Många vill veta mer om mina uppdrag och jag ska försöka bli bättre på visa vad jag ägnar mina dagar åt här på bloggen. Sedan i mitten av oktober har jag så gott som jobbat 100% för IKEA Communications i Älmhult, ni vet där jag var anställd förut. Min roll är frilansande Interior Designer och jag planerar och bygger upp miljöer som fotas för olika media. Första veckorna var det en riktig bildfabrik med ett femtiotal bilder som fotades för hemsidan, strama redovisade produktbilder. Men nu är jag inne på tredje veckan av ömsom planering och produktion av en ny del av IKEA-webben som lanseras i vår, ett pilotprojekt med mycket trial and error i den lilla studion i Älmhult som numera går under namnet "labbet". Sjukt kul!

 

Som alltid inom denna världen är det hemlighetsmakeri deluxe och fotoförbud men jag har fått dispans för att visa fina Little miss fix it-läsare en sneak peek! Ni som följer mig på Instagram @littlemissfixit kunde i fredags ta del av min beskrivning: "Kreativt, experimentellt, slitsamt och alldeles underbart" och precis så är det. Då plåtning av fyra lösningar. Nu planering av ett megastort familjeliv på en pytteliten bostadsyta med presentation för feedback i morgon lunch. Gulp.

 

Här får ni små små hörn av mitt jobbuniversum i form av mobilbilder. För mer behind the scenes kan ni följa teamet på Instagram via @ikeaideaslab. Nä, nu måste jag klura ut en fiffig  sänglösning till ett par tweenies. Just another manic Monday!

 

Hej söndag, vad passar bättre att avsluta veckan med än lite gör det själv-pyssel? Här kommer en detalj från Marsipanrosens rum.

 

I slutet av sommaren rensade jag ur minigarderoben här hemma för någon hade vuxit fasligt snabbt i solskenet. Så pass att klänningar, koftor och skjortor inte längre hängde särskilt bra i hennes klädskåp. Jag tog bort stången och flyttade ner ett hyllplan för att maximera ytan i skåpet. Kvar blev allt som skulle hängas och en garderobsorm blev lösningen, originalet av Maike Timmermann för Design Fuers Heim. Idén är genialisk - dekorativ och funktionell med kulorna som distanser mellan plaggen men personligen ville jag göra den lite mer dynamisk med olika stora kulor och valde ett mer dekorativt läderband för upphängningen När du väl har materialet är det klart så gott som på no time, dessutom ett perfekt litet projekt som gör stjälpredor till hjälpredor.

 

Som den var efterlängtad den här långsamma lördagen. T o m solen orkade ta sig igenom molnmassorna och vi har haft den längsta av frukostar. Amerikanska pannkakor med tjusig lönnsirap direkt från New York och färskpressad apelsinjuice av eko-odlade c-vitaminbomber som får det att krusa sig lite bak i gommen.

 

Nu blir det en sväng till torpet för att kolla om musskrämman funkar eller om den bara gett mössen discomusik att dansa på borden till. Om några timmar ska vi vinka av mannen & pappan som åker till Indien för en veckas jobb. Inte alls särskilt roligt men en lång pannkaksfrukost med de bästa två jag vet ger i alla fall lite plåster på såren. 

 

Just nu lever vi i en blygsam förhoppning om att få fira jul i Hundraåringen. Först var det sagt 15/1 (jag hörde: innan jul), sen visade det sig att säljarna fick tillträde till sitt nya hem tidigare (jag hörde: innan jul) och idag fick jag ett mejl som sa att planen är att de flyttar den 20:e, huset städas den 22:a och vi kan påbörja flytt då, där på eftermiddagen dan föredan före dopparedan - innan jul! 

 

Nej, inte optimalt på något sätt, men håll med om att i valet mellan en jul i flyttkaos i en urvuxen lägenhet eller en jul i flyttkaos i en vacker Hundraåring med burspråk och kakelugn så känns det enkelt. Hur odrömmigt det än må vara att byta boende dagen innan julafton.

