Sånt som nästan är lite svårt att förstå

Jag är helt tagen. Det är så fantastiskt fint det här vettni. Att jag har läsare som förutom att de kikar in på bloggen, kommenterar och är allmänt härliga även, fast jag uppdaterar den högst slumpmässigt just nu (just nu och just nu, det börjar vara lite länge för att kallas just nu va?!), sänder små presenter.

 

Jag blir obeskrivligt rörd för det jobb som ni lägger ner och att ni tänkt på mig och Marsipanrosen och som ni uttrycker det velat ge något tillbaka. Det är väl det som är det mest fantastiska, att min lilla blogg, mina inlägg och bilder får så fina människor att ge så av sig själva, och det som gör att jag dagligen verkligen vill dela ännu mera men att jag ännu inte riktigt får ihop livspusslet. Men det ska gå, snart så då kommer jag både hinna hänga med Marsipanrosen, sova och blogga. Happy Friday!

 

Lotta skickade dessa ljuvliga små tossor som används flitigt. Jamenar, hur söta?!

 

 

Idag kom det ett superfint print till Marsipanrosen med posten. Från Lisa och hennes lilla Åke. Tack! (ursäkta bildkvalitén) Så himla fint, det hamnade genast bakom glas och pryder den nytapetserade väggen (ja just ja, det kanske är sånt som bara Instagramföljare vet...).

 

 

 

 

Alltså sängen, hur fantastisk som helst! Vad smart med egen tapet bredvid. Himla fint!

Så roligt att du gillade den och så fint det blev med säng och tapet och allt :) Kram

Vad kul att de som "tossorna" passade!
Lotta

Men kära nån...hur skriver jag? "Vad kul att tossorna passade!!" Hur svårt kan det vara att skriva det...suck! Ack ja..tur att man inte är svenska lärare utan "bara" jobbar på en förskola!
Kram.