Hej november. Och Äntligen fredag! som jag brukade skriva en gång i tiden men nu rullar dagarna så snabbt att jag snarare vaknar upp till ett "Vaa??!! Är det redan fredag?" i huvudet vecka efter vecka. Det bästa med just den här veckan var att jag började med att utmana stormen Simone och bege mig till västkusten för några mysiga dagar med Frida/Trendenser. Familj, Inredning och Business (man skulle kunna kalla det FIB aktuellt, eller nej förresten, helst inte) som alltid stöts och blöts när vi ses. Få människor får igång mig som hon, denna jordnära men knivskarpa kvinna från västerbotten. Sällan hettar öronsnibbarna som när hon med ett leende men med anklagande ton utbrister "Meen Saaara!" när jag gång efter annan avslöjar ett inte helt ortodoxt handhavande av affärsutsikter. Oj så bra det är. Att ha en vän som man vet skäller lite av omtanke, som får en att anstränga sig mer, att tänka i nya banor och framför allt är så generös med sina egna erfarenheter och misstag så att jag inte behöver ta samma långa och krokiga runda själv. Finaste Frida, tack för att du finns!

 

Det sämsta med den här veckan var att jag åkte iväg utan Marsipanrosen och det finns inget så utmanande som att lämna en del av sitt hjärta hemma när man själv är på utflykt. Det spelar ingen roll hur bra teknik man har och hur många livesamtal via facetime man får med det äppelkindade lilla blonda luddhåret, det värker ändå. För hur mycket retinaskärm det än är på datorn så låter den mig inte borra in näsan i det nackmjuka och dra ett så djupt andetag så hjärtat svämmar över, pussarna får liksom inte samma djuprotade effekt med ett par glasbitar och wifi emellan, inte heller kan jag klämma i sumolåren så att hon kiknar av skratt och visar upp varggrinet med 1,5 framtand. Men det gjorde jag igår (och lite i smyg i onsdagnatten när jag kom hem och hon sov så fridfullt och rödrosigt, i alla fall nackluktandet) så nu är ordningen återställd. Jobbar som en liten iller nu för att kunna ta helg i vettig tid och hänga med hon den luddhåriga blondinen och han med mustaschen.

 

Innan jag lämnade det västra kustbandet hann vi med en sen lunch på en trevlig restaurang. Där hängde det en lampa som verkligen lyste upp rummet. Sannerligen, vilken utstrålning! (göteborgshumor anyone?!) Inte i ett rum hemma hos mig men på det här stället passade den fin-fint, inte den men en snarlik finns hos Magasin Skruf. Om ni har djupare funderingar kring belysning och lampor så kan ni lyssna på Kom In-podden med mig och Hildur/fixa&dona, en annan skarp donna. I veckans avsnitt tar vi upp just detta. Essensen av fredagsmys, ait.

Happy Friday!