 

När vi flyttade till Gotland 2001 hade vi en firma som både packade, flyttade och packade upp (tavlor och ljusstakar i sovrumsgarderoberna, just sayin') och när vi lämnade ön för Kalmar packade vi själva men anlitade en firma för transporten av hela bohaget. Den här gången vill vi hellre satsa pengar på renovering och flyttstäd och kommer sköta flytten själva. Men för att få till en jul i Hundraåringen måste den verkligen optimeras och det är här ni kommer in. Är det någon som kan tänka sig att bära en kartong eller två den 23:e?

 

Skoja bara, men jag är övertygad om att ni tillsammans har adressändrat både en och flera gånger och sitter på en massa tips för en smidig flytt och jag är idel öra! Shoot.

Ursäkta bloggtystnaden här i början av veckan, jag har så gott som dynget runt jobbat och plåtat hemma hos i dagarna två. Nu är det återigen Älmhult som gäller för några dagars jobb för IKEA. I övrigt, ja det är mycket som snurrar nu.

 

Med mindre än fem veckor till vi får nycklarna till huset går huvudet liksom i spinn. "Om man gör ett tvådelat köksbord som löper in i vardagsrummet då kan vi typ rymma hur många gäster som helst" eller "en kaklad halvvägg skulle kunna dela av vardagsrummet fint och fler möjligheter att möblera kring" och självklart går inte dessa båda idéer att kombinera. Som sagt, i spinn. Köket har inte så många år på nacken och pryds av en rejäl bänkskiva i diabas (svart granit). Sånt köstar, och är mycket praktiskt vid matlagning och rengöring, däremot blir det väldigt mörkt och tungt när man som jag drömmer om ett mustigt kök i djupaste blått (det är ju mitt nya svarta).

 

Jag träffade ju flera gamla godingar när jag var i Göteborg häromsisten och Daniella och jag och pratade hus (vad annars, hade just sealed the deal) vid ett tillfälle och jag beskrev mina köksdrömmar i blått. Du skojar utbrast hon på sjungande skånska, det visade sig att vi kärat ner oss i samma mäklarkök, och hon berättade att luckorna så gott som var inlämnade till omlack, hon skulle bara få med mannen på det blå tåget så att säga. Det verkar onekligen gått vägen för jag såg precis en bild med de blå luckorna, nu i hennes kök. Dra mig baklänges och rulla mig i sidled! S å - h i m l a - s n y g g t! Okej lady, gimme the secret weapon (jag har några veckor på mig att övertyga Jesper). Men den himlarns graniten då... Gaaahh.

 

 

Stress är inget som jag triggas av, eller visst, den där berömda kniven-mot-strupen-stressen har ju en tendens att få mig att prestera utöver min förmåga men i övrigt så blir jag väldigt dränerad i intensiva jobbperioder och har lätt att bli ganska frånvarande. Jesper har varit borta på fisketävling hela helgen och med facit i hand var dygnet runt-häng med Marsipanrosen precis vad jag behövde. Visserligen hade jag en del rekvisita och lite annat att fixa idag inför veckans jobb men istället för att hasta iväg och lösa det fortast möjligt så gjorde vi det till en utflyktsdag ihop Boosan och jag. Tvååringar, de borde förresten märkas som narkotikaklassat medel. 

 

Vi var lite tidiga på stan så först kollade vi i skyltfönster. Ja, det var typ vi och isbjörnarna men ongen skulle promt ha paljettklänning och vägrade dessutom att ha jacka på sig. Hon kunde drista sig till att ha pappans halsduk, som hon satte på huvudet, men hon var väl fortfarande svettig efter brottningsmatchen om jackan som jag förlorade. 

 

Sen gjorde vi misstaget som de flesta av barnfamiljerna i 18 svenska städer gör på söndagarna. Vi åkte till IKEA. Men hon som önskade korv till lunch var i himmelriket och dansade på borden. Även barnet tyckte det var toppen.

 

Ekollonbebisar all over the plejs. I många, många veckor har jag haft ett gäng liggandes på ett fat som jag bytt vatten på varannan dag ungefär utan att det hänt något på groddfronten ("3 veckor att gro, 3 veckor att spira" -yeah right) så ikväll ledsnade jag och skramlade fram ett gäng småvaser. Infallet kom sig faktiskt av nålarna som låg och skräpade på bänken från Jespers nya skjorta, perfekt för att balansera ekollon på vaskanten med och nu hoppas jag att de ska få fart. I fjol gav jag upp men nu håller jag alltså tummarna för att utdelningen ska bli lika lyckosam som för 2,5 år sen.

