Som jag skrev tidigare såg jag mycket fram emot att se Salone Satellite, med alla sina oetablerade designers och trots att utställningen låg längst bort på mässområdet och det var sista anhalten för dagen så var det verkligen värt besöket. Det finns en förväntan och blygsamhet hos de unga formgivarna som är väldigt spännande och attraktiv tycker jag, en ödmjukhet för branschen - innan man kommit upp sig och blivit en del av hela etablissemanget. Appropå attraktiv så fastnade jag genast för tjeckiska Jan Plechac möbelserie icons (kolla in hemsidan för att bättre få känslan av 3D). Något av en parafras på designikonerna Eames walnut stools, Rietvelds Röd & blå stol, Josef Hoffmans Kubus och fatboy The Original som enkla metallskelett. Det var mycket i montern som föll mig på läppen - typsnitt, möblernas komfort, materialval och ja, det mesta... Frida påstod att jag minsann flirtade lite med den snygga tjecken men det faller under den inofficiella bloggkategorin uttråkat mässällskap och elakt förtal.

Idag var jag en riktigt early bird och snörade på mig springskorna innan så gott som några persienner dragits upp i kvarteret. Att få se solen stiga över Kalmarsund kan nog få vilket surkart som helst på gott humör och efter en pangsmoothie med ingefära som hemlig ingrediens och uppdatering av gårdagens kungabröllop i England är jag nu redo att ge mig ut på stan och se vad den här lördagen har att erbjuda. Appropå kungligheter så fyller ju vår egen år idag, grattis lilla Kungen och vacker Valborg till er alla!

Eftersom jag har ett heltidsjobb bredvid bloggen funkar det inte alltid att ta semester för att hinna med alla roliga mässor och events som händer i Designsverige, vilket betydde att Möbelmässan i Stockholm fick stryka på foten i år. Än viktigare blev det då att besöka megamässan i Milano och schemaläggningen på jobbet var denna gång på min sida och jag kunde vara ledig och komma iväg. Utifrån de rapporteringar jag tagit del av från inredningsmagasin och bloggar upptäckte jag att många utställare visade upp sig på båda dessa mässor. En liten smällkaramell som jag dock missat totalt är danska Montanas garderobsmoduler. Likt ett jättelego kan man med de fem olika storlekarna bygga garderob- och förvaringslösningar precis som man själv önskar. Jag blev fast i samtal i deras monter en lång stund. Inte nog med att det ser snyggt ut och finns i en stor färgpalett, det kändes som superkvalitativa produkter, hade fina detaljer bl. a i läder (aj löv) och produceras dessutom på plats i Danmark. Och prislappen? Mja, den tordes jag inte ens titta på...

Hade planet hem från Milano störtat hade det blivit ett stort hål i Designsverige då flera superdesigners och rent av hela redaktioner (+ en och annan bloggare hi-hi) fanns med ombord. Vid gaten såg jag ett SÅ bekant ansikte men kunde inte finna namnet. Jamen ni vet, han är ju en superdesigner, gjort massa lampor för Zero... längre kom jag inte i mitt letande i det mentala designarkivet och alla namn jag hann googla fram på min stenålderstelefon 2.0 visade ett annat anlete. Men så igår när jag hade gått och lagt mig trillade poletten ner, och nu graverar jag in fyndet även i bloggen, för visst var det ingen mindre än Mr snygga-lampor-himself, ena hälften av TAF, Mattias Ståhlbom. Eureka!

Igår fanns det inget att be för utan det var bara att gilla läget och kliva upp innan solen för att hinna med planet som skulle ta oss till Milano och den största möbelmässan jag sett (som finns?). Efter en underbart vacker inflygning längs med Gardasjön kom vi ut till mässan strax efter lunch och betade av de hallarna som hyste de mest intressanta utställarna. Ska jag vara ärlig så styrde mest, min partner in crime - mässveteranen, Frida kosan för i förväg visste jag bara att jag ville se en hall och det var SaloneSatellite, med de unga formgivarna. En underbart hektisk dag med många intryck, och nästan lika många taxiresor kändes det som, som vi avslutade med en god middag tillsammans med Susann och Charlotte. Nu är det dags att fånga innerstadens designliv som precis som under Stockholm Design Week i februari, bubblar extra mycket runt om i centrum just denna vecka. Med kameran i näven och med kläder som kan omvandlas till något representativt inför ett ev. cocktailparty framåt kvällen blir det ännu en dag i Milano som tyvärr ångrade sig och i dagarna snålat med sommarvärmen som kom i förra veckan. En mer omfattande mässrapport kommer såklart framöver, så håll utkik. Ciao!


Foto: Sara Zetterström

Supertrött och dessertsugen i väntan på söndagsfilmen övervägde jag att skippa bloggandet. Men jag LOVADE ju faktiskt att uppdatera i helgen så här kommer en sneakpeek (eller sneakpeak, stavningen varierar har jag sett) och ett par ögonblicksbilder från casa Zetterström. Precis som jag hoppades så var både lampor och bordsskivan färdiglackad i fredags och när Jesper var iväg på havsöringfiske igår gjorde jag en rockad i arbetsrummet. Det känns väldigt härligt att använda nischen under fönstret till arbetsplats, där stod den tidigare gästsängen som nu är ett minne blott. Som myshörna tronar istället köksoffan uppbullad med kuddar. Bildligt är detta den nakna sanningen av platsen jag sitter vid i skrivandets stund men jag besparar er röran som lever sitt eget liv på det blivande arbetsbordet bakom ryggen. Det gick inte att möblera precis så som jag tänkte från början - ibland måste man ju helt enkelt känna in det, som ser bra ut på en planskiss, i verkligheten och den ena hyllan tog för sig alldeles för mycket ute i rummet och får alltså stå kvar på sin tidigare plats. Nu blir det tv-soffan och en grymt bra film.

Helgen som gått har vi tillbringat hos Jespers bror med familj. De har nyligen köpt en hästgård och är mitt uppe i en helrenovering av bostadshuset. Den förra ägaren var den samlande typen och vindar och lador var fulla med prylar från det senaste seklet som skulle fått vilken shabby chic-fantast som helst att gå i spinn. Själv har jag ju en förkärlek för industri-looken och blev alldeles till mig när jag hittade en gammal snurrstol i ett hörn av ladugården. Som tur är delar varken svågern eller svägerskan min faiblesse och nyss inburen tronar den nu på kontoret här hemma. En rejäl tvätt och eventuellt lite färg finns med i framtidsutsikterna. Jag vill redan nu passa på att flagga för en inläggsfattig vecka framöver, jag är bortrest och kommer troligtvis ha ont om tillfällen att blogga men om inte förr så är jag åter till helgen igen och då är förhoppningsvis både skrivbord och lampor redo att hämtas från lackeringsfirman. Ha en fin vecka!


Foto: Sara Zetterström