Jag är ju en sån som älskar omväxling, det får inte harva på för länge utan att överraska, då blir jag typ apatisk (nåväl, lätt överdrift men ni fattar). Så alltså är årstidsväxlingarna något högst nödvändigt för mig och jag vet inte om jag skulle kunna välja en favoritårstid, ens under pistolhot. Allra helst inte när de precis är nya och minnet av den förra är färskt men insikten av att växling skett är högst påtaglig (hej då slask och svettiga promenader i vinterjacka, hej fågelkvitter och gatsopning!). Vid den senaste växlingen tappade jag liksom pinnen. Kanske var det för att jag lagom till skolstart, när hela den här "köpa nytt skolbänkspappers-känslan" ska infinna sig, istället befann mig i en annan världsdel i 34°C värme och missade den klassiska nystarten - den mjuka övergången mellan tischa och dunväst? Hursomhelst, nu är det höst! Den bara PANG! dök ner i all sin krispig luft och fuktiga mornar-glans och nu är den här och kylig är bara förnamnet. Inte för att jag har något emot det men jag har ju fortfarande sommarsandalerna kvar på skohyllan och har inte ens börjat fundera på var jag ska vinterförvara alla växter på altanen.

 

För övrigt har jag skissat på ett tidningsrep. idag, mot en helt ny målgrupp än vad jag är van vid. Höstanemonerna (fina fina fiiina blomma) utanför kontoret är den enda ledtråden jag ger, kan ni gissa vilken genre?