 

Okej, lite ekodling får påbörja mitt veckoslut, vad har du för helgplaner?

 

Igår lanserades den nya kulören Simplicity. Min bloggkollega Jannice har tagit fram den i samarbete med Kalklitir. Så kul, mer sånt! Jag har varit jättenyfiken på denna hausade kalkfärg hela året och var fast besluten att testa den i torpet. Med tanke på hur liten stugan är, dessutom med sitt sneda tak, så avrådde svärfar målaren vänligt men bestämt mig från att välja en känslig/fällande kalkfärg på ytor som utsätts för extra mycket kroppskontakt som när man tar sig fram runt takbjälkarna på loftet. Men nu, med en hägrande Hundraåring som ska få lite färg både här och där kan jag knappt bärga mig utan vill smälla upp denna smutsigt levande pastellkaramell ögona bums. Enkelhet alltså. Stort plus för de fina bilderna också!

 

Det är väl ingen som läser några av landets populära inredningsbloggar som undgått att flera bloggare den senaste veckan chockats av upptäckten att de under en lång period kopierats i mindre stycken eller hela inlägg. Inlägg som sedan har publicerats i en inredningskrönika i en dagstidning i södra Sverige. Genomruttet och svårgreppbart. 

 

Ingen har outat personen, det handlar ju trots allt om en kollega och (s k) vän rent av, sfären är ju inte större än så, och jag blir illa berörd. För jag är också tjena, hej och kram med människan och har svårt att förstå hur det kunde bli så fel, under så lång tid. Hur hamnar man i situationen att ekorrhjulet snurrar så fort att det blir enklare att vecka efter vecka stjäla texter än att sätta ner foten och krasst konstatera, tusan jag kan inte leverera -ge jobbet till någon annan? Nu spekulerar en hel bransch istället vem den skyldiga är. Jag upptäckte igår att jag själv är misstänkliggjord, och tack och lov avskriven eftersom jag inte signerar någon krönika. Men om jag hade gjort det då, hade jag då blivit den lilla snöbollen som vuxit och sen oskyldigt stämplad för resten av karriären? Som sagt jag känner mig illa till mods.

 

Å ena sidan tänker jag på skräcken att stå där med mössan i hand, hur fruktansvärt pinsamt (hittar inget bättre ord) det måste kännas för personen i fråga. Samtidigt önskar jag att modet att stå för sina handlingar fanns där, och ett passande förlåt, jag gjorde bort mig, till berörda parter. Hur som helst hoppas jag på ett sätt att det inte går att komma undan med det men tråden mellan att hålla tyst och elda på spekulationerna och att outa någon och på så vis bidra till en viral hetsjakt är läskigt smal. Och jag vill inte kasta första stenen.

 

 

Jag, och säkert många med mig, ser ofta saker på nätet och tänker åh, vilken <div> insert valfritt adjektiv</div> grej den ska jag kolla upp/köpa/övertala sambon att införskaffa. Sen kommer något emellan och handen på hjärtat, det är många saker som passerar och glöms bort för just så värst nödvändiga var de kanske inte? För en bokmal som jag så är böcker så gott som livsnödvändiga  i min värld, därför blev jag så glad när jag på bokhandeln plötsligt stod framför det som blev bokhyllans nyförvärv förra helgen.

 

 

Såg den på nätet, villhövde den genast, men något kom emellan och den glömdes bort i någon månad för att nu alltså förgylla våra dagar. Boo tycker den är jättespännande med alla illustrationer och även om hon kanske är för liten för att förstå världens uppbyggnad så är hon absolut stor nog att fantisera om exotiska namn och varför noshörningar inte bor i Sverije annat än på Kolmården.

