4 fina favoriter från IKEA
Eventuellt kan jag ha drabbats av saxmani. För jag har definitivt redan saxar så det räcker och blir över, ändå är det liksom klippt (hej Göteborgsvits) så fort jag får korn på en ny vasseggad snygging. Nu är det nyheten FULLFÖLJA från IKEA som jag villhöver, och det var väl inte en dag för tidigt med en fager variant då det varit rätt påvert när det kommer till saxestetiken hos möbeljätten. Stil & form känns som en mix av två storsäljare från danska HAY. 3-pack gelpennor , en stilren tejphållare, och en skrivbok, alla från serien FULLFÖLJA i pappersshoppen, kan gärna göra saxen sällskap på sin väg till mitt skrivbord. Jag är på gränsen till osund när det kommer till vilken sax jag använder var, fråga Jesper (och han kommer gnälla dig trött). Använder du olika saxar till olika ändamål eller kör du mer musketörstil - en för alla..?
Foto: eget kollage av produktbilder från ikea.se
26-timmars dygn?
OBS! Varning för långläsning.
Två bonustimmar! Nä nu tror ni väl att jag fått allt om bakfoten men jag pratar inte övergången till vintertid här nej jag pratar om 15.03-tåget från Älmhult. Att jobba för det stora intedningsföretaget innebär att mina mornar startar med ängeln Gabriels riff på harpan vid 04.45. Nä, inte ens änglaspel på harpor får den tiden på dygnet att verka human. På med kläderna, fejset, och macka i påse, ut i natten och fånga 401:ans första tur mot stationen. 2,5 h senare befinner jag mig i studion och är redo att puffar kuddar, få tomater att blänkande åma & kråma sig i KONCIS ugnsform. Snitta blommor, tejpa uppslagna boksidor och nåla täcken för det perfekta "naturliga" fluffet. Faktiskt jobbar vi så bra att golvet som skulle målas i nästa vecka kan göras redan idag och jag hinner alltså med 15.03.
Vanligtvis tar jag femtåget och är hemma någon kvart efter 19 och möts av en tvååring som i hopp om senareläggning av sänggåendet bjuder in till allsång och dirigerar de gäspande föräldrarna till den ena duetten efter den andra. Efter att ha mobiliserat krafterna till att borsta 16 små risgryn, bytt till den tredje pyjamasen (jag vill ha den, nej den, nej den) och läst en saga för varje pyjamasbyte säger jag godnatt och stänger dörren efter mig. Jag tar sikte på soffan och tappar hjärnan någonstans på vägen, tror att den landar i något ostädat hörn intill energidepåerna. Primetime tillbringas i horisontalläge framför underhållningen för kvällen medan dagens blogginlägg vä(x)(rk)er fram. När jag några timmar senare likt en skurmopp drar över golvet mot sängen inser jag att den efter dagis lagade middagsmaten som jag inte orkat äta fortfarande står orörd på spisen och jag måste prioriterar matförvaring före sminkborttagning. Stupar i säng och håller tummarna för en obruten svit av sex timmars sömn innan harpan åter ljuder.
Men jag klagar inte, tvärtom älskar jag den där arbetsplatsen med alla begåvade kreatörer och är tacksam för varje vecka som familjelivet tillåter frilansjobb på annan ort, jag ser bara enormt mycket fram emot att tiden på hemmaplan idag börjar när jag vanligtvis står på perrongen i Älmhult och att jag ikväll kanske får somna osminkad.
DIY - biscornu, vriden nåldyna
Under gårdagens pass i Ikeastudion sprang jag på den här fina nåldynan inne på syateljén. Formen kallas biskornu som är franska och betyder typ knasig, annorlunda. Traditionellt är den sydd i linne eller aida (broderityg) av två ihopsydda kvadrater medan den här modellen är gjord av fyra rektanglar (ihopsydda två och två) i en mer modern variant av plysch och formas till en donut med en knapp i mitten. Dels hittade jag en beskrivning på svenska via Lugnagatan.net och dels en med instruktiva bilder via Made by Eva. Jag blir sysugen, blir du?
Foto: Sara Zetterström
Livet som frilans
Många undrar hur livet som egenföretagare är och jag har gjort några inlägg om ämnet under kategorin ”Jobb & karriär”. Livet som frilansande inredare & stylist är minst sagt varierande, fördelen är att den ena dagen är sällan den andra lik för att använda ett slitet uttryck. Baksidan är att man lika sällan vet hur framtiden kommer te sig på jobbfronten och att inga jobb kommer gratis. Man måste ju sköta sig och göra bra ifrån sig även som anställd men oftast är det arbetsgivaren som fixar sysselsättningen och det får en liksom sköta själv som egen.
De senaste sju dagarna har jag; planerat hur nya produkter ska presenteras på Ikeas web, konsulterat ett B&B på Öland som har växtvärk och behöver hitta sin röda tråd inredningsmässigt, hjälpt ett renoverande par att undvika skilsmässa (deras ord) och komma överens om hemmets färgsättning, stylat en julmiljö för ett svenskt magasin samt tillbringat en lång dag i Ikeas jättestudio i Älmhult för att förverkliga de tidigare planerade webb-bilderna. Ganska olika uppdrag som ni märker. Där emellan diskuteras potentiella bloggsamarbeten, hemma hos-reportage och små redaktionella DIY’s. Ibland infinner sig paniken när kalendern har ofakturerbara håligheter men lika ofta krockar roliga jobbförfrågningar med redan inbokat, det är liksom så det ser ut.
Att vara frilans är lite som att förstora upp sin fritid, i perioder händer inget anmärkningsvärt mellan träning, middagar och kompishäng men plötsligt blir man inbjuden till två roliga fester på samma dag om ni fattar.
Kommande veckor sitter jag återigen på tåget ToR Älmhult för att färdigställa i runda slängar 60 bilder tillsammans med mitt stora team av projektledare, fotografer, bildproducent, webbansvarig, studiosupport, inredare m fl. Rena rama inredningsfabriken att jämföra med söndagens styling av Malin Wollins (men Jesus & hasn morsa hur mnga bloggar har hon?) jul, plåtat i fotografens vardagsrum med oktoberbakade lussekatter och en fyramåndersbebis i kulissen. Omväxling förnöjer! Nä nu rullar tåget förbi Möckeln och jag måste hoppa av vid nästa station.
