Jag har fått många frågor om hur vi gjorde med räcket på loftet i stugan. Och med grindfrågan med för den delen. En grindlösning för att kunna sova gott om natten med en treäpplare ombord. Räckesfunderingarna studsade mellan smide, rep och rundstav. Mitt estetiska jag ville defiitivt ha vit båtlina i polyester i täta lodräta rader men förnuftet sa att det var viktigare att tänka på barnsäkerheten (flexande rep stoppar inte ålande ongar). I bygglagen kan man läsa om reglerna för ex trappräcken och Boverket har sammanställt en lättöverskådlig manual om barnsäkerhet - Visste du t ex. att maxiimum mellan spjälorna i ett räcke är 10 cm? Här i Bygg barnsäkert från Boverket kan man läsa mer.

 

Så en smed kom. Vi diskuterade olika möjligheter men mörk smide kändes för tungt till ett loft som redan är litet så jag byggde tillsammans med vår snickare Andreas slutligen ett i rundstav som grundades vitt. Speaking of wich. Det är en av få saker som fortfarande står på torpets att göra-lista sedan min armbåge kastade in handduken (läs: målarpenseln), att färdigstryka räcket.

 

Grind då? Allt mellan plexiglas (kändes för otorpigt) och plywood har figurerat för att typ landa i vitt nät a la innebandymål. Innan jag hann beställa något (för hundratalskronor kvadraten) så var jag på Plantagen och fick av en händelse syn på en sån där hängmattekorv av gult nät. Gissa om jag skänkte min lyckliga stjärna ett tack när denna högst tillfälliga grind gick att lösa med en vit hängmatta för 35kr som vi lätt hakar av och på i fyra hörn.

 

Idag har jag hunnit med både Skogsmulle (Boosan är förstås bara en liten knopp än så länge) med pannkaksmatsäck för att nu vara tillbaka ute på torpet där en reklamfilmsinspelning för designonline.se pågår. Det är mina sköna kontorskollegor på Transistor Film som står bakom kameran och en kan väl konstatera att det är rätt kaosigt med mycket folk och teknik på en pytteliten bostadsyta. Det är så alltså så här det går till, en blandning av fix och fusk när de rätta vinklarna ska till, när som helst kommer modellerna. Tystnad, tagning.

 

Det finns många små favoriter i torpet, lätt hänt när man börjar från scratch med noga utvald inredning, och en av dem är sänghimmeln över vår dubbelslaf på loftet. Heta sommarnätter har den varit oumbärlig mot myggen som gladeligen surrat in genom vidöppna fönster och dörrar för att kalasa på svettiga människodelar utanför täcket. Nu på hösten/vintern när vi sover över på helgerna och jag haft en session med kakelugnen, och därmed väcker slumrande flugor som kryper ut ur springorna för att inte transpireras till döds, funkar den perfekt mot retligt killiga flugben och surr runt öronen. Supersmidigt att stänga den omlottsydda öppningen och därmed få en kryplös sängplats. Just nu ovärderligt.

Mvh Kaminkvinnan

 

Idag skålade vi inofficiellt in kontoret som jag delar med fem personer i två andra företag. Mitt bästa beslut i jobbväg denna höst, att bli med kontor, det är så mycket roligare att gå till jobbet när det finns både folk och fä som en kan dejta vid diskbänken med bubbel och chokladbollar! Jag fick även busbesök av en treäpplare som redan lärt sig var godiset finns på mammas jobb och som gör lite arty tuschgrejer här och... där. Nä, nu är det dags att fälla in årorna för ett par dagar, hörde jag helg?

 

 

Äntligen fredag! Och idag blir det som sig bör ett nytt avsnitt av Kom In-podden. Efter att förra veckans inspelning fastnat i kvalitetskontrollen p g a två slitna poddare som tappade fokus efter en kvart så gjorde vi ett nytt försök häromdagen. Back on track med ämnet ”Att köpa hus” ja, jo det ligger ju lite nära till hands för vissa av oss...