 

 

I nästan trekvart (eoner av tid om man vanligtvis har hela jeansen fulla med myror) ömsom satt och ömsom låg hon på fällen framför kakelugnen och bläddrade mellan världens länder. Allra bäst var det när vi trängdes där alla tre (f'låt, alla fem, Katten & Grisen var så klart med) med näsan i boken och turades om att berätta vad som finns i kusin Pietros Italien (pittsa å vingla-as ba så ni vet) eller hur de Indiska tigrarna låter. Chrrrrrrrrrrrr

Det var early birds i det Zetterströmska residenset för att iscensätta en farsdags-frukost i morse. Färskpressad apelsinjuice, små tyska korvar och scrambled eggs, men inga specifika önskemål eller så från den där pappan till barnet. Och sen åkte vi på råttjakt i torpet. Jag har köpt en sån däringa pipmojäng som ska få små möss med känsliga trumhinnor att välja andra vinterhotell än Sjöströms stuga. Håller tummar och tår att den funkar för jag ser inte fram emot att fira ett eventuellt torparnyår med hela släkten Skogsmus. Föräldrarna försökte hålla horisontalläge med sagoläsning medan treäpplaren höll fanan högt och körde varv efter varv av hela havet stormar med de vinterförvarade dynorna. Nyss hemkomna ska jag försöka få den lilla cirkushästen i säng och själv landa inför ännu en arbetsvecka i Älmhult. Jag saknar alla fina loppisfyndade ljusstakar när jag inte är i torpet, får se om några ska få flytta in till stan över vintern.

 

Jag får många frågor om egenföretagande. Om hur man vågar ta steget, hur man skaffar kunder, hur uppdragen kan se ut etc. En av sakerna som verkligen har hindrat mig att ta steget tidigare är skräcken över pappersarbetet som följer med i förpackningen företagare. På riktigt så har jag bävat, och gör fortfarande, för byråkrati och rättigheter/skyldigheter jag inte har koll på. Och när jag försöker få koll så liksom sprakar det som i radioskugga när momssatser och beskattningsbesked kommer på tal.

 

En annan rädsla som småföretagarare kan vara att dra på sig fasta kostnader, utgifter som ska betalas varje månad, som hyra m m. Men vet ni istället för att lägga tid och energi på något förvisso superviktigt men kanske väldigt långt ifrån min kärnverksamheten så låter jag ett proffs sköta bokföringen och fokuserar själv istället på det jag är bra på. Det är ekonomiskt i längden och ett bra förhållningssätt att tillämpa på livet i allmänhet tycker jag. Men kvittona måste tyvärr lik förbaskat lämnas in, även om det är lördag och tv-soffan lockar mer, på tal om prioriteringar.

 

Ser ni, de senaste Ikeafavoriterna har blivit mina, men saxen ligger kvar på kontoret.

 

Efter ett par veckor utan gosiga mornar med Marsipanrosen var det äntligen min tur att lämna på föris (i.e. jobbar i Kalmar). Många pussar och två omgångar av gomorron-sången krävdes för att väcka den lilla sjusovaren denna fredag då det var 27 månader sedan hon kom (men vem räknar?). Hon får knappt plats i sängen bland alla gosedjur och pryttlar. Kastanjer, babuschkadockor och böcker liksom, bekvämare sängvärmare kan en ju tänka sig men hur ska en annars ha dem nära till hands när en vaknar om inte i sängen? 

 

 

Babuschadockor är en hit. Öppna och stänga och fylla med alla möjliga saker. Fast oftast kastanjer som dräller runt i hundratals här hemma. Fast i den minsta dockan, Pingvinen, ryms bara lite av kastanjen och inte kan man sätta på locket heller. I morse satt hon och styrde med alltihopa och konstaterade "Sälen är lite krånglig, om man bara tappar locket hela tiden måste man hålla i det på skarpen". Svårt att hålla sig för skratt mitt i de där Booforismerna.

 

 

Och motvarigheten till OS X Yosemite i tålamodsväg är ett standardkrav, för livet med en tvååring kan studsa upp som en sol och landa som en pannkaka inom loppet av ett par sekunder. Just sayin'. Men idag var vi åtminstone i tid till frukost och jag sitter här sedan dess med IKEA-jobb på distans och försöker göra lite fina grejer på skarpen.

 

Happy Friday!

 

Inte för att jag är någon superpinnare, långt ifrån, snarare en blygsam periodare och det brukar sammanfalla med vissa jobbprojekt det här med Pinterestpåfyllningen. Faktiskt så sökte jag efter inspiration för snyggt upplägg på porslinsfat men det pinnade ut i en massa härliga färgbilder av mat och annat som hamnade på anslagstavlan jag kallar "Colours". Jag föredrar mer subtila bilder än bara platta färgfält. Just nu ser en del av min höstpalett ut så här och är den snabbast växande anslagstavlan strax efter "Bathroom" eftersom vi ska renovera Hundraåringen så fort vi flyttat. Använder du Pinterest och är det någon särskild anslagstavla som ligger i fokus just nu?

