Påsk-ön


Vi kom fram mitt i natten, det hör liksom till, middag i Kalmar och Visby vid midnatt. Men den här gången fortsatte vi ut på 142:an och igår vaknade vi till strålande sol i fina lilla hyreshuset. Och den trotsiga 2,5-åringen låg lite var stans och sparkade ilsket när något (läs: det mesta) inte passade henne. 



Korvgrillning längs kusten och sightseeing på kalkiga vägar. Vi körde upp till Fårö och tittade på raukarna, i 16 min.


Sen var det plattan i mattan över färistarna för att hinna med nästa färja och kvällens bordsbokning. I Visby hittade vi ett påskris värt namnet.


Och avnjöt middagen på Surfers. På Gotland är det svårt att välja bland mina sjuttielva favoritmiljöer och krogar men de senaste åren lämnar vi inte ön utan att minst en gång rulla hem efter smaksensationerna av de kinesiska tapas som serveras här. 



Imorse var påskharen på besök och såpbubblorna som låg i ägget skulle genast testas, trots att det var riktigt april-väder och snöade bitvis. 



Vi trotsade polarvindarna och åkte på lammskinnsjakt. För mig finns det bara en gård för ändamålet så vi styrde mot Jenny och Kjell på Graute. 


Hembakad kladdkaka och kränku-te ur ljuvliga vintage-koppar från Rörstrand (jag försökte förgäves köpa min) var precis vad som behövdes för att fatta stora beslut. 


För med lammen runt knuten och de finaste av skinn i butiken och kött i frysdisken blir det liksom inte mer närproducerat. Från jord till bord. Förutom kvällens middag följde så även en lammfäll med i bilen hem. Grålockigt och silkeslent, både vackert och värmande. Ska man ta djur av daga så önskar jag helst att de fått skutta i gotlandshagar hos fina människor jag känner. Visst kostar det mer men smaken håller i sig desto längre.



På eftermiddagen åkte vi in till Visby och provianterade upp te-förrådet och jag hittade efterlängtade kökskrokar (diskhandduken ligger ihopknölad i en låda i Hundraåringen) och en ekologisk klänning till hon som alltid vill ha skorna på fel fot. 


Men den var inte fin. Sånt kan i och för sig ändra sig innan sommaren. Eller innan middan också för den delen. 

Nu ligger jag vaken och vill inte att det ska vara sista natten för den här gången. Nä, jag vill gärna stanna lite längre, ladda ö-batterierna fullt ut. Det är himla synd att påsken är så kort.


Foto: mobilbilder Sara Zetterström

Kommentarer
Postat av: Sara - litetarkiv.blogg.se

Vad mysigt det låter (och ser ut)!

2015-04-05 @ 19:39:34
URL: http://litetarkiv.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback