop vildmarksutrustningen, lämna den perfekt tillplattade platån och åka tillbaka till civilisationen. Väl där kollade de att bebisen mådde bra (bra?! Som inte, vaddå medelpunkt?) och skickade hem oss med ett kasslernät till trosor och något cellstoffat, som får en vanlig binda att framstå som tandtråd i jämförelse, för att invänta värkarbetet. Helt uppspelta försökte vi sova lite på småtimmarna och nu går vi alltså här hemma och jag har vaknat av molvärk i ryggslutet så nu dröjer nog storkleveransen varken till den 13:e eller 18:e...
Tänk att omvänd psykologi fungerar redan i magen alltså.
Oooh så spännande!
Heja heja och lycka till!
Ååååååh, nu kommer nog t o m jag att börja bita på naglarna, tills denna mormorsnojja har gått över.. och hur ska då inte NI känna!!!!
Lycka till min älskade Saris och hoppas det händer snart! Andas djupa andetag och gå och gå, så kanske hon tänker anlända till världen idag :)
Hoppas även att Jesper hinner andas och kan heja på när det är som värst!
Lycka till nu, älskade "ungar"!
Puss och styrke-kramar <3<3<3
Sååå spännande!!! Lycka till med den bästa dagen i erat liv. Och min gissning...den var ju helt galet fel, tur!
HURRA! Nu händer det grejer!! ;-)
Kram kram
Lycka till nu!! Snart får ni vara med om världens bästa grej!! Stor kram
Åhh vad spännande o härligt! Heja heja heja :) :) kram
Vilken underbar dag ni fick i tvåsamheten. Lycka! Och nu börjar snart ert liv på riktigt med sååå mycket större känslor, så många skratt och så enormt stora utmaningar! Hjärtligaste lyckönskningar från tvillingmamman A med familj
Åh vilket underbart inlägg! Spännande!! Jag skulle mer än gärna vara i din pippitröja just nu, att föda barn är verkligen det häftigaste man kan uppleva! Njut!
Åh, så spännande! Lycka till fina du! Kram!
Vilken härlig uppladdning!! Största lycka-till-kramen!!
Åh jag blir helt handsvettig Sara :) ! Lycka till med allt! Stor kram
Men åh! så himla spännande! ett stort lycka till med allt nu! Kram
Lycka till....
Lotta
heja heja heja !!!
Åh så spännande! Kämpa på,
skickar lite styrka och jävlar anamma! :)
Åh, vad spännande! Tänk att hon snart är här...vad härligt! Kämpa och njut (i nämnd ordning)!
Men WOW vad fantastiskt spännande! Andas nu... :)
Åh vad spännande!
Lycka till!!!