 

...nu när ni köpt hus?" Jag har tappat räkningen på den frågan men visst den är relevant. Jesper sa att vi skulle sälja torpet om vi köpte ett hus. Men samma Jesper sa också att den här renoveringsvåren typ var den värsta i hans liv så uttalandet får nog räknas till sånt man säger i affekt. För vi ska inte sälja nu i alla fall, nä vi provar att ha dubbla hus en sommar. Dubbla trädgårdar, dubbla gräsmattor som ska klippas och dubbelt så mycket underhållsarbete. Men som sagt, vi testar och märker vi att det blir en börda snarare än ett sommarnöje så kan vi ju alltid hyra ut det.

 

I helgen var vi där och plockade in blomkrukorna, rensade hängrännorna, satte lavendeln på vinterförvaring, stängde av vattnet och blåste ur rören till duschen, ja förberedde för lågsäsong helt enkelt. Kanske var det vetskapen om att vi inte kommer åka dit lika frekvent nu i vinter, men oj som vi njöt med brasa och mys. Boo ritade på tavlan (skrivtavle-DIY hittar du här) och hjälpte mig att fyndfota medan det var ljust men sen liksom däckade vi allihop i en massiv middagslur...

 

 

Och den minsta musketören ville aldrig vakna för det var så skönt där i soffan med knastret från kakelugnen och fladdrande ljuslågor. Till slut kunde våra pussar på pannan väcka henne och vi åt småländsk ostkaka till kvällis innan vi körde hem till vår gata i stan och landade lite innan arbetsveckan drog igång igen.

 

Nä, vi ska inte sälja torpet, det är ju vår lilla oas där vi kan vara oss själva för en stund.

I fredags var det sista dagen för Little miss fix its läsarundersökning. I gave you the how and you gave me the wow! Ni är så fantastiska alla underbara läsare som tog er tid att besvara alla frågor! Bölvarning big time. Många många har skrivit långt och utförligt, otaliga är de konkreta tipsen till förbättring och jag tackar och tar emot i min strävan efter att ge er maximal inspiration från min glugg i cyberrymden. Allra mest har det faktiskt varit ett kvitto på att ni gillar det ni får och inget kan göra mig gladare!

 

Ja nu har jag alltså bara skummat igenom svaren under undersökningens gång så det riktiga arbetet för att välja ut en vinnare tillsammans med Mokkasin börjar först nu (woop woop för tågpendling, det tar nog ett antal resor att gå igenom svaren) så hav förtröstan. Men alltså tack, från djupet av mitt hjärta!

 

På lunchen i fredags pep jag förbi en antikaffär i Älmhult som jag passerat kanske hundra gånger utan att besöka. Att inte se skogen för alla träd ni vet... Tack vare en kollegas instagrambild visste jag nämligen att de hade något som jag dammsugit loppisar efter de senaste åren, och vi pratar inte enstaka som jag hittills lyckats skrapa ihop, utan en masse! Små, skira och supersöta lampskärmar. Vissa i hela familjer och andra loners eller om par och jag gick därifrån med ett trettiotal i mint condition för ett styckpris en kan hjula fram- och baklänges för. Jag prutade tills jag skämdes. Vad jag ska med alla små skärmpraliner till? Det får ni se framöver!

 

Ena huvudpersonen på gårdagens baklängeskalas fyllde fyra och vad passar bättre till en fingerfärdig liten person än en låda full med pysselprylar. Piprensare, glitter, lim, fina papper, klisterögon och tjusig tejp i olika mönster, alltsammans samlat i en ask som kan fyllas på vart efter. Pärlor, flirtkulor, band, mönstersaxar, klistermärken, paljetter, bjällror, stämplar, hobbyfärg, glittriga pennor, fjädrar... och letar man hemma är kapsyler, glasspinnar, korkar, tomma toarullar, stenar och kastanjer superpyssliga grejer som kan passa perfekt i lådan.