Tog ett sidokliv bort från min vanliga Instafeed och hamnade slutligen hos @karinmannerstal. Instagram fresten, som jag gillar't! Jag smygläckte ju hemlisen där redan igår i form av en sneak peek på vår nya Villa Villekulla och stort T A C K för alla grattis, heja-rop, och peppande uttryck för ny huset både här och ja, där. För att återgå till ämnet så där på Insta hittade jag alltså "Alan, Foxy, Rita, Sven, Lolo, Ruth, Kurt, Chic och Nils", Karin Mannerståls  design i mjukistappning. Både jag och Boosan har en förkärlek för rävar så Foxy får gärna flytta hem till oss, särskilt när vi snart bor större. Finns bl. a i webbutiken Minta.

 

Jag trodde ju aldrig att gårdagen skulle bli 19.15 och vi äntligen fick skriva på köpekontraktet till vårt hus! Men det blev den och vi gjorde det. 142 m² sekelskifteslycka i form av ett litet trähus med plåttak. Bankteknikaliteter och genomgång av besiktningsprotokollet väntar men så gott som klarrt alltså. Inte alls det hus vi tänkt oss, nej faktiskt så hann vi avfärda det två gånger på fem dagar, men sen var det som om det där lilla wicked piece of wood valde oss för när Jespers flygresa till Italien blev inställd så gick vi på en ännu en visning och här är vi nu, fortfarande lite champagnebubbliga och redo för villaliv i södra Kalmar. En får väl tacka bmi regionals för den sjusiffriga skulden to be...

 

Jag vaknade i ottan idag, ni vet sådär av en själv, och hela morgonen hade en känsla av overklighet över sig och jag var tvungen att gå upp och åka till kontoret för det var liksom ingen idé att ligga kvar i allt det där pirret och "jaha, shit det är nu det händer"-känslorna i mörkret. Så här sitter jag sedan någon timme tillbaka och jag borde skriva en artikel och jag borde fota en grej och jag borde... men jag kan bara inte koncentrera mig och det är bara att låta den här dagen gå och snart, snart kan jag berätta mera! Fy jag är verkligen sämst på att vara hemlighetsfull.

 

Min inre jukebox också för det är den här gamla dängan som gått som repeat hela morgonen, och den är garanterat direkt hämtad via skivarkivet i limbiska systemet...

 

 

Efter dagishämtning idag gick vi på shopping spree, som en tjejgrej, och var shoppar en tvååring och en trettiplussare mest lyckosamt i Smallville om inte på Ica MAXI. Vissa går loss på Duplo och andra på blöjor och choklad. Och idag passerade jag textilavdelningen när plötsligt en liten bomullsvävd röst ropade "kö-öp mig, jag har ett coolt snitt och fina färger". Så så fick det bli, för 79 riksdaler flyttade den här lilla tuffingen till soffkudde in, och finns det något som heter kuddoholic, well so be it. Dagens tips till er andra där ute - löp och köp.

 

Äntligen fredag och jag önskar att jag kunde släppa ett nytt avsnitt av Kom In-podden men icke. Hildur och jag gjorde ett tappert försök tidigare i veckan men den inspelningen fastnade i kvalitétskontrollen. Jo vi har en sån förstår ni för vi kan ju inte sända vad substanslös smörja som helst. Nästa vecka, då ni, den som väntar på något gott och allt det där...

 

Jag satt och gick igenom lite bilder nyss:

"Gotland förra sommaren"

"hemma hos Hildur förra hösten"

"murrig liten stu... men det är ju torpet!"

Jag kände själv inte igen det och det kanske talar en del för hur mycket som har hänt i förvandlingen! Jag letade upp några bilder ur hyfsat samma vinkel från "hemma hos"-plåtningen i somras. För visst känner man knappt igen det?

 

Snart kommer min bästis med tillhörande gudbarn och jag spricker nästan av längt! Helgen kommer tillbringas i just torpet och jag vill egentligen ta helg, åka ut och tända brasan och bulla upp med duntäcken bums. 

 

"Skomakarens barn går med trasiga skor" brukar man ju säga och just nu skulle en kunna jämföra mitt kontor med  det skomakarongar har på fötterna. Prioriteringen är andras inredning snarare än min egen och därför får den växa fram lite i mån av tid, och rentav slumpmässigt. Som när jag var på jakt efter en barock-soffa åt en kund och sprang på kontorsstolen som jag sedan den dagen vilar rumpan på framför datorn. Priset? En femtiolapp! Formen är fantastisk och om kostnaden för att byta fuskskinnet mot äkta vara inte är tappa-andan-hög så kommer jag ha en snurrstol tills dess den eller jag lägger näsan i vädret. Design? Fabrikör? Verkligen ingen aning och det enda som står stansat i metallen undertill är "FRONT" och "A0700" så allt jag vet är att fabriken verkligen ville idiotsäkra monteringen... Känner du igen denna stol och dess bakgrund är jag idel öra!

 

Jag gick till kontoret idag. Tog apostlahästarna. Bilen fick stå och cykeln, ja den var ju redan där - vid kontoret alltså. Det tar knappt 20 min med raska steg men idag blev det inget raskande för idag var det en sån där dag som kräver bekväm takt och vidgade näsborrar. Hög luft och en vacker liten stad som sakta börjar vakna till liv - över kullersten, förbi slottet, över strömmen och sen strax innan havet ligger det. Jag tvekade länge, eller egentligen inte men, alla som driver företag vet att det kan ta emot att dra på sig de fasta kostnader som exempelvis ett kontor innebär men alla som jobbat hemifrån vet att familjen kan bli lite trött på att äta middag på golvet när matbordet är belamrat med ett helt verksamhetsår eller så. Tvekan infann sig ett ögonblick men rädslan övergick i en övertygelse om att det skulle bli bra. Bättre än bra. Och fastän det är rörigt och alla hyllor inte kommit upp och alla färger inte är som jag vill och vissa bitar (läs: vävtapet) har en del i övrigt att önska så finns visionen där och målbilden är grym. Precis som det lutande huset där Ivar Kreuger föddes, det som ligger ett stenkast från vattnet och rymmer ett perfekt litet rum som är mitt kontor.

 

Ser ni det? Det gula till vänster med alla markiser, ja det som lutar. Han föddes här på riktigt, tändstickskungen, och jag undrar om han precis som jag tyckte extra mycket om dagar som den här när luften är så klar att det sticker i näsan.

 

Efter en fantastisk sommar märker jag hur jag velat förlänga den grönskande känslan och hemma i lägenheten nästan trängs växterna. En av mina nyfavoriter är Physalisen. Det var i den uppenbara bristen på en av mina favvosar rumslinden som jag snubblade över denna snarlika trädgårdskusin på Plantagen. Supertörstig men i övrigt lättskött och just nu blommar den och är extra vacker. Helgens tips, tänk utanför den klassiska blomkrukan när du väljer inomhusblommor, kanske behöver de lite extra kärlek i vårt torra inomhusklimat men det är det värt.

 

Appropå extra kärlek, glöm inte att det är både din rättighet och skyldighet att rösta idag. För ett öppet och solidariskt Sverige. Jag säger som Underbara Clara - Om du inte använder din röst kommer någon använda din tystnad.

 

Plötsligt fredag och från att ha varit en dag vigd åt kontorsinredning har jobben hopat sig och jag sitter nu snarare och hoppas att jag ska få en timme eller två till att skruva upp lika många väggskåp och packa in innehållet ur flyttkartongerna innan jag kan ta helg. Men hellre för mycket att göra än för lite tänker jag. Den här veckan pratar Hildur och jag tapetnyheter i kom In-podden och lite om bilreparationer och känslan av att frysa till is. Tror jag. Ibland pratar vi så mycket att jag knappast minns om vad och fast vi skulle fatta oss kort så blev det en timme. En timme är i och för sig perfekt sällskap i bilen mellan ex. Hällefors - Örebro om en råkar bo där, på PW:n eller i väntan på middagsmaten. Kanske var det allt prat om tapeter eller så blåser det bara lite förändringsvindar just nu för jag lade fram fingerkli gällande omtapetsering i två rum för Jesper igår. Han ba: -Är'u inte klok?!

Ni kanske minns att vi inledde vår semester med en fotografering för nya webbutiken The Youngsters? Nu har portarna slagit upp och jag dö-ö-ör! Blir först och främst nästan tåris av att se bilderna på Boo där hon sitter med en för stor cylinderhatt (tusen tack för lånet Madeleine på Bonbons!), för att inte tala om bilden när hon vindögt försöker kika i kameran, gölliga onge. Jag har sagt det förut men Genevieve som är grundaren av The Youngsters har verkligen fingertoppskänsla för fin och hållbar inredning för barn. Nedan listar jag mina fem småfolks- favoriter.

 

Hörrni vad tokigt det blev. Ibland hinner jag förbereda bloggen (fast oftast inte) när det hopar sig med jobb eller hektiska familjehelger och ladda lite förinställda inlägg. Döm om min förvåning när jag fick ett IG i blogguppdatering från en kär och välment väninna trots mina ansträngningar inför helgen som var. Det visade sig att ett inlägg aldrig publicerades, därav det ditramlade poddinlägget, och ett har gått upp i rök! Ogilla teknik som inte gör som jag vill. Så medan jag letar rätt på det borttappade inlägget så får ni njuta av ett av mina favoritcitat.

 

 

Ingen helgstart utan Kom In-podden! Hildur och jag gick bananer på det filosofiska planet och temat denna vecka är kreativitet. Vi vänder och vrider på begreppen, vad betyder vad och vad laddar vi uttrycken med? Kreativ kalabalik eller fantasilös förnuftighet blandas i detta avsnitt med citat-bonanza och användbara tekniker. Inget lätt ämne, men definitivt intressant att fundera över och reflektera kring.

Eller, nej inte jag men, min lilla sommarkatt Torpet är det. Vilken skön start på dagen! Instagramföljare (@littlemissfixit) kunde mitt under semestern se fotografen och frilanskollega Henke Petersson inklämd mellan kamera och torpväggar i mitt juliflöde då jag roddade och han plåtade. Nu finns den dagen, ett "hemma hos", alltså i trycksvärta genom tidningen Metro Bostad så ut och snappa ett ex! Det känns jättekul att öppna den flagnade blå stugdörren och dela med sig av massa tips och trix när det kommer till sommardrömmar så alla ni som har tjatat och inte får tag i pappersupplagan, kolla in nätversionen här - Metro Bostad Skåne (sid. 9-15).

 

Dessutom bjuder jag på morgonfrilla deluxe...

 

Just nu håller jag på för fullt med att flytta in i mitt nya kontor. Ja ni vet hur det är med flyttar; packa, skruva, bära och optimera kvadratmeterna. Fy vad jag har svårt att komma till beslut när det gäller mitt eget kontor... Medan jag velar vidare så tänkte jag dela med mig av bilder från ett jobb jag gjort för IKEA som nu visas på Livet hemma-bloggen. Textilserien BERTA var briefad huvudprodukt och jo hon är lite all over the place den dära Berta... Fast det är nog lögn i helskotta att få tag på jordgubbar i september.

 

Jag blev så full i skratt i somras när Trendenser-Frida hade snappat upp (hon är så rackarns grym på det där, uppsnappandet) ett DIY-tips från en lägga på Hemnet, för vad låg på diskbänken i torpet om inte en identisk marockansk kakelplatta överbliven från gnistskyddet vi lade i storstugan. Lägenhetsinnehavaren hade uppenbarligen tänkt som jag, great minds think alike som en säger. Har man inte en extraplatta liggandes i gömmorna så är tipset att stövla in på närmaste golvbutik och fråga efter restlager, vilket de brukar ha i drivor. Perfekt som grytunderlägg, ljusbricka eller uppläggningsfat, sätt bara möbeltassar på undersidan så repas inte underlaget. Plättlätt även för mitt-i-handen-tummar.

 

 

Kanske inte ett DIY i dess hantverksmässiga bemärkelse men en enkel grej att göra själv

a la halvfabrikat kommer här.

 

Gardinomtag i all ära men hemma hos någon utan gardiner (likt undertecknad) göra de sig icke besvär. Eller?! När vi öppnade upp mot nock i torpets storstuga medföljde problemet med mörkläggningen av det lilla gavelfönstret. En gardin inhandlades efter några dagars taikonlösning med stolsdyna och klättrande på takbjälkarna, men faktum kvarstod, jag är inte 3 meter lång och hade väldiga problem att faktiskt använda rullisen. Tills jag hängde en gardinomtags-tofs i handtaget. Jag började med en liten variant jag hade liggandes i en pyssellåda men det blev klockrent först när jag hittade modell gigantos på Stadsmissionen (det kryllar av dem i second handbutiker, jag lovar). Nu har jag inga problem att dra ner gardinen (även om jag måste stå i soffan dårå) och denna tassel blir en fin inredningsdetalj (och torpet har mot alla odds blivit lite montazamifierat).

 

 

I somras började jag kolla efter barnböcker på loppis. Lite sent kanske eftersom vi läst sagor i snart två år men tidigare har vi fått många böcker, lånat vissa av kompisar vars barn vuxit ifrån dem eller helt enkelt köpt nya speciella favoriter. Av någon anledning har de flesta bokfynden hamnat på torpet, kanske för att vi ofta åker på loppis i den trakten. Mina favoriter har jag dock hittat på Röda Korsets second hand-butik, välvårdade och för blott några kronor styck.

 

 

Minns ni att jag var på dop i somras (och träffade min gamla konfirmationspräst)? Nåväl precis när vi skulle gå hem från kalaset fick jag en pratstund med Annika, en släkting till den lilla huvudpersonen, och med kanske kommunens tröttaste onge på armen (så ha överseende om mitt detaljminne sviker mig) stod jag framför ett supertipsigt tips, både etiskt och estetiskt.

 

 

Annika bor och driver sedan många år ideella projekt i Bangkok och 2010 startades Hang on hangers - alldeles fantastiskt fina galgar som produceras med hjälp av kvinnor som lever i slummen. Tack vare galgproduktionen kan dessa kvinnor uträtta ett jobb och försörja sig trots att flera av dem har handikappade barn och stora familjer att ta hand om. 

 

Namnet Hang on hangers uppkom genom att bomullslindningen håller kläderna kvar på galgen och visst blir man lite extra glad av funktionella och fina galgar, särskilt när man vet att hantverket bakom är på justa villkor. Efter en kik på hemsidan verkar det inte finnas någon smidig näthandel i Sverige men man kan visst beställa via direkt från Bangkok eller mejla och fråga om närmaste ställe som kan tänkas ha dem.

 

Här i Kalmar-krokarna känner jag en hemförsäljare så är du intresserad kan du mejla mig eller lämna en kommentar så förmedlar jag kontakt. 100kr för 4 barngalgar (eller 3 vuxengalgar). Själv äger jag blott tre som jag fått i present men visst ser det härligt ut med hela garderoben full!

 

Hej alla kalmariter och vagabonder. På onsdag den 3/9 kl. 19-21 tänkte jag gå på en föreläsning anordnad av min kollega Madeleine i hennes butik Bonbons här i Kalmar. Det handlar om att göra businez av sitt bloggande och jag som lyssnat till både Trendenser-Frida och Underbara Clara i ämnet tycker att det ska bli kul att se vad Emmas vintage har att tillföra och kanske träffar jag en och annan blivande bloggfavorit på kuppen? Jag vet att det finns ett fåtal platser kvar -löp och köp så ses vi!

 

Biljett via Bonbons, Frank samt Erik & Alexander.