Helt oplanerat var det, kanske sånt man inte ska säga om en ska verka strukturerad och superordentlig, men det blev visst tidernas bloggpaus. Vaknade idag och kände att nä nu håller den här lilla snöbollen till uppehåll på att rulla sig stor och ostoppbar så bäst att bryta det som brytas kan. Det känns som om om jag inte riktigt förmått mig att göra plats för bloggen den här semestern. Jag borde väl lärt mig efter mer än nio (9!) år bakom tangentbordet i det här formatet - att semester helt enklet inte är tiden för mig att fylla bloggen med allsköns fix och tips utan att istället stoppa undan datorn och istället bara vara i nuet - i den analoga världen. Men jag beundra de som lyckas med både ock.

 

Oh well, de senaste veckorna har varit fyllda med mycket utflykter, semestermål och väldigt mycket  i n g e n t i n g. Men från och med nu är jag redo att dela detta med er, vi kan säga att det dagas. Fast på bilden är det ingen soluppgång utan tvärtom en av de vackraste solnedgångar vi upplevde i Bohuslän.