Vill ha-blomman Rosenskärm

Jag har tappat räkningen på de vänner och bekanta som hälsat på och frågat om blomman vi har stående i burspråket. Det är en s k Rosenskärm, Medinilla magnifica, som jag köpte av floristen runt hörnet i höstas, en riktig vill ha-blomma. Jag var där för att köpa lite snittblommor men föll för ståtligheten och de stora rosa klockorna. Läste precis att den tydligen är svårskött (sånt är ibland bra att vara lyckligt ovetande om) så kanske har jag haft tur detta halvår för inte har jag behandlat den by the book direkt. En av blomstänglarna gick tyvärr av i flytten och den vill ha mycket fukt men står snarare ett fåtal meter från kakelugnen här hemma. Oh well, jag fortsätter att njuta av den så länge det varar.
 
Mvh Sara, the plant slayer.
 
Foto: Sara Zetterström

Here we go again

Ekollonbebisar all over the plejs. I många, många veckor har jag haft ett gäng liggandes på ett fat som jag bytt vatten på varannan dag ungefär utan att det hänt något på groddfronten ("3 veckor att gro, 3 veckor att spira" -yeah right) så ikväll ledsnade jag och skramlade fram ett gäng småvaser. Infallet kom sig faktiskt av nålarna som låg och skräpade på bänken från Jespers nya skjorta, perfekt för att balansera ekollon på vaskanten med och nu hoppas jag att de ska få fart. I fjol gav jag upp men nu håller jag alltså tummarna för att utdelningen ska bli lika lyckosam som för 2,5 år sen.
 
Okej, lite ekodling får påbörja mitt veckoslut, vad har du för helgplaner?
 
Foto: Sara Zetterström

Oxalisakuten

Jag brukar ju hävda att jag bestitter 1, 2.. noll gröna fingrar. Trots detta älskar jag växter och grönt och försöker ambitiöst få dem att klara åtminstone några veckor under min försorg. Och nästan varje gång jag är i Göteborg kommer jag hem med en växt och/eller snittblommor från smått fantastiska Floramor & Krukatös, nu senast med en Lyckoklöver (oxalis articulata). Efter en vecka eller så började den sloka (som sagt) och jag märkte att den var dyngsur efter att varit placerad bredvid mer törstiga växter. Vad göra? Jag satte den helt sonika på torken, några vita dagar på en tidning placerad på elementet för att bli torr och vips så stoltserar den pigg och glad i fönsternischen igen! Gröna fingrar, nja, men lite bonnförnuft funkar tydligen också.
 
Foto: Sara Zetterström

Ett med naturen

Läste precis Trendenser-Fridas inlägg om att gräva där man står, så nu gör jag bildligt det jag gjorde bokstavligen för ett par veckor sedan. Under en svamptur i skogspartiet bakom torpet hittade jag nämligen en liten (övergiven *korsar fingrarna) ekplanta i mossan. Efter lite lirkande och ganska mycket kraft, envisa rackare det där, fick jag upp den komplett med rötter och allt. Fin att ställa i vas eller plantera i en kruka. OBS! Sånt får man endast göra på egna tomten eller med tillåtelse från markägaren.
 
Foto: Jesper Zetterström & Sara Zetterström

Tänk utanför blomkrukan

Efter en fantastisk sommar märker jag hur jag velat förlänga den grönskande känslan och hemma i lägenheten nästan trängs växterna. En av mina nyfavoriter är Physalisen. Det var i den uppenbara bristen på en av mina favvosar rumslinden som jag snubblade över denna snarlika trädgårdskusin på Plantagen. Supertörstig men i övrigt lättskött och just nu blommar den och är extra vacker. Helgens tips, tänk utanför den klassiska blomkrukan när du väljer inomhusblommor, kanske behöver de lite extra kärlek i vårt torra inomhusklimat men det är det värt.
 
Appropå extra kärlek, glöm inte att det är både din rättighet och skyldighet att rösta idag. För ett öppet och solidariskt Sverige. Jag säger som Underbara Clara - Om du inte använder din röst kommer någon använda din tystnad.
 
Foto: Sara Zetterström
 
 

Den blomstertid nu kommit

Just nu är naturen som ett stort kylrum fyllt med snittblommor som jag går och handlar i med ett obegränsat AmEx. Jag vet inte hälften av vad alla vackra blommor heter men sädesslagen har jag koll på och runt stugan har vi åkrar med både korn och vete.
Superfint att fylla ut buketten med och jag passar på att frossa för än har vi några veckor av blomstertid kvar. Vissa saker saknas fortfarande i torpet, småvaser t ex, men det funkar lika bra med en gammal konservburk tycker jag.
 
Foto: Jenny Wik & Sara Zetterström, Little miss fix it

Världens bästa blomsnittare

Inte för att jag har några vetenskapliga belägg för att det just råkar vara världens bästa, men grym är den och det får bli dagens tips. Jag kan rent av bli smått förbannad när jag går i butiker och ser "hittepå-produkter". Ni vet sånt skräp som vi luras att tro att vi behöver - som snöbollsformare, köttbulleformare, ljusvässare, bananfordral (okej där har man iaf löst ett problem men undrar hur många gånger man verkligen använder det) etc. Sånt som bara bidrar till slentriankonsumtion och överfulla hem.
 
Men. När jag fick se den här lilla manicken för ett par år sedan så insåg jag att den verkligen skulle hjälpa mig, jag är nämligen värdelös på att snitta blommor och löper snarare större risk att få räkna på tårna i framtiden, när jag ska hantera en kökskniv för ändamålet.
 
Den heter Flower Power och kostar inte många kronor, jag köpte min hos floristen runt hörnet. Superenkel, fiffig och praktiskt. Hade den sen varit gjord med träskaft hade jag gått upp i brygga (så min rygg säger tack till plasten).
 
Idag känns det som fredag må ni tro, för ikväll tar vi båten till Gotland för en lång och härlig påskhelg. Men först ska jag kasta mig ut till torpet och styra upp den där borrarkillen som förhoppningsvis ska förse oss med vatten, hurra!
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it
 

Boosta bukettblommorna

Den som följer mig på instagram (@littlemissfixit) kunde se en frasig tulpanbukett en fredag för ett tag sedan. Tulpaner kan ju vara lite luriga, vissa håller en evighet och andra bugar redan den första kvällen. Ett tips när storbuketten börjar se hängig ut är att plocka ut de piggaste blommorna, klippa dem riktigt korta och sätta dem i småvaser istället. På så sätt kan exempelvis badrummet få några njutdagar av tullisar som lever på övertid.
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it
 

Fredagsblomma - Pilea Peperomioides

Jag vet inte hur det ser ut för er men nu tänker i alla fall jag ta helg. För första gången på... (men ärligt, jag minns inte ens när jag var på AW sist. 2002?) ska jag på After Work. -Vaddå, själv eller?! som min bästis skämtsamt uttryckte det nyss per telefon. Ja det är väl en av nackdelarna med att vara ett enmansföretag. Firmafesterna tenderar att bli lite smått schizofrena, eller ensamma, men nej inte själv. Istället ska jag till studion hos Jonas Lindström och förhoppningsvis träffa lite härliga människor som också vill avtacka en bra  jobbvecka.
 
Som fredagsblomma bjuder jag på Elefantöra, ja den kallas så och även Parasollpilea och det kan man ju förstå, både liknelsen vid elefantöron och parasoll, särskilt som det riktiga namnet är mindre läsbart än en finsk bruksanvisning. Hur söt som helst och tålig eftersom den överlevde en cross country resa hela vägen från Göteborg i förra veckan. Floramor & Krukatös heter kenneln och vill ni komma till blomster/krukhimlen så är det en butik att sätta på måstelistan. Just sayin'. Och bor ni långtbortistan så har de webbutik nowadays också. Men nu. Äntligen och happy fredag!
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Höstskörd

Jag vill bara påminna om att alla ni som suktar efter en liten ek att vårda i er ekollonvas a la Estrid: Ut i skogen med er, det är skördetid! Här i sydöstra Sverige ligger alla ekollon nedanför ekarna och bara väntar på att bli plockade och lagda i en skål med vatten för att gro. Tålamod är en dygd, bara att få en grodd tar 3-6 veckor nämligen, och räkna sedan med minst lika mycket till i vasen med dagligt vattnande för att det ska spira. Lycka till!
 
Foto: Sara Zetterström, Little miss fix it

DIY - kantad rabatt a la Villekulla

Igår när vi gjorde Östregård Antik & Loppmarknad utanför Moheda så hann vi ju såklart med en fika också. I sann Villa Villekulla-anda hänger det kaffekoppar, tekannor och gamla silverskedar i caféträdgårdens äppelträd. Lika mycket dekoration/installation som fågelskrämmande kan man tänka. En annan rolig detalj är att de har kantat rabatterna med gamla udda assietter: Typiskt sånt som loppisar svämmar över av, bara att gräva ner dem till hälften i passande form. Lite galet men varför inte? Det skulle ju definitivt bli en snackis på gårdsfesten.
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It
 
 

Prosit!

Ni vet hur det är va, när man har en attgöralista som räcker runt kinesiska muren så känns det ibland så övermäktigt att man gör något helt annat istället. Nå´t som kanske står på någon hemlig eller åtminstone  ganska blek attgöralista och inte är så särskilt viktigt, bara lite. Någon som känner igen sig?
 
Så blev det i alla fall för mig nu när den Vilda bebin sov ett par timmar så här mitt på dagen som annars är hennes vakentid. Då slängde jag fram mina fyra förbisedda brudorkidéer (vars latinskanamn låter som en nysning) och satte mina ruskigt ogröna fingrar i myllan och körde en extreme make over - lite som The Swan, med orkidéers motsvarighet till tandblekning och hela kittet. Kanske att en och annan florist sätter middagskaffet i halsen nu, men detta tips fick jag från en bekant som svor på att det funkade på hennes blommor.
 
Man drar helt sonika upp växten med alla sina läbbiga tentakler och skakar bort all bark. Sen klipper man bort alla döda/gula rötter och stjälkar rätt brutalt, skurar bort mossan ur krukan för mossa kväver växten (ännu ett overiferat antagande) och planterar sen om den nyfriserade lilla darlingen. Voila! Nu är det bara att vänta och se om de piggar på sig mina Phalenopsis.

Prosit!
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It
 
 

Uppdatering: LMFI och ekarna - Alla lika olika

Precis som att vi männsikor är väldigt olika individer så verkar också ekollon vara det. Kommer ni ihåg att jag påbörjade en liten plantskola för tre månader sen? Så här ser mina små ekar ut idag. Den ena är reslig och frodig med väl utvecklat rotsystem och den andra har endast en lång grodd som dessutom vuxit till sig bara de senaste tio dagarna. Och ändå, de plockades samma dag och har fått likvärdig behandling men ändå så himla olika. Fint ändå, att till och med ekar har sina egna små personligheter. Om ni som fick små ekollonbebisar skickade till sig läser detta kan ni väl mejla en bild eller så? Några har jag blivit informerad om under vägen och det är väldigt kul att se hur övriga kullen artat sig. Så låt oss ha släktträff a la Kalmar-ekollon. Ni når mig på littlemissfixits(at)gmail.com.
 
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Vardagsvoodo

Early bird på tåget tillbaka till Hultet, och med soluppgången fortfarande färsk på näthinnan kunde det vara betydligt värre (läs: nov-mars) att stiga upp så här dags. Med risk för att bli tjatig så kommer här ett odlingstips på ekollonfronten: är ekollonet för liten för vasen så kan man sticka nålar i det för att få en lagom-nivå mellan grodd och vatten. Åsså måste man fylla på vatten typ varje dag. Det är ingen lek att vårda små telningar, om ni nu trodde det.


Pergolainspiration

Så fort det kommer ut ett dra-efter-andan-objekt på Hemnet mals det till smulor i den stora bloggkvarnen. Om och om igen upprepas hemmet under oh-anden, ahh-anden och tänk-om-man-hade-sju-miljoner-anden... Jag och säkert många med mig brukar hinna tröttna på de stylade bilderna innan objektet ens haft sin första visning. Men nu tänkte jag dela med mig av ett hörn av objektet för veckan. Utanför Borås ligger ett gammalt missionshus, fint som snus, men det jag främst inspirerades av är den enkla pergolan som de byggt av rostiga armeringsjärn och gamla byttor. Hamnar direkt i mappen Framtida hus.


Foto: beskuren bild från Hemnet

Ek(o)brev

Åkej, om det inte var för att de var gratis, vilket inte ämnar för likviditeten, så skulle jag starta firma i ekollon. Vill dock förtydliga en sak, det är alltså ett ekollon som jag skickat, ingen spirande planta och inga garantier om sjumetersekar, utan en påbörjad grodd som kräver fortsatt omvårdnad och vattenfyllda vaser för att kanske ta sig vidare mot ekarnas motsvarighet till förskolan (tips: är ekollonet för litet kan man sticka 2-3 synålar i det så att det vilar på vaskanten med grodden i vatten).

Jag blir lite nervös nämligen att ni har för höga förväntningar för det var sån strykande åtgång. Ja, ja nu vet ni förutsättningarna och nu befinner de små gynnarna sig på väg mot alla nya familjer runt om i landet, beklagligt för er som inte hann få ett men tack för visat intresse! Jag känner mig lite som en kennelmorsa och ångrar att jag inte döpte alla på samma bokstav så där som man gör med kullarna. Men hey, vi kan väl starta en facebookgrupp där vi kan följa vedermödorna och lägga upp bilder när det spirar och dela eventuella nederlag och... Eller vid närmare eftertanke. Kanske inte (om ni inte väldigt gärna vill förstås).


Mobilfoto: Sara Zetterström, Little miss fix it


Odlingsbäddar är det nya svarta

Jag kan knappt fatta att vi har så ofantligt tur med vädret. Inte för att solen och jag kommer så bra överens precis men energin och ljuset den ger är värd varenda solsveda. Idag har en massa to do's inför vår stundande gotlandsresa bockats av och inte minst fick jag min klänningsleverans redan innan frukost! Dessutom har vi hängt i trädgården, vi och nytvättade lakan. Få saker är så ljuvliga som att krypa ner i en renbäddad säng mellan soltorkade sängkläder, mmm den doften!

Lite påtande i landet står även som daglig syssla nu för tiden. En solig försommar och ett regnigt juli har bidragit till att det växer så det knakar i mina odlingsbäddar och grödorna svämmar nästan över. När jag i våras fick ett infall och bestämde mig för att anlägga trädgårdsland såg jag ju några målade odlingsbäddar framför mig, för att det ser så snyggt ut. Jag kan meddela att det blev just så snyggt som jag tänkte mig med de mörkt grå lådorna, men den största behållningen är annars att ogräset håller sig borta! Hur lättskött som helst - perfekt för en odlingsnovis som jag själv. Tycker ni att jag ser sur ut på bilden så är det ingenting mot den dåliga franskan som jag använde till brännässlorna. Nästa år är det jag som planterar även jordgubbarna och potatisen i lådor. Så det så.


Foto: Jesper & Sara Zetterström

Dille på dill

Ni kanske kommer ihåg att jag bestämde mig för att odla lite grönsaker i våras. Sagt och gjort, 2x2 pallkragar inhandlades och fröpåsar som om jag haft rejvparty på Blomsterlandet. Förhoppningarna var inte särskilt höga eftersom jag inte är känd för mina gröna fingrar precis men jag petade ner sockerärta, rädisor, morötter, plocksallat, isbergssallad, rödbetor, potatis, jordgubbar, tomater, persilja, timjan, rosmarin, gräslök... (ja det var en himla massa kryddor helt enkelt) och slutligen dill. Rädisorna har vi redan ätit upp, sallad måste jag skänka bort och jordgubbarna delas systerligt med koltrasten, och dillen... Dillen ja, den börjar ta alienerade proportioner och ikväll fick jag ägna en timme åt att klippa ner den och frysa in lite. Det blir gott till pytt i panna i oktober.
Foto: Little Miss Fix It

Åsby hem & trädgård

Idag har Caroline och jag varit på grönbete, busungarna stannade hemma och vi åkte till Åsby hem & trädgård. Jag har aldrig varit i Hallstahammar och än mindre på Åsby förut och för ett ögonblick trodde jag att det var en vanlig handelsträdgård så döm om min förvåning när jag kom in i en 600m² stor inredningsavdelning mitt i växthuset där Bruka Design, Af Swedala och Glittering Home of Sweden var några av de varumärken som säljs i inspirerande miljöer. Jag pratade med gulliga Linda som jobbar på inredningsavdelningen, hon berättade att man började sälja inredning för fem år sen och att man idag har en tämligen unik blandning av växter och heminredning. Dessutom finns det ett mysigt café i mitten av butiken och jag gillar verkligen konceptet. F ö vet jag ingen som är så effektiv som Caroline, hon är den typen som duschar och dammsuger samtidigt om ni förstår vad jag menar så innan jag visste ordet av det hade vi inom loppet av några timmar både fikat, handlat växter och hunnit med en rundtur på nya IKEA Västerås, men vad som följde med hem därifrån får jag visa en annan dag.
Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

Som man sår får man skörda

Early to bed, early to rise... Vaknade av att lägenheten badade i ljus, hur härligt som helst! Idag ska vi äta hotellfrukost på stan med ett par kompisar och sen tänkte jag friska upp mina barndomsminnen och åka på betessläpp, fast på den tiden var det ingen turistattraktion utan en helt vanlig företeelse på min dagmammas bondgård. Eftersom vi inte ska vara på hotellet än på någon timme så försöker jag hinna med att tömma fröpåsarna och så några rader, en för mig ny sorts inredningstidningar - med trädgårdsfokus kommer väl till pass i denna odlingsdjungel. De fina zinkskyltarna fyndade jag på IKEA för några år sen och jag visste väl att de skulle komma till användning!
Foto: Sara Zetterström

Tidigare inlägg Nyare inlägg