Foto: Sara Zetterström
Visst kan man måla under graviditeten
Jag fick en fråga i kommentarsfältet, Karin undrar vad hon ska tänka på vid användande av färg och för att måla säkert under graviditeten, något jag själv funderade över när jag inledde renoveringsracet med Boosan i magen. Det finns ju ett begrepp som heter nesting, att boa, inför den nya familjemedlemmens ankomst och jag boade något kolossalt när jag var höggravid, eller vad man nu ska kalla helrenoveringen av Hundrakvadrataren sommaren 2012. Uppenbarligen är jag inte ensam, kanske handlar det om att renovera möbler till barnrummet eller förbereda hemmet på annat vis för ankomsten av den nya familjemedlemmen.
Vattenbaserade och lågemitterande (som avger minimala värden av kemiska ämnen) färger är ofarliga så länge man följer instruktionerna på färgburken, oftast att ventilera väl, och gärna måla utomhus om man har möjlighet. Något som temperaturen såklart kan sätta stopp för under vinterhalvåret. Vid målning inomhus gäller samma sak, ventilera väl och vistas så lite som möjligt i rummet medan färgen torkar.
All form av organiska lösningsmedel som lacknafta, oljebaserad färg, lack och sprayfärg ska helt undvikas under graviditeten och i närheten av små barn. Låt någon annan sköta det målerijobbet och använd inte rummet innan färgen torkat och lukten avtagit ordentligt. Sveff har tagit fram en liten broschyr i ämnet, läs igenom den om du är i nesting-tagen, du hittar den via Alcro.
Foto: Sara Zetterström
Lejongul sammet kan också vara spilld mjölk
I två veckor. Så länge har jag luftmöblerat Hundraåringen, förklarat förträffligheten, sålt in och övertygat Jesper, allt medan jag smått förälskat tittat på bilderna innan läggdags varje kväll. Kanske min längsta insäljningsprocess någonsin men så är ju inte en lejongul bäddsoffa i plysch någon dussinprodukt heller, och trots min egen totala ögonblicksförälskelse så förstår jag att inte alla svärmar som jag. Särskilt inte eftersom den var obudad i fjorton dar på Lauritz.com. Slutligen "Okej då" om än med bisatsen: "men du fixar frakt och förvaring innan flytten själv."
Så stod jag där med kycklinglåren fräsande i pannan, auktionstiden närmade sig sitt slut och förvisso skötte sig den ölkokta sjömanspotatisen så gott som själv men Jesper var inte inte hemma och tvåårstrotset visste liksom ingen hejd. Och precis då blev auktionssajten precis lika trotsig och mina förbrila försök att uppdatera, att t o m skapa ett nytt konto i slutminutrarna gick om intet och jag fick se mig besegrad. Både i mammarollen och av klubbslaget på en prislapp så gott som gratis. Medan kycklingen svettades och Marsipanrosen tömde en halv flaska diskmedel i den redan rena Margretheskålen så grät jag en skvätt. Ilskna och besvikna tårar över en alldeles perfekt lejongul bäddsoffa i plysch som inte blev min.
Foto: via Lauritz.com
Fredagsfeeling
Lägenhetsförsäljning, check!
Kan ni fatta? Även i småstädernas småstad så säljs det numera bostadsrätter innan officiell visning. Vi kan med varm hand lämna över det som varit vår borg i sju år till nästa riddare, kontraktet är skrivet och ikväll tror jag att vi måste fira också denna andra bostadsaffär inom loppet av en månad med bubbel. Nu blir det äntligen Hundraåringsfokus framöver!
Önskning den korta stund som miljonär
Just i detta ögonblick precis efter försäljningen av lägenheten känner jag mig som en miljonär! (Att jag inom en snar framtid kommer vara skyldig banken betydligt mycket mer kan vi väl bortse ifrån en stund). Högst upp på den ytliga önskelistan finns fina Cluster lamp från Artilleriet. Den skulle vara som ett smycke i Hundraåringens sällskapsrum, tycker ni inte?
Påminnelse: läsarundersökningen
Avslutningsvis, förlåt om jag tjatar men eftersom jag tar tillfället i akt att samla era klokheter och det dessutom är ett drömmigt pris från en fin butik i potten så vill jag bara påminna er om att bloggens läsarundersökning fortfarande pågår och att jag är megatacksam över all feedback jag kan få. Så har du inte svarat men känner dig manad så har du till midnatt den 31/10 på dig, enkäten hittar du här. Men nu tar vi helg tycker jag.
Happy Friday!
Foto: Mäklarbilder på både Hundrakvadrataren och Hundraåringen via Pontuz Löfgren, produktbild Cluster lamp via Artilleriet
Detaljer hemmakontor
Sedan jag flyttat till kontoret på stan har hemmakontoret onekligen hamnat i skymundan och används mer sällan. Ibland händer det ändå att jag jobbar hemma, som i förra veckan när tidningen var på besök. Två saker som jag gillar extra mycket i min jobbhörna är dels Billy-hyllan i miniatyr som rymmer en del av min rätt skrämmande samling av washitejp och dels treetexskivan som vandrat runt som husets anslagstavla och är inne på sitt tredje lager färg. Full av små skatter som inspirerar mig.
Foto: Malin Gustavsson
Barometerns Drömboende
Tidningen Barometern intervjuade mig i förra veckan och idag går det att läsa reportaget i sin helhet i Drömboende-bilagan via deras facebooksida. Ibland blir intervjuer väldigt fel och ibland blir de bara lite mindre bra men den här gången är jag så himla nöjd. Lite jobb, lite privat och väldigt mycket spot on! Bjuder på en pinfärsk metabild med pappersbilagan i högsta hugg men som sagt, blir du nyfiken kommer du även åt webbartikeln i 48h via Barometern här.
Foto: Malin Gustavsson
Som att sova en natt i ett Åhlénsvaruhus
Jag såg i en reklampaus igår att Åhléns har inrett en Söder-etta i Stockholm med enbart ekologiskt, återvunnet, fairtrade, godkänt av Astma & Allergiförbundet Svalan, miljömärkt på annat vis eller av lyocell (miljösnällare textilfiber). 42 kvm av Bra val helt enkelt. Jag vet inte hur det är med er men jag har en bra magkänsla när det kommer till Åhléns. Kanske hör det mer ihop med att det var största (enda) varuhuset vi hade att tillgå när familjen åkte in till stan (uppvuxen 25 km rakt ut på landet) på den tiden det hette Tempo, eller att det var en av få butiker som hade söndagsöppet i Visby när vi bodde där vilket gjorde ett besök till en del av min och Jesper helgrutin (hjärta på den). Visserligen blir en kanske mer kritisk (läs: informerad) med åren men min poäng är att magkänsla verkligen är något subjektivt.
