Idag tog jag det mobila bredbandet under ena armen och Madde under den andra och åkte ut till torpet. Jag hade lovat bort torpköket till en fotografering som så småningom ska hamna i Madeleines alldeles egna bok vilken kommer lanseras under nästa år. Dagen bjöd på hembakat till fika och brasan som sakta värmde den höstkyliga stugan. Det kunde verkligen varit ett fantastiskt härarbete. Men. Efter att ha trilskats i ett par dagar så bestämde sig min dator lagom efter brasmyset att helt sonika sluta samarbeta. Panik. Jag hade ett tidningsjobb som jag var osäker på om det verkligen sparats och, ännu värre, en införsäljning (till ett jobb som jag verkligen ville ha) som liksom blev inlåst. Panik som sagt och lite smolk i mysbägaren. Kontentan blev att just detta jobb på eftermidadgen gick till någon annan och att jag nu sitter och grämer mig över att jag inte skaffat ett bättre back-up-system innan det var för sent. Efter lite hjärt-lungräddning har datorn nu hoppat igång igen och jag ska försöka sluta gråta över spilld mjölk och sikta på nästa jobb.

Fast först tar vi helg va?