Tiden går fort när man har roligt heter det ju, timmarna har flugit iväg och vips så hade helgen passerat. Roligt och roligt, bara jobb och ingen lek har det mest sett ut och efter en intensiv jobbvecka somnade jag, euhm... innan kl. 18 i fredags och resten av helgen har det varit snickarbrallor på. Jag har byggt skrivbord och Jesper har bjudit på kladdkaka och beskurit äppelträden... Jämställt (eller omställt) så det förslår, ho-ho.

Eftersom jag planerar att platsbygga en lång arbetsbänk framför fönstret (inspiration härifrån) så stryker elementet lite på foten. För att släppa upp värmen och motverka kalldrag och samtidigt gömma sladdarna i en kabelkanal under skivan har jag gjort en rad med hål lika långt som elementet sträcker sig. Verktygen jag använder är en borrmaskin och en dosfräs (även kallad hålsåg). Jag köpte den för att få till "osynliga" kablar undertill när tv-bänken byggdes om och tyckte att diametern ø 64 mm passade bra till detta projekt också. MDF är ett ganska hårt material och det tar lite tid att fräsa ur hålen, eller man får välja - kör man så det ryker så luktar det bränt därefter också, något jag fick erfara igår. För att få en extra snygg finish har jag bestämt mig för att lämna in hela skivan på lackering imorgon så nu är det dags att bekänna färg. Vitt eller inte, och i så fall..? Det är frågan.

Ursäkta oinspirerande bilder, låt säga att detta inlägg är lite mer... faktabaserat!


Foto: Sara Zetterström

Under lördagens parmiddag diskuterades foto rätt flitigt och vi kom in på ovanifrån-plåtning. Kvällens värd tipsade mig om bloggen Things Organized Neatly som just samlar sådana bilder. Jag är ju skapligt såld på den sortens arrangemang och det verkar jag inte vara ensam om för bara dagen efter bloggade Frida om samma fenomen. Lotta Agatons stylingar kanske hamnar på den ordningsamt organiserade bloggen vad det lider... Här är ett axplock av alster och när jag hade valt lite random favoriter upptäckte jag att den röda tråden visst blev lite gentlemannaaktig.


Foto: via Things Organized Neatly

Jag surfade in på IKEA-bloggen Livet hemma för en stund sen och fick jordens egokick! I deras senaste inlägg flyttar de ut på balkongen och visar tre av "mina" bilder. Overkligt är ordet, overkligt kul!


Foto: IKEA

På hemmafronten kretsar mycket kring projekt arbetsrum - som ni kanske har märkt. I min jakt på inspiration "sprang" jag på dessa urfina gem av ett holländskt märke som heter The ZOO och säljs via NUNC. En illfin detalj till en arbetsplats och dessa fåglar flyttar troligtvis hem till mig när våren kommer. Nyfiken som jag är vill jag ju veta mer om The ZOO, vad har de gjort mer etc. men jag hittar inte ett jota! Inte så enkelt namn att googla precis. Någon som känner till dem eller vet något mer? Jag lyssnar.


Foto: lånade bilder från NUNC inredning

Lite småtråkigt att endast servera några streck i dagens blogginlägg men här kommer mina skisser på arbetsrummet. Tanken är att det framför allt ska bli mer funktionellt och förhoppningsvis även mer lättstädat. I dagsläget vägrar Jesper sköta städningen i detta rum ("du får städa DITT rum") eftersom det är så mycket möbler och ytor där högar växer...

Planlösning:


Som ni kan se är det verkligen ett utmanande rum, inte många raksträckor här inte. Det innefattar både takbjälkar, snedtak, sänkt innertak, murstock, fasta spotlights och en fönsternich till vänster, som f ö är 221x120 cm - så har ni något att gå efter.

Nuvarande möblering:


Alla (läs: tjejer) som kommer hit tycker att det är ett fantastiskt rum, ett kreativit rum, och det ÄR det, men hopplöst att hålla i ordning. Utrymmet mellan skrivborden och bortre väggen tenderar att fyllas med "högar" av papper, prylar, symaskin och diverse. Dessutom har det mysiga i att sitta vända mot varandra försvunnit sedan jag skaffade en skärm i storlek med Australiens landyta...

Ny lösning:

När sängen åker ut blir det utrymme för en platsbyggd skrivyta för två personer, min stora dator till höger och en laptop till vänster. Det ena skrivbordet kommer och ljusbordet kommer höjas till 85-90 cm för att bli en behaglig arbetsyta i ståhöjd som kompletteras med två barpallar för tillfälliga projekt. Kökssoffan, som varit på glid i hemmet sedan den naturliga platsen i hallen försvann till förmån för ett vitrinskåp modell större, får agera ny trivselhöjare med lite textil i form av dyna och kuddar. Ett öppnare och ännu mer kreativt rum hoppas jag!
Med på ett hörn kommer klädkammaren som också behöver omstruktureras till förmån för lite smarta platsbyggda lösningar.

Nåväl, Rom byggdes inte på en dag och eftersom jag är ensam all in one-entreprenör i detta projekt MITT rum så kommer det nog ta sin lilla tid, men som sagt lampsladdar är beställda - tärningen är kastad!

Som jag skrev igår låg fokus en del på arbetsrummet och jag har nu en övergripande plan på hur förändringarna ska gå till. Först och främst ska det en platsbyggd arbetsplats för två personer framför fönstret och till detta har jag två gamla lampor som ska få lite uppfräschning. När jag frågade Jesper vad han hade för önskemål på textilsladd så sa han "röd" så bestämt att jag köpte det rakt av. Så nu är de beställda, väldigt smidigt och prisvärt från Lampsladdar.se. Ett försenat tipstack till Maria som gjorde att jag fann den sajten för några månader sen. Nu bär det av till Norrköping och min fina lillasyster. Det blir hej då kalas av rang då och och hennes fästman ska flytta till Bangladesh för ett helt år!


Foto: produktbilder från lampsladdar.se

Det vackra vårvädret till trots har jag suttit inne mest hela dagen - klistrad vid datorn och skissat på vår nya arbetsrumslösning, det blir ju så när veckorna är fyllda med annat, helgen fylls med to do's. Ikväll är vi bjudna på middag hos ett par som är en ny bekantskap och det är alltså första gången vi ska hem till dem. Det ska bli jättekul men jag tycker alltid det är lite klurigt med gå-borts-presenter till människor man inte känner ännu och i synnerhet om man aldrig sett deras hem och fått en större uppfattning om vad de gillar och har för stil. Det finns ju vissa säkra kort som en flska vin, fin choklad eller blommor. Jag valde det sista och gick till min favoritflorist som satte ihop en underbart vårig tulpanbukett med poppel. Tipstack till Caroline! Nu står hela härligheten och väntar tålmodigt på köksbordet men innan det är dags att bege sig ska jag äntligen få gå och lukta på en nykläckt bebis. Trevlig helg!


Foto: Sara Zetterström

Anledningen till att jag samlar på så mycket saker är att jag är en nostalgist jävel (ursäkta den dåliga franskan) och tycker att precis varenda post-it med en minnesanteckning på kan vara bra att ha, liksom etiketter, band, lampor, burkar, kataloger, fina påsar, snören, pärlor... Jag har extremt svårt att skiljas från det mesta, och nej, jag vill inte ha allt framme men bara vetskapen att det finns tillgängligt i ett förråd långtbortistan gör att allt känna mycket bättre än om jag skulle ge bort-sälja-slänga något jag håller det minsta kär. Nu står gästsängen på tur. Det som tidigare varit gästrum och kontor/pyssel/arbetsrum kommer hädanefter bara att vara det sistnämnda för att optimera behovet. Och nej, båda förråden och garaget är fullt så det finns bara en utväg - att klippa banden. Fördelarna till trots - denna lilla dagbäddsoas/alkov är extremt skön att slänga sig i och prata i telefon eller läsa en bok eller tidning och ändå umgås med den som sitter vid pluppen (datorn), sova i den när man under krasslighet hostar sig fördärvad och vill ge sin bättre hälft lite sömn, är det nu dags att göra plats för en arbetsplats deluxe. Med ett par spekulanter via Blocket kommer detta förmodligen ske förr än senare, så tack för den här tiden sängen. Och ärade gäster - soffan är också skön!


Foto: Sara Zetterström

Imorgon den 18 mars har jag bestämt mig för att hedra de drabbade i jordbävningen/tsunamin och följa den internationella uppmaningen att inte blogga under fredagen. Förutom denna lilla manifest så kan man bl. a köpa den här vackra printen där pengarna oavkortat går till Röda Korsets arbete för krisdrabbade Japan. En kan inte göra allt men alla kan göra något...


Klicka på bilden för att komma direkt till webbutiken.

Just nu vet jag inte riktigt hur jag ska hinna varva ner och kunna somna tillräckligt tidigt för att vara utsövd imorgon. Nu händer det så mycket roliga saker i mitt liv att det spritter i hela kroppen, jag har precis kommit hem från ett uppdrag med en familj som ska bygga om sitt kök. Det är en stor och ganska bullrig familj (eller förmodligen just så lagom bullrig som en familj med fyra barn i skolåldern ska vara) och de har tagit emot mig med öppna armar in i sitt hem. Det jag trodde skulle bli en snabb leverans av ett inredningsförslag har istället blivit ett enormt bollplank av utdragna diskussioner med nya infall och vinklingar i parti och minut, och jag gillar det jättemycket! Förmodligen ett projekt som kommer ta sin lilla tid och om köket står klart i sommar återstår att se, men för den här familjen funkar det sättet bäst och jag ser det bara som en utmaning och rolig erfarenhet. Ännu roligare blir det att komma hem till era kommentarer på mina senaste inlägg om mitt jobb - tusen tack för glada tillrop och uppskattning, jag blir otroligt pepp! Dessutom har nya läsare presenterat sig och det är alltid lika kul - välkomna! Något annat jag blir glad av är kakor och serveras de dessutom på gladporslin smakar de ännu lite bättre. På bilden ser ni de tre sista musketörerna från min sats av Chokladjitterbugg. Supermumsigt från prisbelönade Hembakat är bäst, och ja även dessa var försvinnande goda!


Foto: Sara Zetterström

Den andra balkonglösningen skulle bl. a visa bredden på RAMSÖ parasoll. Det blev en balkong med medelhavskänsla (med apelsiner från Willys) och lite mognare stil. Denna serie skulle mynna ut i ett bildspel där textilierna byter färg. Förutom att lägga alla saker i mer eller mindre samma position så gällde det att passera kameran försiktigt vid varje byte eftersom minsta rubbning skulle resultera i en "hoppande" bild  - med omtagning som enda reparation. Onekligen var det med mer och mer spattiga ben jag klev omkring på den där balkongen för varje byte som gjordes. Lägg märke till att glaset byter dryck för att matcha färgerna, något jag och Henke var extra nöjda med ha-ha (både glas och karaff tejpades noggrant för att rätt mängd skulle fyllas på).


Inget skiljer bilderna åt, det är samma ljus och samma kamerainställningar, utom just färgerna på textilierna. Visst är det häftigt vad man kan förändra med lite textil!


För att visa balkongskyddet i funktion riggade jag en bekväm plats en solig dag utan insyn från nyfikna grannar...


...liksom att en enorm fläkt som brandkåren använder till att skingra rök (jodå, det blev några Carola-imitationer framför den) verkligen fick produkten att visa vad den går för.

Under min korta tid på ICOM lärde jag mig ofantligt mycket. Till skillnad från stylisten som ska få saker att se bra ut på bild ex. tänker jag som är inredare alltid funktion i första hand. Detta gör att det ibland är svårt att kliva ur den berömda boxen. Med facit i hand skulle jag t ex. ha rullat upp hörnet på tidningen lite grann i den sista bilden för att ytterligare förstärka känslan av vind (detta trots att tidningen faktiskt ligger stilla just för att vindskyddet tar vinden) och kanske lagt en sten eller någon annan tyngd på stolens tidningshög för att förtydliga känslan än mer.

Vad hade du gjort för att göra situationen tydligare i någon av bilderna?

Eller fel och fel, men jag frågade om ni kunde se vad som inte var produkter från IKEA i min balkonglösning. Tack för era positiva kommentarer förresten, det är alltid spännade att se vad ens arbete ska möta för reaktioner!  För att återgå till frågan; era svar är ju ett tecken på att möbeljätten verkligen har ett brett och varierat sortiment och självklart är det mer uppenbart för mig som jobbar med dessa produkter dagligen. Mycket riktigt var buren extern rekvisita men den andra prylen jag syftade på var radion på bordet. Eftersom det är en reklambild för ett speciellt varumärke så är det viktigt att använda ickeprodukter på ett smart sätt, så att de tillför bilden något utan att för den delen bli ett av de mest attraktiva elementen. Pläden heter HENRIKA, brickan ROMANTISK och blomlådorna tillhör sommarsortimentet HÖSTÖ tillsammans med såpinnarna SOCKER. När jag nu tittade på bilden igen så upptäckte jag minsann att det finns ytterligare en katt bland hermelinerna i form av trälådan nere till vänster i bild... men den lade visst ingen märke till, inte ens jag själv som ställde dit den...


