Adventstid kom till mitt ensamma hus...
En av mina favoritjullåtar, särskilt i tvåstämmigt. Ibland, ja i mitt fall ganska ofta faktiskt, så känner man sig liksom helt odödlig. Man gläds åt allt fint runt omkring och kör sitt race och lever life. Och sen kommer verkligheten och ger en en riktig käftsmäll. Det hände mig och min familj för ett par veckor sedan. Dödsfall i nämsta kompiskretsen och hela livet stannade upp. I några timmar alladeles blickstilla. Sen kan livet inte stå stilla så himla länge för det är barn som ska hämtas på någon skola, mat som skall ätas och jobb som ska skötas. Men overklighetskänslan ligger kvar som en våt filt över hela alltet och sorgen som sköljer över en som stora och ibland glesa vågor. När en låt kommer på radion, eller när alla kompisarna är samlade men det är en som fattas, som inte längre finns ibland oss. Eller när man läser dödsannonserna i tidningen och antalet och texterna visar på att det var någon som borde stannat längre, någon som är saknad.
Kanske är det sorgen som genomsyrar tillvaron som bidragit, eller frånvaron av snö så här långt söderut, men i år har jag velat julpynta långt mycket tidigare än vanligt och riktigt längtat efter det varma skenet av adventsstjärnor och ljusstakar i alla fönster. Så nu hänger de där och gör livet lite ljusare i all sin enkelhet. Megamyset kommer från jättestjärnan från Watt & Veke, egentligen lite för stor för vårt burspråk som inte sträcker sig många meter över havet men så här års får nog "more is more" råda. Och har ni sett vår katt"unge" Fleur? Hon som är långt ifrån fullvuxen men redan väger fyra gånger mer än när hon flyttade in, jag fascineras över denna maffiga ras och undrar när hon ska sluta växa egentligen? Något jag inte behöver fundera över mer är hennes krulliga morrhår, efter morgonens fotosession blev det väldigt tydligt hur de har uppkommit.
Foto: Sara Zetterström
Lilltoan, klinker och kopior
Den som kikat in hos Trendenser sedan igår kunde i kategorin "Lika som bär" läsa om klinkerplattor i betong. Jag satte nämligen teet i halsen när jag i jakten på kakel sprang på en snudd på orimligt
lik betongklinkerplatta som de nedfällda vi har på lilltoan på övervåningen. Välkommen hit du som kikar in för första gången!
Visst har den kanske fladdrat förbi både på instagram och här på bloggen men jag är osäker på om jag verkligen visat bild på det färdiga resultatet av vår lilla toalett trots att det nästan gått två år sedan renoveringen.
Så här ser den i alla fall ut, där ligger Dandelion, Claesson Koivisto Runes oktagon-klinker i blått för Marrakesh Design. Och den gröna kopian då, jo den är så lik att jag är tveksam till om jag kunnat skilja dem åt ens bredvid varann.
Kopieringsproblematiken är alltid aktuell tycker jag men kanske allra mest när det inte finns så gott som några särskiljande detaljer. Ett tecken på att design är alldeles för svår att skydda, eller straffet för plagiering för lättsamt.
Och just jakten på kakel kommer nog fortgå en stund till för vi är mitt uppe i planeringen av badrummet på nedervåningen. It’s a dirty work but someones gotta do it!
Pretty Hackathon
För ett par veckor sedan körde Prettypegs ännu ett samarbete med Myrorna genom ett Ikea hack-event i Mall of Scandinavia. Nordic remake-Ida berättade att hon skulle vara med och jag blev så avundsglad för hennes skull. Det var alltså gamla Ikea-möbler som hamnat på Myrorna som fick nytt liv via tolv olika kreatörer/influencers med hjälp av bl. a Prettypegs sortiment. Stort gilla på den idén! Nu auktioneras möblerna ut till förmån för Frälsningsarméns arbete för människohandel. Auktionen pågår till den 12 november så in och buda här, garanterat unika produkter av bl. a Nordic remake, Mimmi Staaf och Mrs Mighetto-tjejerna för ett gott syfte. Nästa gång hoppas jag att ni kan buda på ett Little miss fix it-alster...
Eget kollage med bilder från Pretty Hackathon
Blommande Rumslind
Jag instagrammade en bild från köket härommorgonen, solen lyste så där vackert så att jag var tvungen att stanna upp och njuta en stund. Och den stora rumslinden här nere sen, som jag älskar den! Tänk att den började som en liten stickling i en gammal ölflaska för två år sedan. Så himla många som frågat efter sticklingar och jag skruvar besvärat på mig. Vill inte verka småaktig, det är bara att det tar emot något fruktansvärt att skära i den. Jag tog en stickling en gång och den ser liksom amputerad ut på det stället, plus att sticklingen dog rätt snabbt så det kändes helt onödigt.
För första gången började den faktiskt blomma nyss. Små vackra blommor - som små servetter med en spretig pom-pom i mitten, och jag kunde inte vara stoltare...
Någon som har erfarenhet av att ta sticklingar av rumslinden? Tar gärna emot tips för att våga mig på det igen.
Foto: Sara Zetterström
Oktober i kvadrat
Första november är här och kom med en frostknäpp i bagaget. Jag tittar tillbaka på oktober genom min mobilkamera och om du vill se mer så kan du följa mig på Instagram där jag också heter @littlemissfixit.
Fr. Vä: Morgondoppen duggade tätt i september men med mycket regn de senaste veckorna har jag inte varit lika självklar på bryggan. Några uppfriskade bad blev det dock även i oktober och kanske det mest magiska var denna dimmiga morgon ♦ Sjøblad är en frisk fläkt i Kalmars rätt skrala modetablå och jag spanade in den blommiga dressen från Ganni. Kanske i ett liv där jag skrider runt i en spatiös våning med stengolv där skjorta och blus inte känns som en pyjamas... ♦ Lunchen på slottet sista söndagen i oktober fick t o m mig som undviker kött att välja närproducerad lammgryta, ljuvligtheter för både öga och gom. ♦ Efter tolv veckors väntan kom den så äntligen, vår nya säng! Sval när jag är varm och värmande när jag fryser - naturmaterialsmagi! Bonus: Den t o m doftar gott. ♦ Det är dags att utvidga garderoben med en brun dojja. Spanade in denna promenadvariant från Clarks. Men som alltid fastnar jag mest för den svarta. ♦ Mer rutigt blev det när jag var i Helsingborg och hälsade på nytillskottet i storfamiljen <3. Hotellet bjöd på golvinspiration i långa rader, perfekt nu när vi planerar inför badrumsrenovering. ♦ Jag tog en annan väg hem från jobbet en eftermiddag och plötsligt ser man nya vyer av samma gamla Kalmar. Så vackert att jag stod där tills jag började frysa. ♦ Hösten - hur fint är det inte med alla intensiva färger. Aldrig att jag kommer tröttna på den färgglada entrén till Hundraåringen så här års. ♦ Färgprakten i lunchsalladen på Magasinet visste heller inga gränser en supermysig dag på tu man hand med Boo, medan hon åt vad som närmast kan beskrivas som pannkakastårta.
Foto: mobilbilder av Sara Zetterström