Snittblommor i säsong

Jag läste Maria på Husligheters inlägg om snittblommor igår och hon satte verkligen huvudet på spiken hur jag själv förhåller mig gentemot snittblommor nu och den negativa klimatpåverkan de generellt står för. Hon har gjort en matnyttig sammanfattning med konkreta tips på hur man kan tänka och har dessutom bra följartips för att lära sig mer genom ex. #blomsterupproret. Jag drömmer fortfarande om en egen blomsterträdgård men är inte där än vare sig kunskaps- eller prioriteringsmässigt så istället tog jag fasta på att plocka in lite frystorkat i vaserna och vad är då bättre än att gräva där man står? Eller ska jag säga går, för morgonens promenad bjöd på flera vassruggar så det var bara att knipsa av några strån och bära med sig hem.

 

Där det finns vatten finns det ofta vass, längs ett dike, en sjö eller å till exempel.

 

 

Ståtliga vass-strån kräver en vas modell större. Faktiskt perfekta i min stora Pallo som jag annars kan ha svårt att hitta tillräckligt långa blommor till.

 

 

Det jag gillar med den torkde vassen är de långa smala skaften som bryts av med större duniga vippor i toppen. Lite lagom majestätiska utan att slå sig för bröstet sådär.

 

 

Familjens fjärde medlem inspekterade dekorationen och pressade sig sedan ned mellan lampan och vasen för en liten vilopaus så jag antar att dessa gratis-snittblommor i säsong fick godkänt även av våran luddboll.

Foto: Sara Zetterström

Nytt för mig - gårdagens loppisfynd

Jag hade egentligen siktet inställt på material till en maskeraddräkt eftersom Boo ska på tema-kalas på lördag, men visst är det ofta så, när man söker annat så finns där plötsligt så många andra fina fynd?

 

 

Eller vad sägs om; En brödkorg - perfekt till ensamfrukost eller kompisfikan. Vi har en liknande i torpet men bara en stor, klumpig historia här hemma. Så fint flätad! 2 m oblekt bomullsväv. Sparar på avokadokärnor & skal för att färga tyg, och sedan den sista tygaffären stängde i Kalmar förra året är det skönt att kunna fynda något man kan klämma och känna på. Osthyvlar. Alltså jag tror jag har en svaghet för loppis-osthyvlar. Rätt perfekt eftersom en i torpet håller på att tappa sitt spruckna skaft. Älskar de med träskaft och bara måste köpa dem om jag ser dem. Precis som med saxar. Och skärbrädor. Och... Servettringar är ingen svaghet precis men tyckte dessa i nysilver var så söta. De blir bra som komplement till våra i betong när man är många på festligheter.

 

Två askar, en i tenn och en i björk. För att askar är bra till mycket. Längre ner ser ni tennasken i sitt sammanhang. Hittade två fina ljusstakar i tenn. Det är så kul att fantisera om tidiagre ägare när det står namn i böcker eller graverat så här: "H.J. 7 - 5 1975", man undrar ju vad som hände den där onsdagen i maj för snart 44 år sedan. Kanske föddes en Henrik Johansson och det är hans dopstakar som vi nu får njuta av? Stekspaden till kolbullepannan gick tvärt av i metallen när vi var i fjällen här om veckan så denna rejäla sak blev en mycket vältajmad ersättare.

 

Efter diskning fick det mesta vara med på frukosten imorse.

 

Mjölkkannan är ju en fransk liten klassiker, jag tycker om att bre smöret med en nätt smörkniv i trä och träskeden var perfekt till min hemmagjorda lemoncurd.

 

 

De tre djupa tallrikarna blev jag förtjust i men tänkte ändå först strunta i dem eftersom jag är helst vill ha en hel uppsättning porslin hemma i stan då vi redan har udda-porslin i torpet.

 

Men tusan, de här gröna skålarna är så himla fina i glasyren att jag är glad att jag inte lämnade dem åt ett annat öde, de ser ut som om de vore emaljerade, inte sant?

 

Den lilla tennasken var ju helt oemotståndlig. Tänker perfekt till Boo's mjölktänder. Om hon någonsin kommer tappa någon vill säga, vet att hon själv tvivlar nu när kompisarna är inne på åttonde vändan för tandfen och hon har alla i behåll. Men snart så. Och då är asken redo!

 

 

Så fina och användbara grejer, blev nästan full i skratt hur fint de gifte sig med varann också. Allt för 160 kr, och allt är nytt - för mig! Just ja, maskeradgrejer hittade jag också men det får bli ett eget inlägg.

All quiet on the eastern front

Jösses, det var verkligen inte min mening att gå under radarn så här. Men den senaste tiden har jag jobbat som en liten dåre för att köpa mig tid för en idé som jag gått och burit på i snart ett år. Därav tystnaden. Har det inte varit privata inredningsuppdrag (har konsultat en lägenhet som en snickare renoverat i ett halvår nu. Så himla roligt att få ha ett finger med genom hela processen) så har det varit stylinguppdrag för olika möbelföretag och faktiskt ett rent fysiskt lagerarbete en period. Jobba och spara pengar på hög för att nu kunna ägna merparten av tiden till att affärsutveckla.Så svårt det där, att sålla bland det man brinner för och det som på sikt kan ge mer plats för det jag vill ägna mig åt mest i världen. Dessutom måste jag göra något åt bloggens infrastruktur. Jag själv tycker inte att det är jättekul att gå in på den så vad ska då inte du som läsare känna!?

 

Inser att det börjar likna "vargen kommer, vargen kommer" när jag upprepade gånger dyker upp, drar en snyfthistoria om hur lite tid jag har för bloggen, lovar att bättra mig för att sedan försvinna i ytterligare några veckor. Fattar verkligen det. Men du som är en trogen läsare som ändå hoppfullt kikar in här med jämna mellanrum (statistiken talar för att det är så). Vad vill DU mötas av nästa gång? Har du ett önskeinlägg? En ny spännade kategori eller något annat du är sugen på? Faktiskt har jag en hel del på lager själv men det vore ännu skojsigare att se om det finns något jag ska prioritera särskilt. För att bryta tystnaden. Lite mer "bara nytt på östfronten".

 

Idag har jag suttit på kontoret jag har tillgång till nu när jag ska sjösätta min idé, inte särskilt tråkig utsikt eller hur?!

 

Mobilbild: Sara Zetterström, Little miss fix it