Hursomhelt, jag blir sugen på att bo i denna lya, det ser supermysigt ut och alla Bra val-noga utvalt-vi tänkte till här känns liksom som att det skulle vara ett... Ja, bra val. Kul sätt att uppmärksamma ett sortiment på, dessutom väldigt fint och jag blir nyfiken på vem som inrett - inhouse eller någon utifrån. Någon som vet? Bokar ska man tydligen kunna göra via airbnb.se/ahlens men antingen har de inte fått fyr på systemet än eller så är det fully booked fram till forever...
Oxalisakuten
Jag brukar ju hävda att jag bestitter 1, 2.. noll gröna fingrar. Trots detta älskar jag växter och grönt och försöker ambitiöst få dem att klara åtminstone några veckor under min försorg. Och nästan varje gång jag är i Göteborg kommer jag hem med en växt och/eller snittblommor från smått fantastiska Floramor & Krukatös, nu senast med en Lyckoklöver (oxalis articulata). Efter en vecka eller så började den sloka (som sagt) och jag märkte att den var dyngsur efter att varit placerad bredvid mer törstiga växter. Vad göra? Jag satte den helt sonika på torken, några vita dagar på en tidning placerad på elementet för att bli torr och vips så stoltserar den pigg och glad i fönsternischen igen! Gröna fingrar, nja, men lite bonnförnuft funkar tydligen också.
Foto: Sara Zetterström
Luftmöblerar Hundraåringen
Jesper är på tjänsteresa vilket betyder att jag sitter uppe alldeles för länge och ... bygger luftinteriörer i Hundraåringen. Rosen börjar växa ur barnstolen från Ikea och mitt hjärta klappar lite extra för denna snygging från danska Flexa. Tyvärr delvis i PP plast men formen är en riktig huvudvridare och skulle komplettera Tripp Trappen fint. Finns bland annat på Beddo men jag blir inte riktigt klok på om det är juniorstolen eller barnstolen (utan bygel) som skulle passa. Gillar ju höjden och den höj/sänkbara fotbrädan på barnstolen hellre än den lägre juniormodellen, är det någon som har någon av dem och kan lämna ett utlåtande? Så att jag inte går och spenderar barnbidraget på ögongodis menar jag.
Produktbilder från Flexa
En film om Little miss fix it
I somras fick jag en förfågan om att bli programledare för ett nytt inredningsprogram. De ville se lite mer av mig och jag fick som uppgift att göra en presentationsfilm. Postrenoverings-sliten och med allmän prestationsångest bävade jag inför uppgiften men till slut bestämde jag mig för att sänka kraven och bara göra't - med mobilen, från hjärtat. Så jag tog med min kontorskollega Malin att hålla i kameran och körde ut till torpet och försökte på några minuter fånga mig och sånt jag kan. Malin är journalist så hon har liksom frågeställningar i blodet.
Jag fick tyvärr inte jobbet och jag citerar: "vi valt att gå vidare med andra unga programledare för att de ska matcha våra case bättre". För första gången i mitt liv har jag som alltid brottats med att jag ser för ung ut (tvärkört med falskleg i tonåren, alltid leg på bolaget, ofrivillig halvkassa på bussen etc. etc) blivit ratad för min höga ålder! Lite komiskt faktiskt. Däremot fick jag väldigt mycket cred för filmen som jag hade så mycket ångest över och eftersom det även är många här på bloggen som efterfrågar att se mer av mig så bjuder jag nu på the real deal. Dessutom får ni en gratis rundvandring i vårt lilla torp. Håll till godo!
PS. Tack för den översiktsbilden i pratprofil YouTube...
Please make up my room
När Jesper och jag var i NY i början av sommaren följde en hel del kort, prints, böcker, askar och påsar med hem. Paper love! Det mesta från fina butiker men en hel del random rekvisita från offentligheten som servetter eller biljetter. Från hotellet bland annat denna dörrskylt som nu pryder Boo's dörr. Förutom att det är dekorativt gillar jag humorn. Och även om treäpplaren inte är någon vidare städhjälp än så länge är jag glad så länge det visar Please make up my room på skylten och inte Please do not disturb som det står på andra sidan. En stör ej-skylt är typ lika oroväckande som ljudet av tystnad när det kommer till småbarn skulle jag säga.
Får man förresten ta med sig souvenirer som denna från ett hotell eller vad tycker ni, har jag begått ett brott?
Foto: Bruno Baziq
Vår lägenhet är till salu
Den är fantastisk de är den, för att inte tala om området och föreningen (som vi döpte till Melrose - bara en sån sak), men vi har vuxit ur den trots sina 109 m² kärlek. Och visst hade jag fler planer, var inte riktigt "färdig", men de där planerna verkar vara beständiga och nu har föremålet växlat. Hej Hundraåringen, snart kommer vi, ska bara hitta en ny ägare till Hundrakvadratarn först (förlåt). För fler bilder kika in på mäklarfirman Pontuz Löfgren eller Hemnet här.
Idag blir det Skogsmulle och grilla kolbulle för hela familjen och jag hör regnet smattra mot rutan och undrar i vilken kartong regnkläderna packades ner inför plåtningen...
Om att längta igen och igen
Egentligen skrev jag dessa ord för flera dagar sedan men det var ju så mycket glädje och lycka och DIY och LOL så att jag inte ville förstöra det hela med ord på tankar som gör ont.
Marsipanrosen, vårt lilla mirakel ja faktiskt bokstavligen, är ju det viktigaste vi har och vad vill man som förälder till det viktigaste en har om inte ge henne det bästa hon kan få? Och förutom kärleken, tryggheten, maten, taket över huvudet och en rejäl grund för att bli en något så när vettig människa så... Ja, och det är väl i just den biten, människogrunden, vi känner att det vore himla bra att ge henne ett syskon. Kanske det allra allra svåraste i just vår lilla familj. Jag har inte tagit upp ämnet på jättelänge för det har inte varit någon brådska, och egentligen är det inte det nu heller men kanske hänger det ihop med att jag har jobbat i Älmhult igen. Att jag satt på det kvalmiga tåget och mindes känslan av att vara så illamående att papperskorgen kan anses vara ens bästa kompis, och jag besökte toaletten som jag somnade på under arbetstid för den där ofantliga tröttheten tog för en period bort minsta lilla bit av självbehärskning. För att det snart är november, månaden vi lurade storken. Kanske därför, för att det påminde mig så mycket om graviditet. Och för att vi träffade läkaren igen i somras. Hej, hej, har det redan gått 2,5 år sedan sist, ja jisses.
