Det är otroligt att en så liten individ kan få två vuxna människor att bli så otroligt ineffektiva. Idag firar vi en vecka sedan storkleveransen och har haft ett par hektiska dagar i bebisbubblan. Allt tar minst tre gånger så lång tid mot innan. Ett BVC-besök tar en halv dag och varje session med släkt och vänner som kommer och vill känna på tantnyparkinderna tar på krafterna. Nya rutiner är bara förnamnet.

 

Presenterna haglar över vår lilla prinsessa och igår kom ett väldigt uppskattat blomsterbud från kollegorna i Älmhult. Och appropå det så var det pressläpp för IKEA-katalogen idag och jag hade gärna varit på jobbet och firat vår största trycksak men i år, nya rutiner som sagt, blir det till att invänta den i brevlådan.

 

Nu har vi finbesök av två personer som man plötsligt kallar för farmor och farfar och Marsipanrosen har förstått vikten av goda relationer och redan charmat omkull dem. Och jag, jag filar på förlossningsberättelsen. För tjugo timmar och fyra arbetslag på förlossningen redogör man ju inte i en handvändning, men det kommer - det kommer.