Om ni såg mig nu... Jag sitter böjd som en ostbåge på golvet i klädkammaren med datorn i knät, fastnade liksom här efter sagoläsning och kvällens poddinspelning, eftersom det fanns ett antal bilder att redigera i min kamera och nu är klockan... gäsp, alldeles för mycket. Måste vara jetlagen. Jag vet att ni är några stycken som är ivriga att se mer från NYC och det kommer, var så säker, men först tänkte jag visa lite från det färdiga resultatet av Jotex-utställningen i Kungsträdgården, Stockholm.

 

Jag blev jätteglad när Camilla Davidsson frågade om jag ville bygga en utställning för Jotex (Sveriges största nätbutik för hemtextil) med henne, vi gnuggade skrivbord med varann på ICOM innan vi båda började frilansa i höstas och är på många sätt varandras motsatser men möts liksom någonstans där på mitten. Hon är stylish som få denna ljuva lilla skånska men har en underbar rå humor mitt i det mjuka och jag blev glad dels för att jag vet att vi jobbar bra ihop men också för att det är kul med en ny kund, ett nytt sortiment. Trixet var bara att få plats med det mellan renovering och New York men det verkade nästan som om det var meningen för datumen passade liksom precis in i en ganska full kalender. Camilla planerade bygget och jag bollade någon enstaka fråga på väg till flyget. Som sagt, när jag kom hem över Atlanten hann jag liksom bara träffa Marsipanrosen som vändande post innan jag åter igen åkte upp till Stockholm för att möta Camilla på hotellet och bli inbriefad inför utställningen.

Nog för att det blev en lång arbetsdag i tisdags. Och visst var jag så trött att ögonen gick i kors (och är fortfarande, trött alltså, inte vindögd) men så välorganiserat det ändå var! Jo jo, ritningen över lokalen var inte komplett varför vi fick improvisera lite på plats, och några enstaka produkter föll mellan stolarna men det är ju snarare sånt som bidrar till kreativitet och nya, oftast bättre, lösningar. En stor eloge till Jotex som tog hand om oss så fint och jobbade hårt- Emma, Annika och Elvis (jomen han heter det på riktigt, coolt va?!), Blomstrande Ting för underbara växter och inte minst till Camilla som förberett och gjorde arbetet lätt och kul.

Å jag älskar det där, byggandet, samarbetet, mellansnacket, mötena. Och visst märks det när man älskar sitt jobb? Resultatet blir liksom lite bättre. Företaget har brottats med att många tror att det bara är tantiga gardiner i sortimentet men råkar du ha den inställningen blir du nog förvånad över bredden de visar upp nu för tiden. Så här presenterades alltså nyheterna av Jotex AW14 för press och allmänhet.

Utanför entrén hängde vi lakan ur percaleserien som på tork. Bebislent och med fina detaljer som dubbelsömmar, knappar och tvåfärgade ton i ton. Hur snygg är inte det grå? Finns redan till försäljning. 

 

Åh ljuva Hedda. Vissa saker blir man bara lite kärare i och är mer lättstylat helt enkelt och så var det med Hedda. Bomullslinne som skrynklar sig perfekt och är mjukt som en kattunge. Jag gillar särskilt detaljerna på det härliga extrabreda örngottet där insidan är gul. Snart i ett bloggarhem nära dig minsann! Finns alltså redan till försäljning. Och kolla mossbollarna som Katarina, floristen, gjorde! Så himla läckra, som små ananaser. 

 

 

Sprillans sprillans kommer ett lakan till alla leo-lovers och pantertanter. Sammetskuddar och satin i långa rader tillsammans med lampor i koppar. Grrrr. 

 

 

Vilt, murrigt, luddigt och dova färger från naturen signerar sortimentet som passar framför brasan i vilken jakt- eller fjällstuga som helst. Bara nattfösaren i grön flaska som saknas. 

 

 

 Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

Det kommer ytterligare en serie i höst, en rockromantisk variant med spets och sammet, rosor och döskallar men just framför dem serverades maten och alla vet ju hur gratismat fungerar på människor så tyvärr lyckades jag inte fånga en endaste bild utan en mumsande skribent i fokus. Appropå skribent så ska den här bloggerskan gå och knyta sig nu.

Natti natti.