Han är så bra min gynnis (jag bara måste envisas med att kalla honom det, dessutom på finlandssvenska, efter en sjukt rolig sketch vi gjorde på gymnasiet), han lindar inte in. Han har en stark hand och varma ögon men han skippar skitsnacket och pratar om verkligheten. Hur ont den än gör.
"Man kan likna det vid ett lotteri. Ni drog verkligen högvinsten när ni fick Boo och nu är det en vinstlott mindre men det har tilkommit ännu fler nitar."
Så här är vi igen, med ägglossningstester och granatäppeljuice. Och funderingar på om vi ska boka in en ICSI ändå. För att bli mamma, pappa och barn i plural. Provrörsbefruktning fastän vi gjorde tre utan resultat och trots att vinstlotten fanns i kärlekslivet utanför sjukhusets väggar förra gången. Men törs vi chansa och låta bli? Samtidigt blir jag lite rädd när jag tänker på vad de där hormonbehandlingarna gjorde med mig. Då hade jag bara mig själv att tänka på men nu har jag en perfekt tvååring i full blom och kanske finns det inte plats för humörsvängningarna från helvetet, supersvettningar och inflammerade äggstockar som gör mig immobil. Halvhjärtat försöker vi ha koll på storkschemat, eller inte halvhjärtat men inte heller lika livsavgörande som det en gång var, innan vi fick byta vanmaktens tårar mot lyckliga dito och en vild bebis gjorde oss hela.
Men längtan finns där igen, längtan efter en syster eller bror.
DIY - magnetisk skoltavla av bordsskiva
Många efterfrågar fler DIY's och därför testar jag nu att köra mer av inspirationsvarianten. En hel del projekt går jag upp i så mycket att jag glömmer fota längs vägen och då finns det inga steg-för-steg-bilder att visa men jag tänker att det kanske kan vara inspirerande ändå. Rent av utmanande och kanske mynna ut i något som ni inte tänkte er från början, hoppas ni känner likadant och blir pysselsugna till helgen!
Den här anslagstavlan var från början en idé som som jag gjorde till ett IKEA-projekt men som i somras fick flytta ut i torpet.
Man behöver:
En massiv träskiva, MDF eller plywood. Jag använde GERTON från Ikea.
Magnetfärg, denna gång var blev det från Flügger för det var ont om tid och närmaste butik.
Svart tavelfärg, även den från Flügger.
En finluddig roller, gärna skumgummi med konkav ytterkant (för att minska färgränder)
tavelkritor finns bl a på Granit
extra starka magneter
Rugga upp ytan på träskivan med ett fint sandpapper, torka av med en trasa. Läs på förpackningen om täckningsförmågan, vanligtvis brukar jag måla varje färg 1-2 gånger men magnetfärg är svindyrt så det blev bara ett lager och sedan ett lager av tavelfärg (som är lite drygare). I det här fallet är det onödigt att tvätta rollern mellan strykningarna, förvara den i en lufttät påse under torktiden och rolla sen av överflödet efter magnetfärgen på en torr yta (ex. kartong) innan tavelfärgen. Magnetfärgen funkar så att ju fler lager desto starkare magnetisk förmåga (såklart) så en variant kan ju vara att välja delar av ytan och måla i flera lager för bättre funktion. Annars har Clas Ohlson extra starka neodym-magneter till bra pris.
GERTON är en tung skiva (26,6kg) så den funkar att bara luta mot väggen för att stå stadigt och rymmer både viktigheter, inspo och kreativitet a la treäpplare.
Colour of the year 2015 - eventet, sista delen
När du läser det här står jag troligtvis och puffar kuddar medan fotografen gör sitt för att fånga vindsvåningens USP men jag lovade ju visa mer från Colour of the year-eventet i Göteborg så here go:
Efter föreläsningarna som hölls i de vackra lokalerna till Lilla Götafors gick vi en trappa ner där 2015 års kulör Copper Orange stod i centrum och det var uppdukat till en stylingbuffé värd namnet!
Efter fri gruppindelning gick vi loss på proppingen och jag hade inget att klaga på eftersom stilen föll mig personligen på läppen och kändes lättarbetad. Människan trivs ju i flock och brukar därför hålla sig till det som är bekant och bekvämt och typiskt vid sådana här tillfällen försöker jag utmana mig själv så jag hookade helt sonika upp med fyra norskor som jag aldrig träffat tidigare, inte helt enkelt med olika stilar och viljor. Under en timme släpades det möbler, spikades i väggar och lånades prylar hej vilt från lokalens alla hörn. Och där emellan hördes ett konstant smatter från ett kameraupplag i nivå med vilken internationell presskår som helst.
Vår grupp valde väggen som var lite ofärdigt målad och det är alltid lika kul att vara med om hur en bild växer fram. Först tänkte vi maskulint och kantigt som motsatsförhållande till den varma kulören men sen hittade vi fina kompletterande metaller och rekvisita som snarare speglade en vardagsrumssituation och vi spann loss om hur det varit världens fest där man förlustat sig så till den milda grad att blomkrukor vält, slipsar satts i pannan för fuldans på mattan och den billianta fem-i-två-idén att måla om väggen som inte fullföljdes och persedlar som glömts kvar till dagen efter... Ja vi ville kort och gott berätta en historia, skapa en miljö som triggar betraktaren att dra sina egna slutsatser, storytelling - modeordet inom kommunikation. Här är jag i full färd med detaljerna.
När alla var klara gick vi runt och lyssnade till tankarna bakom stylingen. Hildur har länkat till alla som var med.
.
Sen åkte vi tillbaka in till centrum och nyöppnade Harrys. Maten var att dö för, jag rullade hela avenyn tillbaka till hotellet, och sjukt fotovänlig. Kvällen blev lång och jag skrattade mig halvt fördärvad tillsammans med alla nya fantastiskt begåvade och kreativa kvinnor från grannlandet. Förutom mitt stylinggäng var där också Tonje - Forever Love, Henriette - Designlykke och Linda - Hviit.
Gränsöverskridande dream team! Fr vä:
May Helen bakom bloggen KROnPRINSESSENE, Ann Merete - Kreativ-i-tet, moi i orange dagen till ära, Marthe - Marsipan og Smilefjes och Therese - Eye on Details.