 

Jag förespråkar oftast kvalitet före kvantitet men när det kommer till småfolk som kan göra slut på en tejprulle fortare än man säger washi så är tipset att fylla på förrådet från butiker som IKEA, TGR, Claes Ohlson eller Netto och istället spara kvalitetspysslet till lite större pysslare. Små burkar, askar, zippåsar etc. är typiska bra att spara-grejer för att använda i en sån här låda och lägga över småpryttlarna i eftersom pysselförpackningarna sällan är återbrukningsbara. Förutom att det håller ordning i lådan ser det finare ut utan massa etiketter och inplastningar tycker jag.

 

Kalaskvällen blev lång och inte minst piprensarna gjorde succé, så bästa tipset är att köpa fler direkt.

 

Metaller - krom, silver, aluminium och vita metaller förstärker den kalla känslan i ett vitt rum medan guld, koppar och mässing ger värme.

Strukturer - stickningar, lammskinn, ohyvlade brädor, läder och skrynkligt linne är några exempel på texturer som mjukar upp en interiör.

Växter - Gröna växter som tar för sig i storlek gör både luften renare och skapar liv i rummet.

Dekorerade väggar - tavlor, posters, foton, minnen. Kala väggar ger ett kalt intryck medan dekorerade väggar ger motsatsen.

Grupperingar - en blomma i ett fönster, en tavla på en vägg, en kudde i soffan ger en känsla av isolering och slätstrukenhet. Gruppera istället flera ex. blommor, ljusstakar, tavlor och ge soffkudden kompisar så blir effekten större.

Textil - förutom belysning så är textil det som verkligen tillför värme i ett rum. Har du tänkt på att ett rum som ekar inte upplevs lika mysigt som ett rum med dov ljudbild? Gardiner, plädar, stolsdynor, mattor, kuddar, puffar och stoppade möbler fyller upp rummet och gör det mer ombonat. Även kläder, varför en stång för alla kläder "på gång" i ex. sovrummet både kan vara dekorativt och praktiskt.

Belysning - skapa rum i rummet genom ljusöar som kan avskärma en större yta. Tänk även att lampornas ljusbubbla liksom ska haka i varann och bilda ett stort ljusmoln när alla armaturer är tända för att ta bort känslan av ensligt blinkande lyktor i varje hörn. Använd dimmer för ett flexibelt och stämningsskapande ljus.

I övrigt; Ton i ton - använd färger som går ton i ton för att skapa en basinredning som håller. Låt (färglada) detaljer stå för utbytbara utropstecken som kan ändras efter säsong och humör. Jag har valt ut några bilder med liknande förutsättningar och som jag tycker har en varm känsla utifrån ovan beskrivna komponenter. Det allra viktigaste är kanske ändå att låta livet ta plats, att det finna både hjärte- och stjärterum för vänner, umgänge, mat och leriga stövlar emellanåt och att hemmet inte ser ut som ett perfekt inredningsmagasin. Håller du med?

 

Först vill jag bara säga sorry att det inte blev något inlägg igår, jag har som ambition att uppdatera varje dag. Men. Det var ju liksom fredag och fem dagars kliva upp innan tuppen tog ut sin rätt och efter världshistoriens godaste burgare (Jesperlagad med kött från pappa. Näee, vi satt inte och kanibaliserade min far men nötköttet kom från någon ko som marsipanmorfarn tagit av daga) somnade jag mitt i Idol utan att ens öppnat datorn. Oh well, fem dagars kliva upp innan tuppen resulterade i att jag även denna sjätte dag gjorde det. Utan änglaharpa. Suck. Så här sitter jag nu i mörkret och har lite tid att njuta av att vara ensam vaken i Hundrakvadrataren.

 

Vad jag ska göra i helgen? Tackar som frågar. Idag blir det till att kvista ner på stan och fixa födelsedagpresenter till en 2- och 4-åring, jag har en tanke om 'et så det kan bli lite presentinspo här senare, för att sedan gå på baklängeskalas. Jag hoppas att det bara betyder att vi börjar med tårtan och avslutar med middag och inte att vi måste gå baklänges hela eftermiddagen. Söndagens Mulleskola är inställd så vi kör torpvariant istället och passar på att förbereda för vintern, stänga av vattnet och typ mussäkra stället (prisuppgift på typ 120 m² gnagsäkert galler, anyone?) Hur ser era helgplaner ut?