Storken till ARN och sånt som händer en onsdag m m

Kanske att det blev något fel i beställningen till storken, eller så var det som på många andra ställen en väldig byråkrati och papper som blev förväxlade hit och dit, för det behövs ingen hjärnkirurg för att konstatera att den där trötta ongen vi kryssade för liksom aldrig dök upp. Jovisst, de första veckorna kanske men det var väl en del av konspirationen för att få oss tro att vår beställning tillgodosetts.

 

Nu är hon den piggaste och mest krävande lilla diktator som inte ens kan gå i ett par skor och jag hinner ingenting (läs: aldrig sätta mig med datorn om så endast för att sätta in barnbidraget på hennes sparkonto (ja inte så smart när det gagnar henne själv kan man tänka) och än mindre att blogga) förutom att vara saneringspersonal och en livs levane napp. Där är det förresten lite Guiness Rekord-varning. 5,5 fot och nästan tre tjog tung, visa mig den nappen som slår detta!

 

Well, well inte så att jag klagar direkt (jo, lite) men den där storken kommer banne mig hamna i Sverkers (ja jag vet att de bytt programledare nu till hon..? (amningshjärna) och till han den björnliknande från Lyxfällan men PLUS kommer liksom alltid vara förknippat med mister Olofsson) soptunna vad det lider!

 

Men som jag älskar min Marsipanros! Hon har berikat livet på så många plan, (tinnitus -kan komma plötsligt, skrikhals nära öra=bad combo. Även genom den spännande frågan: hur lång kan en tutte bli? Ptjaa, den som lever får se, i alla fall den som är gift med mig) att jag inte riktigt tror att jag hade nåt liv innan hon kom. Och hon är extra söt när hon sover, vilket hon gör nu så därför har jag äntligen hunnit skriva detta. Med axlarna stressuppdragna till öronen och hetsätande den väldigt oinspirerande frukosten på bilden. Fast hjärt-scones, det är sånt som bara mammor får. Har jag hört.

 

 

PS. vad som händer på onsdagar har jag egentligen ingen aning om för alla dagar liksom simmar ihop till en småbarnsgröt. Men i dagens gröt tänkte vi testa mamma-barn-jumpa för första gången! Antar att det mest är mamman som får göra det dirty work i vanlig ordning... Men jag är in-te bitter! (hjärt-scones för tusan. Hjärt-scones!). DS

Älskar dina inlägg om marsipanrosen.har själv en liten hemma så förstår att du inte hinner blogga.min ligger konstant vid bröstet, har noll sömnbehov dagstid, förutom barnvagnspromenad o gnäller mest resten av tiden.:-) härligt! Men skulle inte byta han mot nått precis som du

Kämpa kämpa.....
Snart (om ca 4 år) kommer du märka att sömnbrist kan liknas med tortyr =/
Men det är det värt...faktiskt!!

Och det utslitna ordspråket "sova får du göra i graven" är väldigt underskattat =)
Kram

ok, mina två (nu 23 och 25 år!) var många gånger nära att bli anmälda till "Fyndtorget" i vår tidning, för en mycket, mycket billig summa! Nu kan man skratta åt det, men den tiden är tuff! Det bästa är väl att kunna strunta i alla måsten. När maten börjar kunna ätas med sked blir det bättre :)

Vilket underbart inlägg! Jag satt och smålog hela tiden :-) Du har humor!!!

Haha känner igen mig sååå i det du beskriver! Min kille är nu 6 mån och jag tyckte det vände vid 3-4 mån, alltså att man blev en egen person igen ;)

Häng i! Vet precis hur du känner och man vill ändå inte byta ut de små för allt i världen! Klart man ska ha hjärt-scones när man är en slitande mamma!

Hej! Vet att du var ute efter lektältet från "all for children" kollektionen.. Idag var jag på h&m i Nordstan/göteborg. Där hängde fyra stycken tält, så hör av dig till en göteborgs-bekant!:)

sitter här gravid och läser din blogg och funderar...är det verkligen så att man inte hinner något när man fått barnet? Jag vet ju att alla säger att man inte hinner någonting efter att barnet kommit till världen, men min naiva tanke är, vad är det som tar tid? Amning? Onöjd bebis? Om ett par månader förstår nog jag också vad det är som tar tid... :-)

Guud vad du är härig, haha! Kan inte annat än att njuta och skratta av dem skönt samman satta orden i dina inlägg :)
Heja mamman!

*härlig