Som livet innehåller kontraster. Förra helgen -  bröllop och familjehäng, så fantastiskt mycket glädje och kärlek, precis så där som jag skrev blev det, fast bättre.

 

I måndags - två besked om dödsfall. En familj som står mig väldigt nära är helt förkrossade och som om inte det vore nog så sällar sig en bekant liten 6-månaderskille till änglarna. Tårar och vanmakt har präglat denna vecka och jag har värdesatt varje stund med min lilla familj extra mycket varför bloggen fått lida, plötsligt blir allt annat så banalt liksom. Tänk om det vore min pappa, eller.. nä jag kan inte ens tänka tanken att Marsipanrosen inte skulle överleva mig?! Tårar väller upp utan att jag kan hindra dem och strupen snörs ihop sådär så det blir lite svårt att andas. Så idag vill jag bara säga till er alla fina - var rädda om varandra och jag önskar dig, dig och dig en riktigt härlig midsommar tillsammans med de dina!