Foto_: IKEA

Något som är väldigt fascinerande med reklamfoto är att mycket lite är vad det ser ut att vara. Scenografi och ljus är verktyg som kan skapa förbluffande effekter. Ett gråmulet litet smålandssamhälle i november kan på bild bli en somrig balkong var som helst. Solguden i Älmhult heter Henke, hi-hi.


Foto: Sara Zetterström

Om ni hängt med bloggen ett tag kanske ni kommer ihåg att jag var i Älmhult och jobbade i höstas. Nu kan jag äntligen visa resultatet från de intensiva och fantastiskt roliga veckorna i studion. Jag gjorde två balkonglösningar och den första gick under arbetsnamnet small & green. I briefen jag fick skulle jag utgå från huvudprodukterna HÄRÖ och SOLVINDEN och visa dem i funktion vilket resulterade i en prunkande balkong med klättrande murgröna, färska örter i balkonglådorna och flexibla möbler. Det kluriga är att få till känslan av äkta vara med minimal extern rekvisita. IKEA har ett helt fantastiskt sortiment men knappast någon lever i en ikeakatalog allena. Två saker använde jag för känslans skull, någon som ser vad som är o-IKEA (förutom örter och muffins)?


Foto: IKEA

För fjärde dagen ligger jag däckad i influensa, vänligt vidareskickad från Jesper. Det är alltså inte bara tulpanerna som är vissna här hemma men idag är huvudet inte fullt lika tungt som under helgen vilket förhoppningsvis betyder bättringsväg. För någon med tusen järn i elden är det en plåga att inte orka vara med på allt. En jätteombyggnad pågår på jobbet och nyinvigning på vårt gym på Friskis, dessutom har en alldeles färsk liten människa som jag väntat på i 8 månader precis sett dagens ljus... väldigt typiskt att då vara en bakteriehärd som inte får gosa och gulla! För att inte tala om alla hemma-, borta- och bloggprojekt jag har som väntar... Som tur är hjälper snorhjärna mot den värsta frustrationen - det går helt enkelt inte att tänka på något annat än febernedsättande tabletter, skonsamma näsdukar och nässpray just nu. Här kommer en dokumentation av eländet. Varning för stötande bilder (jag avundas verkligen tulpanernas skönhet sitt tillstånd till trots, själv ser jag kort och gott bara vissen ut varför bara bakteriehärden förevigats...). Bå åderseende!


Foto: Sara Zetterström

Idag lägger jag upp en ny kategori här på bloggen - materialval. Här kommer jag att samla nya, och säkert även en del gamla bekantingar i djungeln av spännade material. Först ut är Valchromat® (som egentligen är ett varumärke bland andra för en genomfärgad träfiberskiva). Enkelt förklarat är det som en färgad MDF men eftersom genomfärgningen sker genom en kemisk förening med en speciell harts så är hållbarheten och användningsområdena oändligt mycket större. Oavsett hur materialet bearbetas så är färgen densamma genom hela skivan och ingen målning eller kantlistning behövs. Dessutom är den fullt funktionell obehandlad men lyfts fram i färgen om man lackar, oljar eller vaxar den. Användningsområdena är jättemånga genom skivans tålighet för både påfrestningar och fukt, t ex. kök, badrum, offentliga miljöer och inredning. Den finns i färgerna svart, orange, gul, grå, röd, grön, brun och blå och så småningom även i lila och med tjocklekar mellan 8-30 mm även om alla färger inte finns i alla dimensioner. Nackdelen är förstås priset på denna produkt som är ungefär 4-5 ggr dyrare än vanlig träfiberskiva.

Jag köpte en bit 25 mm infärgad svart på Snickerima som hade det hemma (annars är det en beställningsvara) för att testa hur den gifter sig med trappan, ifall jag kan använda den som avslut om jag sågar av den skymmande stolpen i hallen... Fortsättning följer.


Foto: Sara Zetterström

Lite spänd av förväntan slog jag upp numret av Nya Rum för ev. skulle ett hemma-hos-reportage från en tjej som jag träffade i Sälen vara med, men det visade sig vara i förra numret. Nåväl jag behövde knappast bli besviken eftersom den snygga framsidan utlovade ett annat hem helt i min smak.

Den holländska inredningsarkitekten Stephanie Rammeloo ritade sitt hem som ett första projekt under sin praktik. Bostaden är en gammal skola där hon och hennes pojkvän blåste ut rubbet och skapade ett hem som "egentligen bara består av ett enda stort rum" på 170 m² och med en takhöjd på 4,60 m. Gaaahhh, precis så som jag vill bo! Det som först tilltalade mig är gungan i vardagsrummet något som påminner väldigt mycket om en interiörbild från IKEA. Jag fullkomligt superdiggar den sortens lekfullhet i ett annars ganska stramt hem. Sedan jag blev med iMac är kontoret i förändringsbehov och de skisser jag gjort fick fyr när jag såg Stephanies arbetsplatslösning som är just i den stilen jag tänkt mig. Jag har ju inte alls samma utrymme att tillgå men t ex. hålen i bordsskivan för att släppa upp värmen från elementen är en detalj att jobba på. Inspirerande! Appropå inspirerande så kan man dessutom följa Stephanie via hennes blogg dreamboat. Just som jag tänkte att det är häftigt att se ett reportage med ett annorlunda hem för en barnfamilj, som ett bevis på att man inte måste leva konventionellt så fort man bildar familj, kom jag till stycket där Stephanie säger att de funderar på att flytta sedan de fick barnen och det blev jobbigt att bo i ett enda stort rum eftersom man hör varandra hela tiden. Okay, more schools for me!

Nu blir det fredagshäng hos grannarna. happy friday!


Foto: Paul Barbera

Efter gårdagens inlägg om den dramatiska tidningskatastrofen där inredningmagasinen låg i drivor här hemma fick jag frågan vilken tidning som blev favoriten. Om sanningen ska fram så hann jag väl inte riktigt igenom alla innan John Blund dök upp men med ett sådant utbud var det svårt att inte hitta lite godbitar och här kommer två av reportagen som definitivt får mitt gillande!

Först ut är hemma-hos-reportaget i Residence från Elin Klings östermalmstvåa. Och när jag uppdaterade min bloglovin insåg jag att jag inte var ensam om att förtjusas. Någon direkt helhet av bostaden får man inte men ju mer jag läser om henne desto mer fascineras jag av Elin som verkar vara en ödmjuk och framgångsrik tjej, en kombination som inte är helt självklar. Snygg pojkvän i reklambranchen, Wegnerstolar, annorlunda pratprylar på soffbordet och en imponerande skosamling gör att i alla fall jag gärna skulle titta in på ett litet fredagsmingel hos fröken Kling.


Foto: Andreas Lundberg för tidningen Residence

Efter att för vad som känns som hundrade gången ha bläddrat igenom det senaste numret (men ganska gamla, ett nytt utkommer när som helst) av IKEAs medlemstidning IKEA FAMILY LIVE och återigen fastnat för reportaget om familjen i Portugal tänkte jag dela med mig av en favorit till er som kanske inte får hem tidningen i brevlådan. Så som tidningen skildrar det är hemmet lite väl mixat för min smak men en härlig bild gjorde än en gång intryck, de hade nämligen byggt en bokhylla av tre bockbord som de säkrat i väggen. Jag gillar verkligen enkelheten och återvinningstänket i den här konstruktionen - den funkar ju dessutom utmärkt med ett mer städat arrangemang av t ex. snygga coffee table books och andra justa inredningsgrejer som tål att stå framme. Copy - Paste vettja!


Foto: Faximil av IKEA FAMILY LIVE vinter 2010, Sara Zetterström - Little Miss Fix It

När jag kom hem insåg jag att den senaste tiden inte direkt har inbjudit till lugna stunder hemma i soffan för inredningstidningarna har verkligen hopat sig. Ikväll är det jag som ska bläddra mig till sömns! Jag hoppas på mycket matnyttigt från köksfokuset i både Elle Interiör och Sköna hem, dessutom är jag nyfiken på Nya Rum där min söta väninnna Frida (som jag bloggat om tidigare) är ny redaktör. Det slog mig att det var ett tag sedan jag läste något utländskt magasin, kanske läge för en tur till pressbyrån nästa månad för denna omgång känns definitivt kvoten fylld...


Foto: Sara Zetterström, Little Miss Fix It

kan man tänka att denna lilla sockerbit kommer! På vägen hem från Mora (japp, Jesper klarade de 9 milen galant) stannade vi en stund hos bästaste bästisen. Min gudson har fått ett litet knytt till lillasyster och hon var precis så bedårande i verkligheten som bilderna har lovat. Gissa om mitt ♥ smälte när trollungen somnade i min famn med en liten suck! Eller som vår kompis Lasse som också var med uttryckte det "- En sån här bebis borde ha varningstext på sig..." Jag är beredd att hålla med - Varning för hål i tänderna!


Foto: Caroline von Büren