"Nachspiel" kallar vi den, Copper Oranges efterfest. Alla bilder via pr-byrån Change för Nordsjö.
Tack för inbjudan till detta härliga event!
DIY - tavla av tranor till tusen
Egentligen är jag genomsvettig och har ganska höga kortisolnivåer as we speak för jag ilar runt och försöker minska på stöket och öka på köplustan i vårt hem. Imorgon kommer fotografen och på fredag ska lägenheten alltså ut till försäljning.
Och appropå just försäljning så var Jesper och jag på en husvisning i slutet av sommaren (innan Hundraåringen gjorde anspråk på våra liv) för ett himla ohhh, ahhhh och iihhhh-aktigt hus på många sätt. Ameh kolla bilderna, hur maffigt?! Sen var det liksom också väldigt mjnee, ptjaa och hmmm-aktigt så vi sa tack, men nej tack. Däremot hittade jag ett par smygfotade bilder i mobilen och insåg att jag sitter på värsta fina gör det själv-tipset. Som jag inte gjort själv, än. Tranor har jag förvisso vikt en masse och tavlor gör jag allt emellanåt eftersom jag är synnerligen ofin i kanten, på gränsen till autistisk, men någon trantavla no, nope, njet.
Du behöver (skulle jag tro):
en himla massa tunna kvadratiska (origami) pappersbitar
en tavelram
lim eller dubbelhäftande tejp
ett tjusigt bakgrundspapper, om man vill målad i akvarell, likt nedan
+ ev. penna och triljarder (eller hur många fåglar du nu orkar vika) av bevingade ord.
Vik tranorna, se youtubeklipp här, limma/tejpa upp dem huller om buller på bakgrundspappret, skriv alla bevingade (nu i dubbel bemärkelse) ord du kan uppbringa på origamifåglarna och rama in klabbet. Klart på ett kvartal!
Eventuellt kan jag ha varit upptagen med att hindra Marsipanrosen från att välta glasskulpturer värda mer än huset självt eller äta kattmaten utspridd runt en skål på golvet men jag hann liksom förutom smygfotandet inte riktigt att titta närmare på tavlan varför jag är sjukt nyfiken på vad det faktiskt står på varje trana? Sjukt nyfiken. Så har du röntgenblick eller gör egna får du gärna dela med dig av budskapet.
Lycka till!
Mobilfoton: Sara Zetterström
Som en favoritfåtölj
Igår kväll när jag kommit hem från ett nytt jobbprojekt för IKEA Communications i Älmhult ägnade jag en stund åt att läsa svaren som kommit in från läsarundersökningen som ligger ute nu. Jag hade en vision om att jag skulle läsa alla först när svarstiden gått ur. Eller hu-ur!? Jag är ju så galet nyf.. jag menar intresserad av människor att jag bara var tvungen att tjyvstarta lite. Och woop woop vad många som svarat. Helt underbart!
Jag satt och skrattade så jag grät över de ärliga svaren och lite grät jag för att ni är så himmelens fina också och säger saker som att mina texter berör, och att ni gillar idéerna och bilderna. Och jag blir stolt. Som en liten mallgroda tänker jag nu att min blogg är smått fantastisk för här samlas det allt ifrån tandsköterskor till advokater och designers till miljöbiologer och det är ett himla myller av personligheter och kunskap som alla finns med i mitt liv, mitt bloggliv, vare sig jag vet om det eller ej.
Så jag tänker att jag, eller jag menar bloggen fast det är ju nästan samma sak, är lite som den gamla fåtöljen som jag renoverade i somras, den som följde med i torpköpet. Och du, du, du och du. Och ja, du där som ibland scrollar förbi familjeinläggen - du också, är dynorna, kuddarna och plädarna som med sina olika former och texturer skapar ett himla mysigt ställe att sjunka ner i.
Utan er hade bloggen bara varit en väldigt färgstark stomme som i brist på motstånd, ja relevans, troligtvis skulle klappat ihop efter ett tag. Istället är det nu en plats där jag kan hänga. Och tanka energi. För det är jag er evigt tacksam.
Foto: Henrik Petersson
DIY - kontrastmålat bord av MDF
När penseltillverkaren Anza frågade om jag ville göra ett samarbete med dem så jublade min inre lilla målare (den utan inflammation i armbågen) och jag sa genast ja! För om det är något jag tycker ska vara en del av Little miss fix it så är det bra grejer för hemmafixet. Just penslar, rollers och allt som gör målningen lite roligare ska man välja om inte av bästa så i alla fall bra kvalitet för det finns en nästan vetenskaplig bevisning mellan skilsmässor och skitgrejer i verktygslådan. Nåväl, så värst vetenskaplig kanske den inte är men jag vet att mitt äktenskap harmonierar mycket bättre när jag använder mer kvalitativa grejer som förlåter en stressad småbarnsmorsa som inte hinner med att vara supderdupermeganoga (och tåligheten blidkar framför allt frun till en man som inte har vett att göra rent grejerna ordentligt så mycket målarson han är).
Nu kommer jag med min matematik igen men bättre kvalitet=mer lättarbetat=bättre resultat=längre hållbarhet och lägre kostnad per användning.
Jag skulle måla ett måttanpassat bord till en kund (min hyresvärd) och föreslog en kombination av burgundy och lejongul. Bordet byggdes samman av 19 mm MDF, rejält för att matcha benen av gamla bjälkar. Obs! bockarna på bilden är bara spinkiga body doubles under tillverkningen av de riktiga benen.
Ytan och de spacklade skruvhålen slipades av med en slipkloss och torkades rent med en trasa.
Bordet grundades två gånger med häftgrund. Särskilt viktigt att mätta sågytorna/ändträet där det suger mycket och extra viktigt när man målar gult som är en lågpigmentskulör, så att det täcker. Slipa noga igen för att få bort fibrer som reser sig av färgen. Till vattenlöslig latexfärg använder man bäst en pensel med syntetborst och den ska inte vara för klumpig om det är mycket skrymslen och vrår.
Det är mycket torktider när man målar i flera lager och ett fiffigt knep är att låta målarverktygen vila i en lufttät påse medan man väntar, så sparar man både färg och avfall.
Använd en roller med finaste ludd eller ännu hellre skumgummi och rolla lugnt och försiktigt för att inte kasta in luftbubblor i ytan. Slipa noga (men inte hårt) med ett fint sandpapper mellan varje omgång. Jag brukar slipa med cirkulerande rörelser över hela ytan. Eftersom jag skulle ha en avvikande färg på toppskivan tejpade jag kanterna och för att säkra att färgen inte skulle krypa emellan förseglade jag tejpen med underlagsfärgen (den gula). Skarpa kanter-tricket har jag även bloggat om här.
