Long time #nofilter

När det blir så glest mellan inläggen så känns det ibland svårt att bryta tystnaden, att välja vilket av alla ämnen i högen som jag ska börja med, blogghjärnan sover liksom aldrig, och när tiden inte finns där så fylls anteckningsappen i mobilen istället för att jag inte ska glömma en tanke, eller något jag vill blogga om. Så jag tänkte att det helt enkelt får bli en liten snabbsumering a la Instagram för att komma in i matchen igen.
 
 
Så vad har egentligen hänt bakom kulisserna? De senaste veckorna har varit väldigt jobbintensiva och det finns ingenting som får mig att reflektera så mycket över livet som när smålandsskogen susar förbi utanför tågfönstret. Meningen med livet-frågor, inte på en existentiell nivå egentligen utan mer en fundering över om jag använder min tid i mitt sammanhang på rätt sätt? Jag som sedan barnsben alltid varit fysiskt aktiv möttes plötsligt av en trött person med dålig hållning i spegeln och istället för att acceptera och köpa kläder i en storlek större så bestämde jag mig för ett par månader sen att ta hand om min kropp, på riktigt. För att bli en piggare partner och en gladare mamma.
 
Jag har börjat träna på ett sätt jag inte gjort på tio år, långsiktigt och målmedvetet. Med mer fysisk aktivitet behövs mer bränsle och när instagrambilderna på träningsmellanmål ökade lavinartat resulterade det i att jag startat ett nytt konto för den delen av livet. Så som min vardag ser ut kan jag inte avsätta all den tiden som krävs för att åka iväg till ett gym så istället har jag skapat ett hemma. Med hantlar, hopprep och en köksstol kommer man långt.
 
I linje med att jag vill orka mer och bli smidigare har jag börjat med yoga igen, ytterligare något jag inte gjort regelbundet på många år. Såå himla stel men den gamla gymnasten i mig peppar och tänker att inget är omöjligt (en behöver bara lite längre tid på sig) f ö har jag tagit större plats i köket och nästan börjat gilla det på kuppen. Någon undrade lite över våra renoveringsplaner och just nu finns det inga. Eller så klart att de fortfarande finns men vi har bestämt att skynda långsamt med Hundraåringen och så länge samlar jag inspirationen på hög. Appropå inspiration så var jag på en origami-workshop med Lisa Marie/Up the wooden hills härom veckan. En fantastisk kväll fylld med papper och härliga människomöten och trots en intensiv projektperiod med bland annat datorhaveri och nattarbete så är jag så oändligt tacksam över att jag får betalt för att göra så många roliga saker.
 
Nu ska jag jag ta helg och möta upp familjen för promenad i solskenet. Imorgon blir det torppremiär med tillhörande vårstädning.
 
Happy Friday!

Kommentarer
Postat av: christine

Heja Dig, Helt Rätt...Med träning viftats orosmoln och mörka skyar bort. Känslan när man orkar ngt man inte orkade för en stund sen,,obetalbar...för att ge glädje måste man känna glädje sa någon till mig.. Jag tror det gäller alla känslor...Skynda långsamt vidare och njut av våren! Många kramar

Svar: Tack Christine! För att ge glädje måste man känna glädje. Så enkelt och så självklart egentligen. :)
Little Miss Fix It

2015-04-20 @ 06:21:46
Postat av: marie

Heja dig, bra jobbat! Hoppas du blir frisk fort nu.

2015-04-22 @ 21:45:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback