Hej andra veckan i oktober, du kom med kyligare vindar och en längtan om att tända en brasa och kura inomhus. Den här helgen har inte innefattat något dopp i havet men väl många koppar te och tjocka tröjor. Jag ringde nyss och gratulerade min mormor på 92-årsdagen men på frågan om det var bra så fick jag ett gnälligt svar, sen rättade hon sig med kommentaren "Egentligen är det väl bara det att jag har så förbannat tråkigt". Dilemmat med att ha en 92 år trött kropp men en spänstigare hjärna.
När hon hört sig för om familjen så berättade hon att hon förresten blivit uppvaktad av en Jesper på morgonen, en läkare på äldreboendet trodde hon. Och han var attraktiv! Eftersom hon numera nästan är helt blind undrade jag försynt hur nära han var tvungen att komma för att hon skulle se det och fick ett svar med skratt i kanterna; "-Han behövde inte komma nära alls, han behövde bara öppna munnen." Så klokt sagt, men så har hon ju snudd på levt 2,5 gånger så länge som jag också.
Raka vägen upp på önskelistan hamnade Share bok som äntligen finns åter i lager på Le Kiosk. Boken innehåller 50 små konstverk som man genom den perforerade kanten kan riva loss ur boken och rama in och/eller ge bort. Därav namnet.
Appropå tjocka tröjor så fastnade jag för den här ponchon med fransar från det Lindex passande kallar The Autumn Hitlist. Jag vet inte hur många gånger jag det senaste året tänkt, antingen har jag blivit tant eller så har Lindex ryckt upp sig. Från att så gott som aldrig ha handlat mer än basunderkläder därifrån hittar jag numera många hållbara favoriter i deras sortiment.
Klorofull-kalas pågår i mitt kök och lyckan är minst sagt växande! Min rosenskärm blev sig inte riktigt lik efter flytten då den bl. a tappade en blomma, men så här tio månader senare verkar aklimatiseringen ett faktum och snart har inte bara en utan två nya Medinilla-blommor sett dagens ljus.
Drömmar i all ära, jag är onekligen en drömmare och inget fel i det, men vill man att drömmar ska bli verklighet så får man jobba för det. Det här citatet pushar mig just nu - Drömmen är gratis men det är avkastningen som kostar extra.
Ibland kan jag längta till torpet bara för att få duka med det härliga uddaporslinet, främst i blå toner, vi har där. Här hemma är jag sugen på att succesivt byta ut vårt 15-åriga Ikeaporslin mot en liknande potpurri fast kanske mot grönt och gärna handgjort, är dock ganska säker på att vi inte är två om den här önskan. Om jag mot förmodan får med mig mannen på detta så är Grön Anna och portugisisk fajans tacksam att hålla utkik efter när man är på loppis.
I snart ett helt år har den här snubbens stämma ljudit här hemma. Sam Smith, killen som föddes på min fjortonårsdag och, sjunger fibrerna ur kroppen på mig. Jag. Tröttnar. Inte. På flyget till USA fanns ett liveframträdande i filmbiblioteket och jag såg filmen tre gånger. Den här låten får mig att dansa som om ingen såg mig.
Hoppas att ni hinner fånga söndagkvällen, helgerna bara svishar förbi nowadays! Själv ska jag nu ta Boo i ena handen och Jesper i andra och slita lite på studsmattan innan den går i vinteride och framför allt innan solen går ner.
Härligt med goa tanter och så hoppgivande det är att kunna längta efter den jävlar-anamma vishet som de rätt ofta har. Till en 94-åring i min bekantskap lånar jag boktravar med "Stor stil"-böcker på biblioteket. Hennes kropp är trött men inte hennes knopp. Så nu åker jag och min mini på besök med full bokkasse och så brukar det bli allsång till kaffet. Bä,bä... och Imse Vimse och så några gamla ramsor vi får öva hemma på.
Tråkigt med synen för då stupar ju det här tipset men allsången kan jag varmt rekommendera.
Le Kiosk har skatter, ja! Sam Smith vill jag kolla upp så tack för tips!
Kram
Svar:Det lät mysigt. Min mormor går dock under leksaker märkta "x-rated" (och detta gäller även för pojkvänner i 25-årsåldern, hon skrämde nästan livet ur Jesper första gången de träffades) och avnjutes bäst som vuxen. Kul att kunna dela nya skatter! Once you go Sammed, you'll aways be damned... ;)