Slipa, slipa, slipa för att få till den proffssläta ytan på skivan.
Sista lagret med färg rollade jag på rikligt och efterströk med en fin bred pensel för att få ett mer arbetat utseende, penseldrag flyter nämligen ihop (i synnerhet oljefärg) medan rollergräng (knottrighet) förblir.
En våg av tacksamhet
Eller ska jag säga dusch? Jag har nämligen typ jordens bästa bloggläsare! I somras hörde Wiveka av sig och sa att hon hade ett duschmunstycke som skulle kunna passa till torpet och bifogade bild på den mest torpiga duschen ever. Via snigelpost och med ny slang blev väl denna 60-plussare en riktig snygging på södersidan så säg? Tack än en gång! Och föresten jättetack alla ni som redan svarat på enkäten! Har du inte det så finns det chans hela oktober månad. Bästa läsarna. Bästa bränslet! Det är alltid för att ni ska känna er som hemma...
Foto: Sara Zetterström
Little miss fix it läsarundersökning - vinn fina priser från Mokkasin
Ny vecka, nya möjligheter heter det ju och jag avrundar helgen med att publicera en läsarundersökning. Så här ett år efter att jag tog första steget som egenföretagare känns det viktigt att stanna upp och sätta kompassriktning. Bloggen har funnits med mig större delen av mitt yrkesverksamma liv och ju mer jag tänker på det desto mer är det ju främst med bloggen (och allt där omkring) jag vill jobba, för det är så lätt - så kul! Det är här du som läsare kommer in för jag behöver verkligen din hjälp eftersom kompassnålen mest vinglar än hit än dit och ibland t o m snurrar runt.
Vad vill ni läsa om, egentligen?
Som tack för att du frivilligt väljer min blogg som en del av din internetupplevelse och dessutom svarar på min (ganska) snabba webbenkät har du chans att tävla om den åtråvärda Frankie Daily Journal 2015 och ett presentkort på 500 kr (sammanlagt värt 795 kr) från Mokkasin, en av mina absoluta favoritaffärer. För att kunna vinna anger du din mejladress längst ner i frågeformuläret. Observera att anonyma svar inte kan delta. Jag hoppas att ni tillsammans vill bidra till bloggens framtid och ser otroligt mycket fram emot att ta del av era tankar. Tack på förhand! För att svara på frågorna, klickar du här!
Tävlingen pågår tom 31/10-14, då alla svar sammanställs och bästa förbättringsförslag vinner en Frankie Daily Journal 2015 och ett presentkort från Mokkasin sammanlagt värt 795 kr. Anonyma deltagare som besvarar enkäten kan av tekniska skäl inte vara med i tävlingen. Vinnaren utses av sponsrande företag och deras beslut kan ej överklagas. Little miss fix it reserverar sig för ev. komplikationer i systemet/formuläret som ligger utanför vår kontroll. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren.
Colour of the year 2015 - eventet, första delen
Det är så mycket både jobb och privat att minsta nysning (nänä, alla höstbaciller, tänk inte ens tanken) riskerar att rasa de närmsta veckornas digra schema som ett välstaplat domino. Alltså var det liksom på vippen att jag ställde in göteborgsresan tors-fre men vad glad jag är att jag åkte! Tänkte därför dela med mig av eventet även till er som inte lyssnar på podden.
Nordsjö bjöd nämligen in ett antal bloggare till sitt event Colour of the year 2015. Vi samlades på hotell Scandic Rubinen på Avenyn (och det var ju såklart även där Hildur och jag spelade in senaste podden).
På dessa event så ser en liksom direkt vilka andra som är inredningsbloggare trots att det är första gången en ser dem. De bär med fördel svart, sticker på det ena eller andra viset ut från mängden (den mest utskjutande delen brukar vara ett canonobjektiv) och förutom ett nästan omedvetet intresse för miljön runt omkring (svepande blickar över tak och inredning, nypande i textiler) kännetecknas de även av att ogenerat kidnappa elkontakter på offentliga platser. Bloggverktyg och Instagram kräver ju sitt mobilbatteri.
Så efter att ha hälsat/nickat till ett tiotal okända men identifierade medbrottslingar i hotellkorridoren och nästan lika många bekanta, blev vi allesammans skjutsade till Lilla Götafors i Mölndal.
Redan vid minglet fick man en ledtråd och efter att ha lyssnat ohälsosamt uppmärksamt på konceptualisering med Pär Svensson från Stylt och en omvärldsanalys av Per Nimér från AkzoNobel (som Nordsjö är en del av) så var det alltså dags att få reda på vad de kallar den där lite smutsiga och urvattnade terrakottafärgen.
Copper Orange är färgen för 2015, och det var inte kärlek vid första penseldraget det var det inte, men den växer lite för varje dag så snart dyker den nog upp igen på en fixarblogg nära dig ska du se.
Jag tänkte bjuda på lite fler bilder från COTY15-eventet, men det får bli om ett par dagar när näsan är ovaför vattenytan igen, och där emellan tänkte jag faktiskt be dig som läsare om lite hjälp. I'll keep you posted.
Kom In-podden avsnitt 39 - Colour of the year 2015
Jag sitter på tåget igen nu på väg hem från Göteborg (fortfarande blöt efter monsunregnet som vinkade mig adjö) och vill påminna om att det är fredag och ett nytt avsnitt av Kom In-podden finns ute! Så färsk att färgen knappt hunnit torka delar vi i denna vecka med oss av årets kulör 2015. I slutet av året släpper Pantone sin ”årets kulör” och nu var det för 14:e året i rad dags för Nordsjö att berätta vilken kulör de utsett till nästa års kulör. Håller du med måntro? Tillsammans med ett gäng andra bloggare har vi under en dag i Göteborg utforskat kulören som enligt analytikerna får inredning att andas värme och gifter sig fint med metaller. Från en dator som nästan vill ge upp sänder vi denna gång Kom In-podden direkt från hotellrummet.
Som vanligt hittar du podden på iTunes eller Libsyn. Senaste avsnittet kan du även lyssna till via Hildurs blogg.
All work no play ahead
Period 1 Gutt, äntligen lite lugn och ro så man kan t ä n k a. Skönt att få lite koll på det administrativa. Gu vad jag ska sova länge imorgon.
