Vi är ju inne i ett vabbträsk igen (eller vi och vi, Jesper prickade lägligt in en tjänsteresa). Japp, idag är det den tjugonde vabbdagen sedan inskolningen. Det betyder, pure frustrationsuträknat, att Marsipanrosen varit sjuk 44% av sin förskoletid. Nu hör ju inte vi till de som verkar kunna planera en graviditet men gör någon av er det så se för tusan till att nedkomsten genererar dagisstart någon gång maj-september när bacillerna är lite mindre aggresiva. Ni kommer tacka mig.

 

Som om inte smittsamma sjukdomar vore nog så voltade vår lilla klätterapa ner från spjälisen igår. Vi hade kuddkrig och the time of our life (väldigt ojämnt eftersom jag stod på golvet och kastade kuddar på den i sängen försvarslösa Rosen som skrek av skratt) när hon plötsligt fick ett akut kulturellt behov och ville komma åt en bok som låg lite för långt bort och jag hann inte fånga henne i luften utan fallet var ett faktum. Direkt efter växte det fram en Kalle Anka-bula i pannan som skulle platsat i vilken tecknad film som helst, p g a volten från hög höjd i allmänhet och av att landa på en träkloss i synnerhet. Som vanligt förekom inte särskilt många tårar, själv hade jag nog grinat i en timme om det varit min panna, och medan jag ringde 1177 på skakiga fingrar deklarerade den lilla akrobaten att hon ville ha inte bara en utan "må-ånga glassar". Sen satt hon där och konstaterade mumsandes  "ramlade sängen, Boosan bula" inte helt utan förnöjsamhet i rösten (ni som följer mig på Instagram fick ju bildbevis igår, japp Kalle-bula it was).

 

 

Vårdguiden rådde mig att hålla henne vaken en stund längre eftersom det nu var läggdags och sedan väcka henne igen efter ett par timmar för att se att allmäntillståndet verkade okej. Så jag möblerade om hennes rum för att få plats med båren. Som jag älskar denna tokpraktiska dagbädd, jag sov där hela natten bekvämt och fridfullt med ett öga öppet. Eftersom vårt barn inte förstått sig på storheten i att sova i vår dubbelsäng så var det väldigt mysigt att för första gången på ett år vakna öga mot öga med en rufsig Marsipanros vars bula minskat till ett rejält blåmärke. Och den här gången hann jag fånga henne.

 

 

Idag har vi ägnat dagen åt att först göra alla vuxenlekar som att tvätta, diska, vattna blommor & laga mat och sen har vi lekt de riktiga lekarna som pussel, läsa sagor, måla och bygga babuschkor. Nu sover hon middag och jag ska fortsätta att leka hänga tvätt.