Go´morron!

Kanske var det inte helt genomtänkt det där att jag råkade sälja vårt stora Norden-bord förra sommaren. Kanske var det en aningen rättfärdigat att Jesper blev lite smått galen när jag deklarerade att vi skulle äta på det lilla bordet som kom med torpet under en period. Jag svor dock dyrt och heligt att det inte skulle bli en lång period. Inte som typ något år eller så. Och det blev det inte heller, det blev bara, eh, 18 månader...

 

Men jag har inte varit helt passiv faktiskt, först ritade jag ett bord och skickade till en möbelformgivare som skulle räkna på det. Han måtte räkna långsamt för det var ett år sedan och jag har ännu inte hört något. Under tiden har jag även letat virke (jag åkte t o m till Emmaboda för en blocketannons med brädor) för det perfekt patinerade bordet men det har varit svårt att hitta de mängder som jag ville ha.

 

Två mindre bord som tillsammans skulle bilda ett stort kvadratiskt var tanken. Som man alltså även skulle kunna göra långbord av.

 

Nåväl, när det blev bestämt att tjugo personer skulle fira nyår hos oss så blev bordsfrågan tämligen akut så jag fick helt enkelt revidera idén lite. Jag skissade upp det hela och lät Ulestedt, ett lokalt snickeri, fixa skivor i lackad MDF med urfrästa hål för kontakter, jag valde samma kulör som väggarna i vardagsrumsdelen för att knyta ihop ytorna.

 

Det är en gammal dröm jag haft sedan jag började på Designprogrammet i Pukeberg 2004, att ha ett bord med likadana Garo-kontakter som satt i betonggolvet på skolan. Svindyra förstås men det är ju så där med gamla drömmar - smakar di så köstar di! På den tiden tänkte jag mer ett uttag för en bordslampa eller så men nu känns laptops och ipads som högst vardagliga el-ätare och här sitter Jesper och jag och jobbar ibland. Nu behöver vi varken snubbla över sladdar eller klunsa om uttaget. Själva inkopplingen är en textilsladd som löper på golvet vid fönstret, fast den är inte riktigt inkopplad än. Elektriker måste ju tydligen också fira jul...

 

Ja så helt färdigt är det alltså inte för dessutom letar jag med ljus och lykta efter en grym svetsare som kan göra justa underredan vad det lider, men inför nyår har vi åtminstone bordsyta. Och ett burspråk värt namnet.

 

Jag kollade igenom bilderna i kameran igår kväll. Den har legat ovanligt stilla under julhelgen skall erkännas men jag hittade ett par favoriter, och ja jag varnar känsliga läsare, det här blir väldigt romantiskt. Kan inte hjälpa det, jag kollade liksom på The Holiday innan jag gick och lade mig.

 

Så ja, misteln alltså. Som i en Dickensroman så hänger misteln mellan köket och vardagsrummet. Skylten köpte jag på Leva Kungslador för ett par somrar sen.

Nu har vi firat jul i dagarna tre och idag åkte gästerna hem. Julgransdekorationerna är de samma men i år har vi en tall istället för gran. Planen var att ha en spinkig liten historia som inte skulle vara så skrymmande men det blev precis tvärtom så jag antar att vi måste njuta lite extra intensivt eftersom vi får plundra den redan i veckan om vi ska få plats med nyårsfirandet.

 

Hej och välkomna hit! Igen. Hemma på blogg.se. Efter ett år på RUM hemma så känns det som dags att flytta hem igen. Någonting måste jag göra i alla fall för att hitta blogglusten som jag liksom tappade bort lite på vägen mitt under det mest hektiska året med nytt jobb och en familj som inte riktigt ville hitta rutinerna. Jag har verkligen saknat det spontana och härliga och att få vara sin egen lyckas smed när det kommer till att skapa, fota och skriva, så som Little miss fix it-bloggen kommit att vara, och detta trots att jag haft en kanonredaktör som uppmuntrat mig att köra mitt race. Men ändå konstigt det där, när jag inte hade några ramar alls bloggade jag i stort sett varje dag och när jag fick ett minimumkrav med typ hälften av inlägg att producera, ja då fick jag knappt ihop ens dem. Självklart spelar det roll att byta från frilansliv (läs: frilanstid) till ett 8-17 jobb och inte längre hinna blogga innan dagishämtningar och helst också innan den stora nattningskoman.

 

Men det var inte ett gnälligt inlägg det här skulle bli. Nej snarare ett glatt inlägg om en nystart. En nygammal start som råkade infalla på Den Stora Flyttardagen. För tre är ju en trend och därför finns det visst något som heter DSF och för min del infaller den den tydligen 22 december. 2014 stod jag med nycklarna i hand framför kakelugnen i en på sekunden nyskurad, antiseptisk Hundraåring. 2015 flyttade jag faktiskt bloggen till RUM hemma, och 2016, idag av alla dagar (helt omedvetet, det var timehop som visade mig detta sammanträffande nyss), så flyttar jag alltså hem den igen.

 

Tack för att ni finns, för att ni följer och hoppas att ni också är pepp på en nystart, för det är jag. Och julrosor alltså, wow.