Period 2 Hjälp, jag har inga uppdrag så jag drar i lite jobbtrådar, privat händer mycket kul, bl a går jag och kärar ner mig i ett hus och umgås med familjen.
Period 3 Shit, shit, shit dagarna går och jag har i n g e n t i n g bokat mer än tjänster/gentjänster och ickekommersiellt arbete, ringer en drös med besvärliga samtal ang. jobb som jag borde tagit tag i för länge sen. Köper huset och drar igång en lägenhetsrenovering inför försäljning.
Period 4 Får avkastning på jobbtrådarna plus ett roligt uppdrag, och två förfrågningar. Och en förfrågning till. Och ett annat uppdrag som skjuts på obestämd framtid. Målar, rensar och röjer mellan förrådskontrakt och banklånsmöten.
Period 5 Fakturerar två färdiga jobb, får en jobbförfrågan som innefattar pendling, är gräsänka och kör kalendertetris samtidigt som jag simmar fram i tvåårstrots. Åker på fortbildning/nätverkande i ett par dagar, är fokuserad och produktiv men sover mindre.
Period 6 Jobb, jobb, jobb. Ser inte familjen bakom pendling, lägenhetsfotografering, möten och deadlines.
Period 7 Jobb, jobb, jobb men ser familjen ibland eftersom även de måste fly från hemmet vid visningarna. Sover knappt alls.
Period 8 Börjar knyta ihop säcken, följer upp och fakturerar. Sover bättre.
Period 1 Gutt, äntligen lite lugn och ro så man kan t ä n k a. Skönt att få lite koll på det administrativa. Gu vad jag ska sova länge imorgon...
Befinner mig just nu i femte perioden. Är det någon som känner igen sig?
Syskonkärlek
Just nu är jag så himla tacksam för mina systrar! Vi är lika olika på insidan som på utsidan och bara det är ju rätt fascinerande. Storasyster har farit runt som en renoveringsvind medan lillasyster har haft mostertid med Marsipanrosen och Jesper & jag har både signerat bankpapper och besiktigat Hundraåringen, fast i omvänd ordning. Så besynnerligt det kändes att gå runt på de kalla trägolven i huset på kullen och samtidigt föreställa sig att det snart är jag som eldar i den vackra kakelugnen, att vi faktiskt ska bo där. Och nästa höst ska jag bara baka äppelpaj med Ingrid Marie från tomten, bara en sån sak! Och systrarna får komma och stanna hur länge de vill.
Foto: mobilbild Sara Zetterström
Triss i lampor som gärna får flytta in i nya huset
Mina syrror är på besök. Lyxen av att ha två musketörer som rycker ut när det hopar sig, lil' sis som hänger med Rosen och big sis som är som en duracellkanin i blåställ. Jag sladdar mellan jobbuppdragen och lägenhetsfixet och när försäljningen är över med förhoppning om en vinst så ska jag börja planera för nya huset. Men en liten tjuvstart är väl på sin plats?
I senaste avsnittet av Kom In-podden pratar vi nämligen belysning, ack så viktigt i avlånga landet falukorv och vet ni om bara tre veckor ställer vi om till vintertid. Jag gav mig själv uppdraget att välja tre lampfavoriter och fastnade för dessa: en gammal trotjänare och två nykomlingar som skulle passa fint i Hundraåringen. En för pussar, en för mat och en för prat. Kan du gissa vilken som ska vart?
Färga in fog - ett enkelt sätt att förnya köket
Jag avslutade alltså i helgen det jag påbörjade vid köksrenoveringen mars-13. Istället för att knacka ner kaklet och sätta upp ett nytt med mörk fog så valde jag att måla den befintliga fogen med Fog Finish från Tile Guard (tipstack till Studio Karin). Jag valde Antracit, en mörkgrå färg för att få ett tydligare utseende med konstrasterande fogar men gav då upp rätt snabbt. Det kladdade och såg inte alls särskilt proffsigt ut. Ni kan se det påbörjade delen skymta i bilden till höger.
Som sagt, en mörkare fog för lite tydligare identitet hade inte suttit i vägen.
Med detta i bakhuvudet valde jag en tunnare och mer följsam pensel än den medföljande, bet ihop och tänkte att sämre fredagsmys kan man säkert ha. Jag började lagom till Idol för att runda av någon gång efter midnatt, då hade Jesper hjälp till i en timme eller så, och avslutade det sista på lördagmorgonen. Så i runda slängar tog det 5-6h. För det är pilligt. Fasligt pilligt och tålamodskrävande. Det står på förpackningen att man ska vänta en timme och gnugga bort det överflödiga men det var så jag gjorde första gången så nu provade jag istället att dra bort spillfärgen direkt med fingret och torka av på en våt trasa och sedan en torr (om fingret var blött kladdade det mer). Efter ett tiotal fogar fick jag in snitsen så ett tips är att börja på det stället som syns minst, inte mitt i kökets blickfång för där vill man ju ha det prickfritt.
renoveringsnaglar
Färgen är jättedryg och nu minns jag inte exakt men jag tror att den kostade runt 175kr på Bauhaus vilket säkert räcker till 100 m fog, om en nu orkar måla så mycket för jag tyckte våra dryga 30 m i köket räckte gott och väl.
Lustigt ändå hur vissa saker växer till höga barriärer som blir svåra att ta sig över. Nu känns köket mycket mer i stil och jag tänkte flera gånger under helgen; varför gjorde vi det inte tidigare?
Foto: Sara Zetterström & Jesper Zetterström
Lägenhetsstyling, update
Kakelfogarna - check!
Vitmålat kök - check!
Klädkammaren - check!
Barn till salu - check!
Man till salu - check!
Huvudvärk (till salu) - check!
Så här såg klädkammaren ut innan jag rensade ut två fulla sopsäckar och körde till Röda Korset igår. Ur den aspekten borde jag flytta oftare än var sjunde år, men med tanke på Blockets policys beträffande vad som betecknas vara privat egendom och allmängiltiga familjemedlemmar är nog just den takten precis lagom...
Designproduktion som känns nära och en önskepall
I pausen mellan köksmåleri som prioriterades och rensning av klädkammaren upptäckte jag ett nytt varumärke. Hem. Det som fick mig att fastna i det ständiga flödet av produktnyheter och lanseringar var att Petrus Palmér från Form Us With Love är Creative Director. FUWL föddes under ursprungliga designertrions sista år på Designprogrammet i Pukeberg, mitt första, så naturligtvis är det lättare för mig att relatera till det jag kan placera personer bakom, personer som jag en gång delade en vardag med och såg ett företag gro.
Nyfiket scrollade jag igenom hemsidan och fastnade särskilt för en pall som genast hamnade på villhöver-listan (dessutom fotad till vacker blå fond, blått är mitt nya svarta). Pallen Pal skulle bli fin som både nattduksbord och extraplatser i nya huset. Förutom möblerna som säljs har Hem ett custom made-sortiment där man kan anpassa mått efter egna behov. Inget nytt, men det fina i kråksången är att det känns som prislappen inte är på tappa-andan-nivå utan lätt placerar sig i mellansegmentet av design, som oftast domineras av stora företag. Min matematik säger; småskalig prouktion och/eller kända varumärken=kostsamt medan möbeljättar och/eller etiskt tvivelaktig produktion=lågpris. Hem känns som de hittat ett segment mitt emellan och det är välkommet tycker jag!
Hur fungerar du, vad ger dig förtroende i val av produkter?
Foto: pressbild från hem.com
Färgval och inspiration
Hej helg och hej att-göra-listan från ett (mycket) varmare ställe. Idag är det rensning deluxe i klädkammaren som gäller och medan jag är så tråkig så bjuder jag på en nymålad bild från veckan som gick medan ni käkar kanelbullar eller nå't.
När jag skulle välja färg till killarna jag hyr mitt kontor av så ville jag förstärka den grova ytan med en lite smutsig ton med mycket svärta. Jag fällde ut min färgfjäder och började leta efter en blåaktig kulör. I huvudet dök det upp en bild från stallet där jag hängde från 7-14-års ålder. En av de "stora tjejerna" (två år äldre än jag visade det sig efter en facebooksökning as we speak) hade så fruktansvärt snygga ridbyxor där i början av 90-talet, helskodda, alltså med mocka på hela baksidan. Jag kommer inte ihåg om det var min egen slutsats eller om det var mamma som kallade dem för duvblå men det var just den färgen jag ville hitta. Jag fastnade för S 4010-R90B och tillsammans med det grovt spacklade underlaget skulle känslan bli precis som skiftningarna i mockan på de i smyg beundrade stallbrallerna.
Igår ströks väggarna med endast ett lager vattenutspädd färg, och så här ser ena hörnet av rummet ut nu, precis så levande som jag eftersträvade. Det är ju lustigt, fenomenet inspiration, att den kan dyka upp där man minst anar det! Hon skulle bara veta att hennes ridbyxor fått stå modell för loungeytan till ett filmproduktionsbolag i Kalmar, den där Karin. Själv fick jag aldrig några duvblå ridbyxor som 14-åring, men färgen kan jag njuta av i rummet intill.
Foto: Sara Zetterström
Varde ljus, och det blev en Kom In-podd!
Nu är det slut på veckan, det är dags för fredagsmy-y-ys. I poddformat. Hildur och jag snackar vikten av rätt belysning och ljusets betydelse. Små avstickare blir det ju alltid - rensa & röj-vindar som blåser, ett småländskt pärmföretag, whiplashskador m fl. Ja ni hör ju, if you snooze you loose!
”Ljus skall belysa det som belysas skall. Gärna visa konsten på väggarna men inte dammråttorna i hörnen. Med rätt belysning kan man se mellan fingrarna på vardagskaosiga hem och i detta avsnitt belyser vi några av tillvägagångssätten.”
Som vanligt hittar du podden på iTunes eller Libsyn. Senaste avsnittet kan du även lyssna på via Hildurs blogg.
Ett med naturen
Läste precis Trendenser-Fridas inlägg om att gräva där man står, så nu gör jag bildligt det jag gjorde bokstavligen för ett par veckor sedan. Under en svamptur i skogspartiet bakom torpet hittade jag nämligen en liten (övergiven *korsar fingrarna) ekplanta i mossan. Efter lite lirkande och ganska mycket kraft, envisa rackare det där, fick jag upp den komplett med rötter och allt. Fin att ställa i vas eller plantera i en kruka. OBS! Sånt får man endast göra på egna tomten eller med tillåtelse från markägaren.
Foto: Jesper Zetterström & Sara Zetterström
Styling inför lägenhetsförsäljning
Egentligen är det ju galet att en av livets största affärer, husköp, skall ske under extrem tidspress och med en beslutshastighet värdig Usain Bolt. Oh well, vi har inte fått några kylda fötter sedan husavtalet signerades men det är så otroligt mycket som skall hinnas med på kort tid. Som att sälja vår bostadsrätt.
Vi har haft genomgång av lägenheten och jag har fått bekräftat att det jag tänkt vi skall göra inför försäljningen är vettigt. Idag beslutade vi oss för mäklare och det blir Åsa på Pontuz Löfgren som skall hålla i tyglarna, det känns jättebra för deras objekt sticker alltid ut från mängden här i småstaden. Men fort ska det gå, eventuellt plåtning redan om en vecka.
Det här har vi tänkt hinna med:
- rensa ur garderoberna (inte en dag för tidigt) för en prydlig och luftig kliv-in-garderob
- byta handfat och spegelskåp i badrummet och medan vi ändå är igång - måla taket och montera väggspegel för att skapa samma karaktär som genomsyrar övriga lägenheten.
- måla färdigt kakelfogen i köket, något jag påbörjade för mer än 1,5 år sen men dog lite av tristess att göra så jag sköt det på framtiden (ja, varför njuta av resultatet medan man bor i bygget?) + måla väggar och tak i vitt (eller den färg vi har över).
- rensa! Köksskåpen ska kännas rymliga och rummens ytorna fulla av möjligheter.
- ev. möblera barnrummet med en vuxensäng för att vidga möjlighterna.
Dessutom är det hög tid att putsa alla fönster som liksom glömdes av i våras under torprenovering och annat, städfirma är bokad.
Beträffande den rena stylingen så handlar det om att plocka bort det alltför privata som exempelvis foton, överfulla badrumsskåp etc. och samtidigt skapa fina bilder som ska locka till visning.
Vi får se om vi verkligen hinner med allt, i värsta fall får vi skjuta på fotograferingen till veckan efter. Det känns konstigt nog inte betungande att fixa detta inför försäljningen för trots att vi inte får njuta av resultatet rent fysiskt något nämvärt så genererar det förhoppningsvis en större vinst som vi kan putta in i nya huset.
Foto: Bruno Baziq